Nyheter från Populär astronomi

Universum är inte helt utforskat, kan man lugnt konstatera. Ändå är det sällan som astronomer upptäcker helt nya fenomen. Men nu har det hänt, i aktuella fallet ett kort och extremt mystiskt utbrott av radiostrålning, som nu rapporteras från samma riktning som vår granngalax Lilla Magellanska molnet. Troligen ligger dock källan bra mycket längre bort. Astronomerna bakom upptäckten, som gjordes med Parkes-radioteleskopet i Australien, har inte en susning om vad det kan vara för supernova eller svart hål eller stjärna som är skyldig till utbrottet. Likadana korta utbrott — det varade i bara 5 millisekunder — skulle enligt forskarna kunna ske varje dag, men det är först nu som vi vet hur vi ska hitta dem.
Pressrelease hos NRAO
Originalartikel i Science Now
Natures blogg The great beyond


Radiokarta över det Lilla Magellanska molnet, med den nya radiokällans läge markerat. (Bild: D. Lorimer m fl, NRAO/AUI/NSF)

Etiketter: radioastronomi

Christer Fuglesang vill att Europa ska satsa på att skicka människor till månen. På eftermiddagens seminarium här på Bokmässan i Göteborg samtalade han med astronomen Marie Rådbo, Sven Grahn och Kerstin Fredga. Rymdveteranerna Fredga och Grahn mindes hur de en gång valde ut Christer för att bli Sveriges första astronaut. Samtalet rörde dock hela det svenska rymdäventyret från 1961 fram till idag och vidare in i framtiden. Närmast kommer Fuglesang med all säkerhet bli aktuell för en ny resa till rymdstationen 2009. Nu när NASA smider planer på att åka tillbaka till månen vill han gärna vara med, men hans arbetsgivare ESAs, enligt Christer själv 'löjligt låga', pensionsålder kommer att sätta stopp för det. Överlag verkar Fuglesang vara en smula frustrerad med trögheten inom den europeiska rymdfarten. USA och Kina planerar att skicka astronauter till månen, men i Europa har inga planer på bemannade resor till vare sig månen eller Mars.
— I Europa så vi snackar lite grann. Men vi behöver bygga en farkost som kan skicka européer upp till rymden.
Det skulle enligt Fuglesang ge en identitetskänsla och lyfta fram vår gemensamma kultur och värderingar. Han menar att tekniken finns framme, och att Europa lyckats med liknande projekt förr, som t ex när Ariane-raketen togs fram.
— Vi kan bygga på farkosten ATV och se till att vi kan få människor på den.
Fuglesang visade upp en summering av de europeiska astronauternas vision för framtiden i rymden, som han och andra försöker sälja in till politikerna. Den innefattar européer på månen, och så småningom på Mars. Europa ska ha oberoende tillgång till rymden och vara en jämlik partner i samarbeten med de andra stora rymdstyrelserna. Snart kommer man utlysa nya platser på ESAs träningsprogram för astronauter, men även den utlysningen har försenats av politikerna.
— Man har inte lyckats få politisk enighet, säger Fuglesang.
Rapport om Fuglesang på mässan i GT


Christer Fuglesang berättar om rymdresan 2006 för Marie Rådbo, Sven Grahn och Kerstin Fredga. (Bild: malte)

Etiketter: bemannade rymdfärder, bokmässan, christer fuglesang, ESA, rymdresor

Tove Janssons första och mest astronomiska serie ges ut på nytt. (Bild: Ny tid/Tigertext)
På bokmässan här i Göteborg har Populär astronomi som sagt hamnat bland kulturtidskrifterna, kanske lite väl långt från Forskartorget där Vetenskapsrådet, Nationalencyklopedin och UR presenterar ett späckat vetenskapligt program. Men även här bland de smala kulturtidskrifterna finns rymden representerad. Till exempel ger finländska tidskriften Ny Tid ut Tove Janssons allra första muminserie, Mumintrollet och jordens undergång från 1947-8, på nytt. Den är förlagan till Kometen kommer, och beskriver hur Mumindalen anfalls av en illröd och illasinnad himlakropp som hotar utplåna jorden, ett hot som speglar livet i skuggan av andra världskriget. Mumintrollet och hans vänner är 'upprörda', men möter ingen som helst förståelse för sin rädsla hos de två skäggiga professorerna på observatoriet i Ensliga bergen.

Den här kometen, sade professorn, är ett enastående och glädjande fall. Man kan inte nog förundra sig över den.

På lördag förmiddag samtalar Mark Levengood och Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson om serien och om mumintrollens politik, klockan 11 här i Kulturtidskrifternas monter alltså.

