Nyheter från Populär astronomi

2007-01-30

Hubbles kamera har gått sönder - igen

I lördags dog elektroniken i rymdteleskopet Hubbles Advanced Camera for Surveys (ACS), ett av flera mätinstrument som finns ombord. ACS har tidigare haft problem och då bytte man till reservelektroniken som nu också gått sönder. Det hände bara en dag efter nya ansökningar om teleskoptid fick lämnas in och eftersom ACS var den viktigaste av teleskopets kameror, så är två tredjedelar av ansökningarna drabbade. Därför har man fattat beslut att förlänga fristen för ansökningarna med två veckor för att ge astronomerna en chans att byta till de kvarstående kamerorna. Det finns redan planer att reparera Hubbleteleskopet i början av nästa år, men ACS står än så länge inte på reparationslistan.
Läs mer på New Scientist.

Bild: NASA
Hubbleteleskopets bästa kamera ACS är trasig. Illustrationen visar var i teleskopet den drabbade kameran ligger. (Bild: NASA)


2007-01-29

Vattnet antagligen kvar på Mars

I fredagens utgåva av den vetenskapliga tidskriften Science publicerades nya mätningar från den europeiska satelliten Mars Express. Stas Barabash från Institutet för Rymdfysik (IRF) i Kiruna med kollegor har använt instrumentet ASPERA-3, byggt av IRF, för att visa att Mars atmosfär påverkas mindre av solvinden, det permanenta flödet med laddade partiklar från solen, än man tidigare trott. Trots att Mars saknar ett magnetfält som skyddar jorden från solvinden, är det bara 600 ton som Marsatmosfären årligen förlorar i massa. Detta innebär att mycket av den försvunna koldioxiden och vattnet antagligen ligger kvar under ytan på Mars och väntar på att upptäckas.
Läs IRFs pressmeddelande.
Läs mer om Mars Express på IRFs hemsida.

Bild:ESA
Satelliten Mars Express ovanför den röda planeten. (Bild: ESA)

Etiketter:



2007-01-27

Ny teknik ska få James Webb-teleskopet att se mera

Ett av problemen med nästa generationens rymdbaserade observatorier, såsom James Webb-teleskopet, är att för många astronomiska objekt faller i deras synvinkel. Det är då ytterst viktigt att kunna särskilja mellan dessa och att kunna blockera ljus från starka källor för att kunna se närliggande ljussvaga källor. På så sätt kan man se ljussvaga, och därmed avlägsna, objekt. Den senaste lösningen för detta problem går ut på att man använder massor av mikroslutare för att blockera delar av teleskopspegeln. För James Webb-teleskopet har man föreslagit att använda 62000 sådana slutare, och då kan man välja vilka man vill sluta för att se avlägsna objekt.
Läs mera hos NASA

Bild:
En mikroslutarpanel. (Bild: NASA/Chris Gunn)


2007-01-26

Fuglesang på hemmaplan, Spaceport Sweden börjar räkna ner

Mycket konkurrens om rymdnyheterna idag. Medierna verkar ha valt att än en gång frossa i Christer Fuglesangs hemkomst till Stockholm och snudd på hjärndöda intervjuer med den outtröttlige astronauten.
Men bakom jippona pågår politiken, och mer av den varan än vanligt. Medan Lars Leijonborg fick presentera Fuglesang med en skrämmande klen tubkikare på Centralen i Stockholm, var näringsministern Maud Olofsson i Kiruna och tittade på när nybildade konsortiet Spaceport Sweden tecknade samarbetsavtal med Virgin Galactic. Andra svensken i rymden kommer som bekant att bli en rymdturist, men först nu dyker det upp ett möjligt namn, utlandssvenske Bengt Söderqvist. Det rapporterar Spaceport Sweden och SvD.

Intressantast bland Fuglesang-artiklarna är intervjun i dagens DN. Christer berättar om experimentet med ljusblixtarna som astronauterna ser och som orsakas av kosmisk strälning. Han kommenterar även Kinas lite oroväckande nerskjutning av en gammal vädersatellit, och menar att det är rimligt att även andra länder än USA använder rymden för militära ändamål. En intressant åsikt med tanke på att Fuglesang nu enligt Aftonbladet även kommit ut som en möjlig framtida borgerlig politiker. Dessutom antyder Maud Olofsson i en intervju med TT att Sverige och USA har olika definitioner på vad som är militär utrustning på en uppsändningsplats som Spaceport Sweden. Fortsättning lär följa.
Läs mer hos Dag Kättströms Rymden i dag

Bild: Malte
Uppemot två tusen stockholmare, inklusive undertecknad, samlade på Centralstationen i eftermiddags för att välkomna hem Christer Fuglesang.

