Nyheter från Populär astronomi

2005-07-30

Större än Pluto - kandidat till 10:e planet upptäckt

Igår var det en planetoid som var lite större än Sedna - idag är det 2003 UB313 som träder in i rampljuset, med ryktet om sig att vara självaste Planet X. Den ligger i Kuiperbältet, där en massa andra mindre himlakroppar hittats. Den är något större än Pluto och just nu ligger den längre bort än den nionde planeten. 2003 UB313s bana lutar hela 45 grader från de andra planeternas banor. Upptäckten läckte sedan hackers tog sig in på en privat webbplats, uppger Spaceflight Now.

Tionde planeten? Räkna med att det står så i tidningarna, och att man skriver om hur oense astronomer är om var gränsen går mellan en planet och en asteroid.
Artikel i Spaceflight now
Artikel på space.com
Mike Browns sida om nya planeten

Bild
2003 UB313 upptäcktes den 8 januari av amerikanska astronomerna Mike Brown (ja han från igår), Chad Trujillo och David Rabinowitz. Snart ska den få ett nytt namn, men det är än så länge hemligt. (Bild: Samuel Oschin Telescope, Palomar Observatory)

Etiketter: ,



2005-07-29

Namn och nytt i solsystemet

En himlakropp har upptäckts som kan vara dubbelt så stor som Pluto, bortom Neptunus, som heter 2003 EL61. Upptäckaren är spanska astronomen Jose-Luis Ortiz vid observatoriet i Sierra Nevada, som tycks ha scoopat amerikanska astronomen Mike Brown. Brown har också observerat 2003 EL61 och till och med sett att den har en egen måne. Nature news rapporterar att Brown och hans kollegor döpt nykomlingen till Santa.
Första artikel på New Scientist Space
Andra artikel på New Scientist Space
Mike Browns sida om 2003 EL61
Bild: Jose-Luis Ortiz/Observatorio de Sierra Nevada
Klicka för att se hur 2003 EL61 rör på sig. Bilderna är gamla - objektet sågs först på bilder från 2003, men syntes också så sent som på torsdagen. (Bild: Jose-Luis Ortiz/Observatorio de Sierra Nevada)



Mera namn: Norska VitNytt rapporterar att den farliga asteroiden 2004 MN4, som kommer mycket nära jorden april 2029, har nu fått ett riktigt namn. Den heter Apophis, efter den egyptiska ormguden som hotade solgudens båt på natten och vid solförmörkelser.

Etiketter: ,



2005-07-28

Syrgas upptäckt där stjärnor föds

Syremolekyler behövs när stjärnor bildas - inte för att utomjordingar ska kunna andas, utan för att kyla ner gasen som sedan bildar stjärnor och planeter. Syret har dock varit mycket svårt att upptäcka i rymden. Nu äntligen har svenska satelliten Odin sett den efterlängtade syrgasen, i ett område där stjärnor håller på att bildas. Bakom upptäckten ligger stockholmsastronomerna Bengt Larsson och René Liseau, som ska presentera resultaten på Internationella astronomiska unionens symposium om astrokemi i Kalifornien i slutet av augusti.
Pressmeddelande hos Stockholms observatorium
Abstrakt på IAU-symposiets webbsida

Bild: Adam Block (KPNO Visitor Program)/NOAO/AURA/NSF
Här har Odin äntligen sett syremolekyler, i denna nebulosan nära stjärnan Rho i Ormbärarens stjärnbild. Det finns rejält mycket mindre molekylärt syre där än man trodde, och astrokemister lär ha att göra för att förklara varför. (Bild: Adam Block/KPNO Visitor Program/NOAO/AURA/NSF)




Rymdfärjan Discovery har kommit fram till Internationella rymdstationen (Astrowebb). Dock lossnade delar av färjans skumisolering under uppskjutning, och NASA har bestämt att lägga hela rymdfärjeprogrammet på is tills man utrett händelserna. NASA-ingenjörerna tror emellertid inte att problemen innebär någon fara för astronauternas hemresa den 7 augusti (Spaceflight Now).

Etiketter: ,



2005-07-26

Lyckad uppsändning av Discovery

Rymdfärjan Discovery är nu på väg mot Internationella rymdstationen. Uppsändningen verkar ha genomförts utan problem. Rymdfärjans knepiga fjärde bränslesensorn blev man aldrig klok på, men man bedömde att det inte innebar någon större risk att åka ändå.
Mer på Spaceflight Now
Aftonbladet skriver om befälhavaren Eileen Collins

Bild: NASA/KSC
Astronauterna äntligen ombord på Discovery. (Bild: NASA/KSC)


2005-07-24

Studentsatellit ska lyfta om en månad

Europeiska rymdstyrelsen ESAs första studentbyggda satellit sänds upp den 25 augusti. Satelliten SSETI Express ska ta bilder på jorden från rymden, och nu har den klarat en omgång med tester hos ESAs testlabb i Holland. Inga svenska studenter tycks vara inblandade i SSETI Express, men ett team från Umeå universitet bygger en kamera till nästa studentsatellit.
Mer om testningen på ESTEC

Bild: ESA
Studentsatelliten SSETI Express, strax efter tester för att kolla att den håller rätt temperatur i rymden. (Bild: ESA)



rymdfärjefronten har nedräkningen börjat inför tisdagens uppsändning, rapporterar Spaceflight Now. Vi håller väl tummorna.