Lite domedagsstämning var det även under eftermiddagen då SACOs ordförande Anna Ekström talade på Forskartorget under rubriken 'Har disputerade någon arbetsmarknad?'. Svaret var alltså ett rungande ja, då jobbläget för utbildade är riktigt bra. Men för universiteten ser det mörkare ut. Med 'skandalöst' minskande anslag och ökad konkurrens om arbetskraft kommer de i framtiden inte kunna erbjuda jobb åt de forskarna de själva utbildat, menar. Om det stämmer verkar återväxten inom den svenska forskningen leva under hot.

Etiketter: bokmässan, böcker, forskningspolitik, hot mot jorden, kometer

Asteroidbältet är målet för den ständigt försenade NASA-sonden Dawn , och nu är den till slut på väg dit. Om nästan precis 4 år är den framme vid första anhalten, asteroiden Vesta. Ett halvår senare bär det av mot dvärgplaneten Ceres, som på grund av sin runda form höll på bli planet 2006 när Plutos planetstatus avgjordes. Tanken med Dawn är att syna Vesta och Ceres i sömmarna, ta reda på vad de består av och hur de ser ut. De här två doldisar i solsystemet ska kunna berätta nya saker för oss om solsystemets rätt okända barndom.


Dawn skjuts upp just vid soluppgång igår. (Bild: NASA)

Etiketter: asteroider, Ceres, Dawn, solsystemet, Vesta

Det blir ännu lite mer Christer Fuglesang-feber i helgen, åtminstone i Göteborg. Astronauten har blivit författare och presenterar sina två nya böcker på Bok- och biblioteksmässan. Populär astronomi är där på plats både då Christer håller låda och hela helgen på Kulturtidskriftsmontern. Där kan du köpa lösnummer och prenumerera till sjukt låga mässpriser.

En annan västkustsk nyhet är att vi har fått en ny bloggare, göteborgaren Eva Wirström, doktorand vid Onsala rymdobservatorium. Välkommen Eva!

Christer Fuglesang har skrivit en rymdsjälvbiografi och en rymdbilderbok som presenteras på Bokmässan i helgen. Lördag kl 13 samtalar han med göteborgsastronomen Marie Rådbo och rymdnestorerna Sven Grahn och Kerstin Fredga i lokalen K2. Han är på mässan även på fredagen, och samtalar med Lotta Bromé och Ulf Elving om mat i rymden både på fredag och lördag. Klicka för att se allt han är med på. (Bild: Bonner Fakta/Max Ströms förlag)

Etiketter: bemannade rymdfärder, bokmässan, böcker, christer fuglesang, populär astronomi

År 2008 kommer alliansregeringens första forskningsproposition, och nu gäller det för vetenskapsmän att påverka politiker och ta reda på vad de vill och kan inom den närmaste tiden. Läget för svensk astronomi ser i alla fall ljust ut, om man ska tolka fredagens framtidsdiskussion på Astronomdagarna. Men framtiden är kantad av utmaningar som är tekniska, organisatoriska, internationella och i vissa fall både komplexa och förvirrande. Rymdstyrelsens Lennart Nordh och stockholmsprofessorn Claes Fransson summerade läget för rymd- respektive markbaserad astronomi.
- Just nu är det en guldålder för markbaserad astronomi i Europa. Vi är mycket konkurrenskraftiga jämfört med amerikanerna, sa Fransson.
Det finns många storslagna projekt som är planerade inom de närmaste decennierna. Det extremstora teleskopet E-ELT med sin 42-meter breda spegel kommer sannolikt att innebära en saftig engångskostnad för de inblandade, och Sverige måste bestämma sig om det ska vara med eller inte senast 2009. Samtidigt kommer stora rymdprojekt som exoplanetteleskopet Darwin, solsystemsutforskning med Aurora (främst inriktat mot Mars), jätteradioteleskop som ALMA, och en mängd andra mer eller mindre spikade satsningar. Men allt kommer inte kunna genomföras, och de nya projekt kommer behöva slå ut gamla.
- Vi kan och vill mer än vi har råd med och kan hantera, sa Nordh.
Vilka projekt som får pengar är det en del aktörer som ska säga till om. De bedömer efter de vetenskapliga målen, men de berördes knappt alls under paneldiskussionen. Det verkar vara givet att man fortsätter på de flesta fronter: ta reda på hur galaxernas och stjärnornas uppkomst gått till, leta reda på och studera förutsättningarna för liv i andra stjärnsystem och så vidare. Claes Fransson sitter i Vetenskapsrådets rätt okända Kommitté för infrastruktur som jobbar med strategisk planering. Där vill man generellt inte diktera vilka områden som ska satsas på.
- I grund och botten vill vi inte styra för mycket. Men när det gäller instrumentering så måste man satsa på ett fåtal projekt.
Danske gästen Johannes Andersen presenterade sitt arbete med den europeiska organisationen Astronet, ett europeiskt nätverk som har tagit sig an utmaningen att planera hela Europas astronomiforskning på längre sikt. Enligt Andersen kommer EU att stå för högst 5 procent av finansieringen. Resten måste komma från de olika länderna, och då gäller det att övertyga de statliga finansiärerna. Astronet ger en möjlighet att påverka, säger han.
- Allt kommer ur samma låda. Nu finns det en chans för astronomer att ha inflytande på policy och inte lämna det åt byråkraterna. Den chansen får vi inte sumpa.
Andersen menade att det är viktigt att se till att bemanningen för projekten tas med i beräkningen när man planerar för framtiden. Men diskussionen om den punkten stannade där, även om doktoranden Jens Melinder efterlyste en diskussion om de människor som ändå måste göra jobben som nu planeras. Claes Fransson undrade vad de yngre på konferensen tyckte, men de höll för det allra mesta tyst. Inte att undra på när diskussion förs som en paneldebatt där bara de etablerade (och nästan enbart män) vågar uttala sig. Man får hoppas på att det där med att dela upp sig i mindre grupper börjar slå rot innan nästa Astronomdagarna i Stockholm 2009.