Etiketter: , , , , , ,



Planetletaren Corot nu i drift

ESA:s projekt Corot, som ska leta efter jordliknande planeter kring andra stjärnor och som vi skrivit om tidigare har sett sitt första stjärnljus.

Bild: ESA / CNES
Corots första bild av stjärnhimlen från stjärnbilden Enhörningen, nära Orion. (Bild: ESA/CNES)


Corot söker efter mycket små förändringar i ljusstyrkan hos stjärnor i vår närhet, som kan vara en indikation på att en planet passerar framför stjärnan. De minsta planeter som Corot kan upptäcka måste dock vara flera gånger större än jorden för att deras påverkan skall uppfattas.
Corot kan också detektera "stjärnskalv", ett slags vågfenomen som kan synas på stjärnytan, som kan ge information bland annat om stjärnans ålder och kemiska sammansättning.

Nästa generation av sonder som söker efter jordliknande planeter beräknas bli verklighet med Darwin-projektet, som kan komma igång under 2010-talet.

Läs mer om Corot på ESA:s hemsida

Etiketter:



2007-01-24

Och tidernas häftigaste supernova är...

...enligt publiken på onsdagens anspråkslösa Supernovagala: SN 1054, även känd som stjärnexplosionen som blev krabbnebulosan. Den vann ganska överlägset, med hela 27 procent av handuppräckningarna. Tvåan blev den mindre kända Geminga-supernovan, som numera är en pulsar men för 300.000 år sedan skrämde säkert vettet ur våra förfäder. Mig veterligen är det första gången någonsin som allmänheten fått tycka till om vilken supernova är den coolaste. Annars var kvällens vinnare Gregor Duszanowicz, som fick Svenska astronomiska sällskapets medalj för sin upptäckt av den första supernovan från svensk mark.

Bild: M. Schirmer/ING, A. Tziamtzis & P. Lundqvist/Stockholms observatorium
Supernova 1054 imponerade på kinesiska astronomer för nästan tusen år sedan, och nu har den korats till tidernas allra häftigaste. Bilden visar hur dess rester, kända som krabbnebulosan, ser ut idag. (Bild: M. Schirmer/ING, A. Tziamtzis & P. Lundqvist/Stockholms observatorium)


Annars är det intressant att notera att astronomi uppfattas allt oftare som kultur. Notisen om supernovakvällen i onsdagens SvDs stockholmsguide hamnade på sida två i kulturbilagan. Bloggaren DennisSänd mina rötter regn noterade att ABFs kvällskurser i astronomi finns i kurskatalogen under humaniora. Och på AlbaNova vid Roslagstull pågår just nu slututställningen för Stockholms universitets kurs Astronomi, bild och konst. Den är lite spretig men vacker och passande gränsöverskridande. Utställningen pågår till och med fredag den 26 så skynda dit.

Etiketter:



2007-01-23

Supernovagala i Stockholm

Vilken är tidernas häftigaste stjärnexplosion? Onsdagen den 24 håller jag gratis föreläsning om supernovor på AlbaNova vid Roslagstull klockan 19. Tanken är att jag ska berätta om de tio nominerade, sen får vi rösta. Lite av en supernovagala alltså, fast helt utan rockstjärnor. Svenska astronomiska sällskapet, som arrangerar, lovar dock kändisbesök i form av numera trefaldige supernovaupptäckaren Gregor Duszanowicz.
Mer info hos Stockholms observatorium

Bild:
Röntgenbild på det som finns kvar av supernova 1006. Den lyste starkare än Venus då det begav sig - men duger den för att vara med på listan över tidernas häftigaste? Svar på onsdag! (Bild: NASA/CXC/Rutgers/J.Hughes et al.)