2005-07-22

Stjärnas dammhölje kan bero på krockande planeter

En solliknande stjärna bara 300 ljusår bort har oansenligt mycket stoft och damm omkring sig - och astronomer tror att det kan vara tecken på ett ungt planetsystem. När vårt solsystemt var ungt var det vanligt med krockar mellan planeter, kometer och annat skrot, och mycket stoft måste ha bildats. Och nu har man alltså sett samma sak nära en annan stjärna, som är mycket riktigt bara 300 miljoner år gammal (solen och solsystemet är ju hela 4,5 miljarder år gamla).
Mer info hos PPARC

Bild: Gemini Observatory
Stoftet i vårt solsystem syns som zodiakalljuset (bild). Hos den yngre solliknande stjärnan BD +20 307 finns det så mycket stoft att man tror att ett ungt planetsystem håller på krockar sig fram. (Bild: Gemini Observatory)



Förresten har rymdfärjan Discovery fått en ny tid för sin uppskjutning. Man håller på att fixa förra veckans bränslesensorproblem, och uppskjutningen ska ske på tisdag kl 16.39 svensk tid. Läs mer hos DN och Astrowebb

2005-07-20

De millisekundsnabba pulsarernas felande länk

Rymdteleskopet Chandra har kikat djupt in i en klotformad hop och försökt ta reda på varför sådana hopar kryllar av snabba pulsarer. Pulsaren 47 Tuc W, som roterar 425 gånger varje sekund, visar sig lysa i röntgen på samma sätt som vissa dubbelstjärnor gör. Enligt astronomerna som gjort observationerna bekräftar det teorin att pulsarerna snabbas upp av andra stjärnor som de bildar dubbelsystem med.
Mer info på Chandras webbplats

Bild: ESO/NASA/CXC
I klotformade hopar 47 Tuc som är det som ett packat dansgolv där alla byter partner och snurrar snabbare och snabbare. Pulsaren 47 Tuc W är den felande länken som visar hur millisekund-pulsarerna blir de snabbsnurrare de är. (Bild: ESO/Danish 1.54-m/W.Keel et al./NASA/CXC/Northwestern U./C.Heinke et al.)

Etiketter:



2005-07-18

Allt (nästan) som vanligt efter Deep Impact

Hur stor blev kratern på kometen Tempel 1 efter NASA-sonden Deep Impacts nerskickade metallklump? Det kanske vi aldrig kommer att veta, enligt NASA-forskare. Sondens kamera är helt enkelt inte riktigt så skarp som man hoppats på, och kratern mindre tydlig än väntat (artikel i New Scientist). Det beror på att krocken utlöste mest stoft och damm (tidigare New Scientist-artikel) och stora mängder vattenånga uteblev (artikel på Spaceflight Now).

Bild: NASA/JPL-Caltech/UMD
Kometen Tempel 1, femtio minuter efter att Deep Impacts projektil kom på besök. Kanske kommer vi aldrig att få se kratern, men NASAs vetenskapsmän är ändå nöjda med projektet. (Bild: NASA/JPL-Caltech/UMD)

Etiketter:



2005-07-16

En kvasar med masrar

En maser i rymden - alltså en naturlig laser, fast med mikrovågor istället för synligt ljus - är en bra hjälpreda för astronomen. Masrar är ljusstarka och mycket duktiga på att visa hur gasmoln rör på sig i till exempel galaxer. Nu har två astronomer i USA upptäckt den första kvasar med masrar, hela 6,5 miljarder ljusår bort. Sådana riktigt avlägsna masrar kan man kanske använda för att mäta avstånd i universum. Då kan man undersöka universums accelererande expansion på ett helt nytt sätt.
Artikel på New Scientist Space
Originalartikeln på ArXiv.org
Bild: NASA/U.Durham/Smail et al.
Med hjälp av masrar i den avlägsna kvasaren J0804+3607 hoppas man bland annat kunna mäta massan på det supermassiva svarta hål som kvasaren har i mitten. Kvasaren på den här bilden är en helt annan än den med masrarna, men den är i alla fall av samma typ. (Bild: NASA/U.Durham/Smail et al.)