Framtidens astronomer? Fyra nuvarande och före detta elever från Rymdgymnasiet diskuterar över lunch på Astronomdagarna i fredags. (Bild: malte)

Etiketter: Astronomdagarna, forskningsstrategi, politik

Flytande vatten verkar inte ha funnits på Mars på senare tid, enligt de nya bilderna från MRO. Klicka för att se fler kort. (Bild: NASA/JPL/University of Arizona )
Kvällens höjdpunkt här i rymdhuvudstaden Kiruna var Nordenmark-föreläsningen på Folkets hus med marsforskaren och författaren Ella Carlsson. Efter föredraget ville jag veta om de nya bilderna från marskretsaren MRO. Enligt NASA så är de bäckraviner som såg ut att vara tecken på flytande vatten på Mars inte alls de tydliga bevis för vatten som man hade hoppats på. De nya bilderna tyder på att de nya avlagringarna inte bör tolkas som bevis att vatten fortfarande flödar på Mars, menar Alfred McEwen vid University of Arizona, Tucson. Ella Carlsson har varit på Svalbard i sommar och letat efter liknande raviner, så jag ville fråga om vad som har hänt.
Kan du förklara vad som hänt och vad det betyder?
— Förut har de tittat på de här bäckravinerna. När de såg dem år 2000 så såg de ut på ett sätt. 2005 så hade de förändrat sig. Det var nya, ljusa avlagringar, och så sa de att det var ett tecken på vatten, för att det är ljusare, och så är det på jorden. Och det var det vi gjorde på Svalbard i sommar, letade just efter nya, ljusa avlagringar. Nu är det samma grupp som har utvecklat den här nya kameran som har gått ut med den här nya nyheten, att de inte är säkra längre på att det är vatten. Det kan vara torra rasmassor som har bildat dem, och det är mera troligt.
— När vi var på Svalbard, så hittade vi det här med ljusa avlagringar. Men just de som Mars Global Surveyor visade att de var nya och det var vatten som bildas nu; vi var ju lite skeptiska, vi tänkte är det verkligen vatten? Det såg inte ut som någon jättefin vattengully. Det var bara så att man såg ljusare avlagringar. Så det kändes ju skeptiskt det där.
Men på Svalbard så hittade ni saker som var ljusa som skulle kunnat bero på vatten?
— Vi tog ju stenprover, av de ljusa stenarna och de mörka. Och det verkade vara en ny sådan bäckravin. Men de är ljusa för att de kommer direkt däruppifrån. De mörka var mörka för att de legat där länge.
Det var liksom lavar på dem?
Exakt. Och det finns det inte på Mars.


Ella Carlsson efter sitt föredrag i Kiruna ikväll. (Bild: malte)

Etiketter: Astronomdagarna, Ella Carlsson, kiruna, mars, MRO, vatten

Nu har Astronomdagarna 2007 i Kiruna kört igång. Vår redaktör Robert Cumming berättar just om Populär Astronomi och just den här bloggen. Vi planerar att skriva mer om vad som händer under mötets lopp.

Ekot rapporterar att 600 människor i Carancas, Peru, har blivit mystiskt sjuka efter ett ordentligt meteoritnedslag. Men nu rapporterar peruanska Correo att den giftiga gasen ozon kan skyllas för illamående och huvudvärk. Kratern finns på bild hos både Ekot och argentinska infobae.com.

12:37:
Andra källor rapporterar ca 200 insjuknade, medan livinginperu.com påstår att det rör sig om ett 10-tal personer. Här står även att peruanske vulkanologen Luisa Macedo bekräftar att det är en meteorit som orsakat det ca 17 meter breda och fem meter djupa hålet. Vittnen påstås ha sett ett ljussken från platsen redan i lördags. Jord- och vattenprover har tagits och skickats till Lima, och svar väntas inom ca en vecka.

Etiketter: meteoriter, nedslagskratrar, peru

Numera är typ nästan alla med på den globala nätverkssajten Facebook. Så även Populär astronomi — välkommen till facebook-gruppen Populär astronomi (länken kräver inloggning). Kanske ännu ett fint sätt att träffa andra astro- och rymdintresserade?
Andra bloggar om: facebook, astronomi, rymden, tidsfördriv

Etiketter: facebook, populär astronomi, surftips

I juli skrev vi om de svenska björndjuren som skulle upp i rymden. Så i lördags åkte de upp med en Foton M3-raket från Bajkonur i Kazakstan tillsammans med en mängd andra europeiska experiment. ESA har detaljerna. Jag ringde upp Ingemar Jönsson från Högskolan i Kristianstad dagen innan uppskjutningen. Han berättar att de pyttesmå krabaterna kommer att utsättas för hård prövning, även om de just nu befinner sig i nertorkat tillstånd.
— Det är första gången som man utsätter ett djur för både vakuum och strålning.
Efter flygningen åker Ingemar till Holland för att hämta sina prover. Först om ett tag kommer vi få veta hur det gått för björndjuren.
— Vi ska följa upp på olika sätt. Det finns flera olika arter, och en av arterna ska dessutom odlas. Det kan ta alltså en eller två månader innan vi är klara med utvärderingen.
Andra levande varelser ombord på Foton M3 är ett gäng bakterierna som ska pröva tesen att liv kan ha nått jorden från yttre rymden. De åker i stenbitar som fästs på raketens utsida och får alltså utstå extrema temperaturer vid återinträde i atmosfären.
Andra bloggar om: djurförsök, rymden, liv, småkryp


Björndjur tål det mesta när de är i uttorkat tillstånd (lilla bilden). Kanske till och med en rymdresa? (Bild: ESA - S. Corvaja/Ingemar Jönsson)

Etiketter: astrobiologi, liv i solsystemet

Saturnus svartvita måne Japetus, plåtad av sonden Cassini i måndags. Större versioner finns här och (obs! 3 MB) här. (Bild: NASA/JPL/SSI/mosaikbild av Gordan Ugarkovic)
Från Planetary Societys blogg via Bad Astronomy: en splitterny mosaik av bilder från sonden Cassini. Den 10 september flög Cassini förbi Saturnus valnötliknande måne Japetus och tog en massa kort, och de första som släppts visar upp ännu några av solsystemets mest häpnadsväckande landskap. Japetus yta är, lite förenklat, kolmörk på ena sidan och blank och ljus på den andra, och fläckig som en dalmatin däremellan. Det är inte klarlagt varför, men ytan innehåller spår av händelser långt tillbaka i tiden. Fler bilder finns hos ESA och NASA. Förresten skickade sci-fi-nestorn Arthur C. Clarke en videohälsning inför Cassinis besök hos Japetus. Den finns att se här.
Andra bloggar om: rymden, astronomi, solsystemet, månar, Japetus

Etiketter: Cassini, Japetus, månar, saturnus

Det nya högteknologiska LBT-teleskopet har just börjat användas i vetenskapligt syfte. Large Binocular Telescope, som förkortningen står för, kan liknas vid en jättekikare, eftersom det består av två 8,4-metersspeglar monterade sida vid sida. Med ny teknik kan speglarna användas samtidigt och då samla in lika mycket ljus som ett 11,8-metersteleskop, och med en upplösning som ett på 22,8 meter!


Såhär ser "jättekikaren" LBT ut från utsidan (Bild: LBT Corporation)

En av de första sakerna man tittat på är den relativt nyupptäckta Herkulesdvärggalaxen. Dvärggalaxer är mindre anhopningar av stjärnor, gas och stoft mellan större galaxer som Vintergatan och Andromedagalaxen. Dvärggalaxer nära Vintergatan får ofta namn efter vilken stjärnbild de upptäcks i. De flesta av dessa galaxer är ganska runda eller ovala, men Herkulesdvärggalaxen, som alltså finns i stjärnbilden Herkules, verkar platt eller möjligen cigarrformad.


(Bild: LBT Corporation)

Detta är inget ovanligt i sig, eftersom det finns andra dvärggalaxer (t ex Sagittariusdvärggalaxen i stjärnbilden Skytten) med liknande former, men dessa befinner sig alla nära en större galax som har dragit sönder den lilla dvärggalaxen. Herkules är tio gånger längre bort än Sagittarius, och borde därför inte råka ut för samma dragkrafter. Det kan vara så att Herkules befinner sig på en speciell bana kring Vintergatan så att den har varit närmare oss förut. I vilket fall som helst är det ett väldigt speciellt objekt, som Matthew Coleman vid Max Planck-Institutet för astronomi i Tyskland, som lett studien, själv säger.