Etiketter:



2005-07-15

Första ljus för APEX i Atacama-öknen

Förr var svenska teleskopet SEST bäst - nu är det APEX som är södra halvklotets främsta teleskop för observationer i submillimetervågor. APEX ska observera universums kalla områden, som t ex molekylmoln där stjärnor bildas. Nu har teleskopet gjort sina första observationer och allt har gått bra.
Pressmeddelande hos ESO
APEX-sida hos Onsala Rymdobservatorium

Bild: ESO
APEX-teleskopet på plats i Chiles supertorra Atacama-öken. Ett sådant ställe är inget roligt för människor men riktigt bra för submillimeter-astronomi. APEX är egentligen första steget i det gigantiska teleskopet ALMA. (Bild: ESO)


2005-07-13

Tre solar - och en planet som inte borde finnas

Enligt astronomer borde den inte kunna överleva, men ändå gör den det. Det handlar om en planet som upptäckts i ett trippestjärnesystem 149 ljusår från jorden. Astronomen Maciej Konacki vid Caltech i USA har observerat systemet och kommit fram till att det bestär inte bara av tre stjärnor, utan också en planet som är en bit större än Jupiter, men vars bana ligger väldigt nära en av stjärnorna. Hur den bildades och hamnade så långt in är enligt nuvarande teorier ett mysterium.
Artikel på nature.com

Bild: Caltech
Solnedgång nr 1 av 3 i trippelsystemet HD 188753 med sin jätteplanet, som det skulle kunna se ut. Filmfantaster kanske påminns om en scen i första Star Wars-filmen, och rätt vad det är har Maciej Konacki döpt såna trippelstjärneplaneter till Tatooine-planeter, efter Luke Skywalkers hemplanet. Antagligen har inte Konacki sett den astronomiskt sett lite mer passande Tre solar. (Bild: Caltech)





Rymdfärjan Discoverys uppskjutning blev förresten inte av idag på grund av problem med bränslesensorer.
Notis i DN

2005-07-12

Arkitektur i rymden/Discovery räknar ner

Svenska dagbladet intervjuade häromdagen Maria Nyström, arkitekt, forskare och författare som intresserar sig för rymdresor. Att resa till Mars, till exempel, kräver självförsörjande system som kan även lösa miljöproblem här på jorden, enligt Nyström.
Artikel i SvD

Nästa stora uppsändning har ett blygsammare mål, internationella rymdstationen ISS, men är desto mer efterlängtad. På onsdag kväll sänds upp rymdfärjan Discovery, och Astrowebb har som vanligt vrålkoll på vad som händer. Nedräkningen började i söndags och det verkar som endast vädret kan hindra uppsändningen.

2005-07-10

Extremt Stora Teleskopet börjar ta form

I torsdags togs ett avgörande steg i ett av Europas mest ambitiösa astronomiprojekt - Extremely Large Telescope, eller ELT. På ett möte i Nederländerna antogs teleskopets vetenskapliga program.

- Ett Extremt Stort Teleskop är ett mycket spännande framtidsutsikt för astronomer, säger dr Isobel Hook, som koordinerat arbetet med programmet. Något med en spegel på 50 eller till och med 100 meter skulle kunna förändra helt vår bild av universum och ge svar på verkligt fundamentala frågor som 'Är jorden unik?' och 'Hur bildades de första stjärnor och galaxer?'.
Pressmeddelande hos PPARC

Bild
Ett internationellt team med bl a medlemmar från Lunds observatorium ligger bakom Euro50, ett av de två förslag som finns för ELT. Teleskopet är större än en 747-plan; andra förslaget OWL är ännu värre. (Bild: Euro50-projektet)


2005-07-08

Kometens vattenånga förbryller astronomer

I måndags krockade Deep Impacts minisond med kometen Tempel 1. Nu kommer överraskande resultat från svenska satelliten Odin. Alla trodde att man skulle se mycket mer strålning från vattenånga efter krocken, men icke, det blev istället mindre. Kanske skyler molnet efter kometens nya krater vattnet? Odin-astronomerna räknar med att djupare analys av mätningarna kan förklara vad som egentligen hände.
Pressrelease hos Rymdbolaget

Bild: Rymdstyrelsen
Odin tar inga tjusiga kort, men astronomer tycker ändå att såna här spektra är spännande. Toppen i mitten är strålning från vattenånga. Nånting hände efter krocken, men inte blev det mycket mer signal för det. Mysko. (Bild: Rymdstyrelsen, något omgjord)

Etiketter:



2005-07-07

Rymdstrålar på jorden

Tunna strålar förekommer lite överallt i universum - det strålas materia från kvasarer, dubbelstjärnor och stjärnor som håller på födas. Nu har man sett dem på två nya ställen.