Läs mer om upptäckten på LBT:s hemsida

Etiketter: dvärggalaxer, Herkules, kikare, LBT

Nyupptäckta exoplaneten V391 Peg b har varit med om mycket. Dess stjärna, som ligger 4000 ljusår härifrån, har nämligen gjort som solen kommer att göra om ett par miljarder år, alltså svällt upp och blivit en röd jätte. Det är något som till exempel jorden inte tros kunna överleva. Men den här planeten, som väger minst 3 gånger så mycket som Jupiter, verkar ha klarat sig bra, och nu befinner sig cirka 250 miljoner kilometer från sin sol. Det är en bit längre ut än där den befann sig när stjärnan var lika gammal som solen är nu, tror astronomen Roberto Silvotti och sina kollegor som gjort upptäckten (Nature News, Iowa State University, Vasabladet). Men det är första gången som en planet upptäckts som överlevt en sin hemstjärnas omvandling till en röd jätte. Det ger hopp både om att kunna hitta planeter runt vita dvärgar (något som det skvallrades om på Lidingö i somras), och kanske också även för jorden själv när solen blir röd och jättelik.


Såhär skulle överlevarplaneten V391 Peg b kunna se ut. Planetens stjärna pulserar på ett märkligt regelbundet sätt, och det är just denna puls som avslöjat planetens närvaro. (Bild: Europeiska nätverket för helio- och asteroseismologi, HELAS)

Etiketter: exoplaneter, hot mot jorden, röda jättar, stjärnor

Rymdstaden Kirunas raketprydda utkanter som de såg ut i morse, enligt Esranges webbkamera. (Bild: Esrange Space Center)
Vår reporter Gabriella Stenberg skriver:
Konferensen Rymdforum 07 i Kiruna (arrangerad av föreningen Rymdforum) samlar rymdfolk från hela Sverige både industri, forskare, beslutsfattare och studenter. Christer Fuglesang var med på telefon och statssekretaren på Näringsdepartementet Jöran Hägglund höll föredrag. Första dagen av två var så späckad att jag knappt hann hälla i mig en kopp kaffe och säga hej till några bekanta. Man ville ju veta vad som är på gång i branschen och på Rymdforum 07 kan man lära sig lite om det mesta:
SVTs meteorolog Pär Holmgren pratade om klimatförändringar:
— Det är inte bara en naturvetenskaplig fråga utan lika mycket en humanitär, ekonomisk och säkerhetspolitisk fråga, hävdade han. Dagens boktips från Pär är Mark Lynas' bok "Sex grader", även om man kan bli lite deprimerad av den.
NASA ska tillbaka till månen igen, senast 2020 och en permanent bas nära någon av månens poler är det som gäller. Där, berättade Melissa McGrath från Marshall Space Flight Center, är klimatet uthärdligt och hanterbart tack vare att solen lyser nästan hela tiden och man kontinuerligt kan använda solen som energikälla. Dessutom hoppas man kunna hitta vattenis i några kratrar i närheten, men det är ju inte helt säkert förstås. Enda orosmomentet verkar vara att nästa president ändrar NASAs målsättning så att projektet måste avbrytas någonstans på vägen.
Malcolm Fridlund från ESA talade om hur vi ska leta efter liv på exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol. Vi närmar oss på allvar svaret på frågan om vi är ensamma i universum eller inte. Om 10-15 år kanske vi har upptäckt massor med planeter som uppvisar de tecken på liv som man letar efter - flytande vattnen och en atmosfär som inte är i kemisk jämvikt.
För övrigt kan meddelas att kvinnor är utmärkta som astronauter — de äter mindre och tar mindre plats, att det minsann inte är trivialt att utveckla rymddräkter för användning på planeten Mars, och att den svenske rymdnestorn Sven Grahn inte är lockad av att själv åka på rymdresa — han anser rentav att det är tråkigt!
Enligt ryktet ska presentationerna läggas ut på Rymdforums hemsida nästa vecka. Det kan vara värt att kolla in.

Fler nyheter från Rymdforum:
Norrbottens-kuriren intervjuar Virgin Galactics vd Will Whitehorn
500 nya jobb i framtidens Rymdstaden Kiruna (också NBK)
Mötet fortsätter under torsdagen.
Andra bloggar om: rymden, Kiruna, klimat, månen, NASA

Etiketter: kiruna, klimat, rymdforskning, Rymdforum, rymdturism

Träffstatistiken för bloggen visar att det är en hel del som googlar sig hit för att få reda på när Ramadan börjar. Brittiska Muslim News summerar det astroreligiösa läget inför början på fastemånaden (en artikel som jag kanske borde läst innan den ramadanintresserade journalisten från SvD ringde i förmiddags). Den astronomiska nymånen inträffade på tisdagens eftermiddag, men av till exempel Norrköpings Astronomiska Klubbs beräkningar att bedöma kommer det vara riktigt svårt att se månskivan efter solnedgången under de kommande dagarna, då månen går ner nästan samtidigt som solen. Ännu mer data finns på helfestliga månskådarsajten moonsighting.com. Vad jag kan bedöma är dock torsdagen den 13 den officiella starten i Sverige (se t ex Islamguiden). Då kan man med lite tur få syn på månen strax efter solnedgången, med Merkurius strax till höger, enligt Sky & Telescope. Kikare rekommenderas.
Andra bloggar om: islam, månen, ramadan

[Uppdatering: SvD citerar mig i en notis om Ramadan. Visst sa jag att det händer att folk ringer och frågar astronomer om början och slutet på Ramadan, men inte att de undrar 'om astronomerna kan observera månen med sina teleskop som ett sätt att avgöra om fastan ska inledas'. Vet inte var reportern fick det ifrån.]

Etiketter: aktuellt på himlen, månen, Ramadan, religion

På onsdag och torsdag möts den svenska rymdbranschen i Kiruna på Rymdforum 2007. Enligt programmet ligger huvudfokus på klimatforskning från rymden, med SVTs Pär Holmgren som talare, men det bjuds på mycket annat också. Näringsdepartementets Jöran Hägglund invigningstalar på onsdag förmiddag, och Will Whitehorn, chef på Virgin Galactic precis efter honom.


Som Rymden i dag rapporterade förra veckan har Rymdstyrelsen låtit göra en undersökning om svenskarnas attityder till rymdverksamhet, och nu har vi kunnat ta del av resultaten. Mest häpnadsväckande (eller kanske inte) var att hela 94 procent av de svarande tyckte att det är ganska eller mycket viktigt att med hjälp av satelliter studer och följa hur jordens klimat utvecklas. Men det finns andra intressanta resultat i rapporten. Allt fler svenskar upplever att en egen rymdverksamhet är ganska eller mycket viktigt för Sverige — siffran är 54 procent och har ökat stadigt i de liknande undersökningar som gjorts de senaste 5 åren. Fuglesang-effekten spelar uppenbarligen roll i resultaten. Blott 4 procent var omedveten om att en svensk varit i rymden, och 74 procent vet att den svenske astronauten heter Christer Fuglesang. Hans genomslagskraft tycks ha bidragit till att folk blivit mer positiva till bemannade rymdfärder under de senaste par åren. Nu är det hela 65 procent som tycker att det är bra med att vi har människor i rymden, jämfört med 59 procent i fjol och bara 44 procent 2002. Obemannad rymdverksamhet är lika högt aktad, men det är en minskning med 6 procent sedan 2006. Undersökningen gjordes av TNS Gallup umellan 28 augusti och 4 september. Ännu ligger rapporten inte ute på nätet. Att resultaten verkar inte riktigt stämma överens med bottennoteringen för rymdforskning som vi skrev om i juni visar väl vikten av att ställa rätt fråga i rätt kontext. Folk gillar verkligen rymdverksamhet, men om de tvingas välja så tycks de hellre vilja prioritera cancerforskning, nationalekonomi och svenska språket.
Andra bloggar om: rymden, Sverige, astronauter, Christer Fuglesang

Etiketter: bemannade rymdfärder, christer fuglesang, kiruna, kommersiell rymdfart, rymdforskning, Rymdforum, sverige

När man tittar ut i rymden tittar man också tillbaka i tiden, eftersom ljuset från objekt långt borta har tagit lång tid på sig att komma fram till oss. Rymdteleskopen Hubble och Spitzer har nyligen hittat några riktigt nybakta galaxer djupt in i det tidigaste universum, bara ungefär en miljard år efter big bang. Dessa galaxer är små och blå - något som bekräftar att de är nybildade och unga och att de utgör den första generationen stjärnor i denna del av universum.


Såhär ser några av universums yngsta galaxer ut enligt Hubble och Spitzer. De utgör byggstenarna för det som senare kan bli stora galaxer som vår egen Vintergata. Klicka för fler blider. (Bild: NASA, ESA, och N. Pirzkal (European Space Agency/STScI))

Att galaxerna dessutom är mindre än dagens galaxer bekräftar astronomernas nuvarande teorier om hur galaxer bildas - nämligen som mindre enheter som efterhand bildar större galaxer. Dessa små blå avlägsna stjärnsamlingar utgör därmed byggstenarna för större galaxer, som kanske existerar på motsvarande ställe i universum idag.