Hemma på jorden har plasmafysikern Paul Bellan och kollegor gjort tunna strålar i laboratoriet, och visat hur magnetfält kan göra dem smala.

Ute i rymden har irländska astronomer med Emma Whelan i spetsen sett en brun dvärg med egen stråle. Det verkar visa att bruna dvärgar bildas på ungefär samma sätt som stjärnor. Kanske bildas strålar också när en planet föds.

Bild: J. Morse/STScI/NASA
Såhär kan strålar från unga stjärnor se ut. Bilden är tagen av Hubbleteleskopet 1995. (Bild: J. Morse/STScI/NASA)


2005-07-06

Christers nya kamera, mera supernova, och ännu mera Deep Impact

Fuglesangs svenska kamera. Svenska teknikföretaget Flir Systems levererar en värmekamera till NASAs rymdfärja, och Christer Fuglesang blir en av de första astronauterna som får använda den. Kameran ska tidigt kunna se eventuella problem med rymdfärjans värmesköldar.
Artikel i DN

Stjärnan bakom supernovan. Forskare i Kalifornien har identifierat stjärnan som exploderade som supernovan 2005cs som vi skrev om förra veckan. Gamla bilder tagna av Hubble-teleskopet visar en röd superjätte som ligger precis där supernovan smällt. Stjärnan hade en massa på ungefär 10 gånger solens innan den sprängde sig själv i bitar.

Bild: NASA/JPL-Caltech/UMD
På tal om att sprängas i bitar... Den här fridfulla bilden är på kometen Tempel 1, plåtad av Deep Impacts minisond strax innan den träffade kometen. Deep Impacts resultat verkar tyda på att kometen är ganska porös, men håller ihop under sin egen tyngd. (Bild: NASA/JPL-Caltech/UMD. Se fler bilder och videor.)

Etiketter:



2005-07-04

Deep Impact: smått och gott

Röntgensatelliten XMM-Newton har sett tecken på vatten efter träffen. Med det menar de egentligen hydroxyl - vi väntar med spänning på att se hur mycket vatten svenska Odin har sett.

Rymdteleskopet Hubble såg kometen bli tio gånger ljusstarkare, och såg gas och stoft bre ut sig med en hastighet på 1.800 km i timmen.

- Skönt att det lyckades, kommenterade professor Hans Rickman till TT (länk till UNT). Som många andra forskare ser han fram emot att ta itu med Deep Impacts resultat, och undersöka vad kometer kan berätta om solsystemets, jordens och livets historia.

På BBCs webbsajt rapporterade man inte bara om vetenskapen utan även om NASA-forskarnas stora glädje över hur bra det hade gått (kolla till exempel denna gulliga bild).

Bild: NASA/ESA
Hubbleteleskopets kort på kometen Tempel 1 före och efter Deep Impact-sondens ankomst. (Bild: NASA/ESA)

Etiketter: ,



Fullträff

Allt gick enligt planen. Nyss såg kometen Tempel 1 ut såhär, enligt NASAs Deep Impact-sida.

Bild: NASA tv
Kometen Tempel 1 strax efter Deep Impacts projektil träffade ytan. NASAs forskare är helnöjda - smällen blev större än väntat. I den här bilden lyser den upp delar av kometens yta, som verkar i alla fall ljusare än sonden Giottos vy på kometen Halley 1986. Återstår att se vad som verkligen hände, och vad alla världens teleskop såg när det gjorde det. (Bild: NASA TV)

Etiketter:



2005-07-03

Deep Impact: på väg in

Imorgon bitti smäller det. Nu är Deep Impacts minisond på väg in mot kometen Tempel 1 och kl 07.52 svensk tid träffar den kometens yta. På NASAs Deep Impact-webbsajt ka du följa Deep Impact och se bilder i 'nästan' realtid. Svenska Astrowebb lovar regelbundna uppdateringar under dagen.
Artikel i DN

Bild:  NASA/JPL-Caltech/UMD
Deep Impacts minisond, sett från moderskeppets kamera kort efter att den släpptes kl 08.07 i morse svensk tid. (Bild: NASA/JPL-Caltech/UMD)

Etiketter:



2005-07-01

Rymdfärjan får klartecken

NASA har gett klartecken för rymdfärjan Discovery. Den ska skjutas upp den 13 juli, drygt två år efter Columbia-olyckan 2003, med den internationella rymdstationen ISS som mål. Det blir en testflygning, sa NASA-chefen Mike Griffin igår.
NASA-pressmeddelande hos Spaceflight Now
Mer om Discovery på astrowebb.com

Bild: NASA
Veteranastronauten Eileen Collins är befälhavare för Discovery, som flyger den 13 juli. (Bild: NASA)


Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google