Vissa av galaxerna visar tendenser till att vara lite rubbade, något som kan vara ett tecken på att de ingår i just sammanslagningar med andra, vilket sedermera leder till bildandet av större galaxer som vår egen.

Läs mer i pressreleasen
Originalartikel på arXiv.org

Etiketter: galaxer, hubbleteleskopet, kosmologi, spitzerteleskopet, universum

Uppsala domkyrka ska få en ny orgel nästa år och i samband med detta behöver man bygga en ny läktare i norra delen av kyrkan. Som vi tidigare har berättat har man där under golvet inte bara hittat en massa utspridda ben från 1300-talet och framåt där under golvet, utan man har även funnit ett intakt gravvalv från slutet på 1600-talet.

Joakim Kjellberg, arkeologen som leder utgrävningarna, är av flera anledningar rätt säker på att det är uppsalaastronomen Anders Spole som begravdes där den 1 november 1699. För det första finns det ett epitafium ganska högt upp på domkyrkans vägg ungefär ovanför graven som hänvisar till honom. För det andra har man en gammal karta från 1700-talet över gravar i domkyrkan. Spole finns med där men den angivna platsen stämmer inte helt. Dock stämmer läget i förhållande till andra gravar i närheten. Dessutom har man med hjälp av Spoles ättlingar fått information om vem ur hans familj han skulle ha begravts med och det stämmer bra med antalet kistor (minst tre) som man kan se genom ett titthål in i gravkammaren. Hundra procent säker kan man inte vara att det är Anders Spoles grav utan att öppna den helt. Detta kommer dock antagligen inte göras.

Förra veckan visades utgrävningar upp för pressen och vi från Populär Astronomi var på plats (se bilden nedan). Den 16:e september är det enda tillfället då allmänheten får tillgång till utgrävningsområdet i samband med en festmässa. Då får man även chans att titta in i den nyupptäckta källaren några meter ifrån Spoles grav. Denna var mest fylld med byggmaterial från arbeten i slutet på 1800-tal och kommer antagligen användas för att gravsätta de utspridda äldre benen av odentifierade individer.


Utgrävningsomåde bakom Uppsala domkyrkans norra entré. I mitten syns Anders Spoles grav. Under den lösa stenen på ovansidan valvet finns det ett titthål in i graven, genom vilket flera kistor syns. Mannen i röd tröja är en ättling till Anders Spole. Ben från flera tiotal människor har hittas i området som syns framför och vid sidan om Spoles grav. De förvaras i kistorna bakom utgrävningsomådet. För att se fler foton, klicka på bilden. (Bild: Thomas Marquart)


Läs mer om utgrävningen i UNT och hos Radio Uppland.

Etiketter: händer i Uppsala, Uppsala

Såhär kopplades radioteleskopen samman tvärs över vår kära jord (Bild: Paul Boven / JIVE / NASA Visible Earth)

Radioteleskopi har en stor fördel - med hjälp av så kallad interferometri kan man koppla samman flera radioteleskop och då få en upplösning som skulle motsvaras av ett enda teleskop med samma storlek som avståndet mellan teleskopen. Genom att använda teleskop på olika kontinenter kan man därigenom få extremt hög upplösning, eftersom det kan motsvara att använda ett radioteleskop som är lika stort som hela jorden.

Denna teknik finns redan och används flitigt av radioastronomer, men det kan ta flera veckor att föra samman data från alla teleskop, och aldrig tidigare har man kunnat göra detta i realtid. Det är Australiens "vetenskapsbyrå" CSIRO som ordnade detta för en konferens för nätverksexperter i Kina. Det handlar om väldigt stora datamängder över väldigt stora avstånd, och först nu har man kunnat koppla samman ett radioteleskop i Australien med ett i Kina och några i Europa med den hastighet som krävs.

Läs pressreleasen på CSIROs hemsida

Etiketter: radioastronomi, teleskop, VLBA

Dinosaurierna dog ut som bekant efter att jorden träffades av en 10-kilometer stor stenbumling som orsakade Chicxulub-kratern i Mexiko. Nu har ett amerikanskt-tjeckiskt forskarlag listat ut varifrån asteroiden kom, rapporterar bland andra DN, Vetenskapsradion och New Scientist. Tidigare i år upptäcktes en svärm av asteroider som har liknande banor och som fått namnet Baptistina-familjen, efter 40-kilometers asteroiden Baptistina som tillhör familjen. Datormodeller visar att denna asteroidfamilj sannolikt föddes när två större kroppar kolliderade ungefär 160 miljoner år sedan. Denna krock skapade i sin tur uppemot 1000 stycken fragment i storleksklass 1 kilometer eller större, och deras banor tog de så småningom in från asteroidbältet mot jorden, månen och Venus. Troligen ligger någon av dem bakom månens mesta krater, Tycho, och säkert en massa andra ödesdigra nedslag.
Pressrelease hos Southwest Research Institute
Andra bloggar om: rymden, dinosaurier, asteroider, astronomi, solsystemet, månen


Southwest Research Institute, där studiens ledare Bill Bottke håller till, har producerat denna mycket fina seriebild om asteroidkrocken som ledde till både kratern Tycho på månen och nedslaget som satte stopp för dinosauriernas världsherravälde. Klicka för att se en större version. (Bild: Southwest Research Institute)

Etiketter: asteroider, hot mot jorden, massdöd, månen, nedslagskratrar

Det är mycket som händer i Kiruna just nu. Den 13-14 september är det årets Rymdforum som går av stapeln (Rymden i dag har mer om detta), och en vecka senare blir det Astronomdagarna. Men förra veckan hölls ett litet men viktigt möte, om solen och klimatets förändringar sedan istiden, MUSCAD 2007. Jag ringde upp arrangören Rickard Lundin, professor i rymdfysik vid IRF i Umeå. Högst på agendan för de samlade rymdfysiker och atmosfärsfysiker stod solen och dess påverkan på jorden på lång sikt.
&mdash Vi sträckte oss över hela skalan fram till idag, säger Lundin.
Diskussionen behandlade de olika typer av mätningar som kan fungera som ställföreträdare för direkta mätningar av solen, som till exempel antalet solfläckar.
— Det enda vi kan göra är att jämföra med klimatet. Vi vet att det har skett nedkylningar förr i tiden, till exempel under det som kallas Maunder-minumum.
Rickard Lundin menar att sådan forskning som till exempel nyligen visade att solens variation inte kan förklara de senaste decenniernas temperaturhöjning inte kan säga så mycket om solens klimatpåverkan på lång sikt.
— De har bara tittat på solens totala magnitud, och det är bara gjort under de sista 25 åren. Det är inte så mycket att jämföra med. Man har som utgångspunkt det synliga ljuset, medan det osynliga ljuset, röntgenstrålning, partikelstrålning och så vidare, kan variera med en faktor hundra under en solcykel. Den påverkan som de här variationer ger har man kunnat studera på både jorden och andra planeter.
För närvarande är solen inne på ett mycket lugnt minimum både vad gäller solfläckar och aktivitet. Om 5-7 år år blir det solfläcksmaximum igen och det är mycket oklart om maximumet blir kraftigt eller svagt.
— Just nu står det alltså och väger. För oss är det ett sanningens ögonblick för hur mycket solens variabilitet betyder för klimatet på jorden, säger Rickard Lundin.
Andra bloggar om: klimat, solen, klimatförändring, rymden


Arbojaure, där tusenåriga trädrester kan berätta om jordens klimat förr i världen, var utflyktsmål för klimatkonferensen i Kiruna förra veckan. (Bild: Per-Jonas Blind)

Etiketter: kiruna, klimat, solen

Ta fram ett sätt att 'tagga' asteroiden Apophis, med transpondrar eller radiosändare eller vad ni vill, uppmanade rymdfartsintresseorganisationen Planetary Society tidigare i år. Nu i fredags skulle alla bidragen till tävlingen vara inne, och av mediernas förnyade intresse för allas älsklings-dödsasteroid att bedöma har de tävlande börjat prata om sina idéer. Utmaningen är att ta fram ett sätt att bestämma Apophis' rörelser tillräckligt noga för utesluta — eller varna i god tid inför — en kollision med jorden 2036. BBC rapporterar till exempel att brittiska företaget Astrium föreslår en liten dedikerad sond som ska åka till Apophis 2014 och bevaka den innan den någotsånär ödesdigert korsar jordens bana 2029. SvD rapporterar om ett förslag där robotar ska ändra asteroidens bana genom att sparka upp grus från ytan, men det är oklart om det har något att göra med tävlingen. I en rapport om planetförsvar som NASA publicerade i våras skriver amerikanska rymdorganet att Apophis är ett bra försöksobjekt inför framtida asteroid- och komethot och bör hårdbevakas när den svänger förbi jorden 2012. De tycker dessutom att Planetary Societys tävling kan bli ett bra sätt att få fram sätt att göra det. Enligt Aftonbladet så har tävlingen lockat bidrag från USA, Storbritannien, Italien, Indien, Spanien, Ryssland och Tyskland, och redan i maj hade 100 förslag kommit. Vinnarna ska utses i mitten av december. Sannolikheten att Apophis träffar jorden 2036 är enligt NASA fortfarande ynka 1 på 45 000.

Etiketter: apophis, asteroider, hot mot jorden, kometer