Etiketter:



Slutkikat för Slottsskogsobservatoriet i Göteborg

Den 31 januari kl 19 är det sista visningen någonsin på Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Allt mer klotter och vinterns kassa väder har gjort sitt bidrag till att antalet betalande besökare sjunkit och gjort den ideella verksamheten ohållbar. Astrointresserade i området får väl vända sig till Göteborgs Astronomiska Klubbs observatorium på Lahall utanför Göteborg. Eller stanna och kämpa - enligt föreningen Slottsskogsobservatoriets vänner skulle 40.000 kronor räcka för att säkra ett liv efter detta för observatoriet.
Rapport i Göteborgs-Posten

Bild: Per Johansson/Wikipedia
Observatoriet i Slottsskogen under för den senaste tiden typiska regntunga skyar. (Bild: Per Johansson/Wikipedia)


2007-01-21

Världens största infraröda kamera på väg mot Chile

ESO har nu tillgång till världens största infraröda kamera. Den 67 megapixlars-kameran, som byggdes av ett brittiskt konsortium, är optimerad för infrarött ljus för nya kartläggningsteleskopet Vista i Chile. Den nya kameran väger 2.9 ton och behöver kylas ner till 200 minusgrader för att fungera. Till skillnad från synligt ljus, används infrarött för att observera kalla områden i rymden samt för att kunna titta in i interstellära och intergalaktiska stoftmoln.
Läs mera hos ESO

Bild: Vista
Den infraröda Vista-kameran strax innan den skickades till Chile. Konsortiet som byggde kameran består av Rutherford Appleton-laboratoriet, UK Astronomy Technology Centre, och universitetet i Durham. (Bild: Vista)


2007-01-19

Dvärgplanet kan bli komet

Dvärgplaneten 2003 EL61 i Kuiperbältet är ett märkvärdigt objekt. Den når Pluto i storlek - i alla fall med långsidan. 2003 EL61 är nämligen avlång och formad som en cigarr. Den roterar mycket snabbt, en gång per fyra timmar. Astronomen Mike Brown från Caltech i USA har nu räknat fram att 2003 EL61 befinner sig i en instabil bana och möjligen kommer att närma sig Neptunus så mycket att den blir katapulterad inåt i solsystemet och på det viset blir en komet. Om så skulle ske, skulle 2003 EL61 på grund av sin storlek bli den ljusstarkaste kometen vi någonsin sett. Det kan dock dröja ett par miljoner år tills dess.
Läs mer på BBCs hemsida.
Läs mer på Mike Browns sida om 2003 EL61.

Bild: NASA
En konstnärs intryck av 2003 EL61 (Bild: NASA)

Etiketter:



Integral fångar stilla ögonblick i Vintergatans centrum

ESA-satelliten Integral, som observerar gammastrålning, röntgenstrålning och synligt ljus, har lyckats observera Vintergatans centrum i ett tillfälligt tillstånd av stillhet.

Integral står för International Gamma-Ray Astrophysics Laboratory och dess främsta syfte är att undersöka några av de mest extrema händelserna i universum - gammablixtar, supernovaexplosioner och regioner av universum som kan innehålla svarta hål.

Bild: ESA/ISDC
Centrum av vår galax, sedd med Integrals röntgensyn (Bild: ESA/ISDC)

Vintergatans centrum tros innehålla ett supermassivt svart hål, som kallas Sagittarius A*, och kring detta kretsar ett hundratal hög-energetiska källor, främst röntgenbinärer (eng. X-ray binary). En röntgenbinär är två stjärnor som kretsar kring varandra, där den ena stjärnan har kollapsat till en vit dvärg, neutronstjärna eller ibland till och med ett svart hål. Denna massiva stjärna sliter åt sig material från den andra stjärnan, som spiralerar in i den massiva stjärnan och då ger ifrån sig stora mängder högenergirik strålning, som röntgen- och gammastrålning.

Integral undersöker ungefär 80 sådana binärer kring Sagittarius A*. Binärerna är variabla, det vill säga varierar i ljusstyrka, och Integral lyckades nyligen ta en bild då ett tiotal binärer närmast galaxens centrum var ovanligt stilla. En sådan stund av tillfälligt lugn ger astronomerna vid ESA ett oväntat tillfälle att se djupare in i galaxens centrum och se svagare ljuskällor. Man kan också lära sig andra saker från observationen, till exempel hur svag en röntgenbinär egentligen kan bli.

Läs mer om Integral på ESA:s hemsida.

Etiketter: ,



2007-01-18

THEMIS utforskar norrskenets egenskaper

Den 15:e februari beräknas uppskjutningen av THEMIS ske - ett samarbete mellan NASA och UC Berkeley som skall utforska de så kallade "substormarna" i syd- och norrskenen.

Det är substormarna som får norrskenet att fladdra och flamma i olika färger; utan substormarna skulle ett norrsken bara se ut som ett vitgrönt moln. En substorm kan pågå i mellan tio minuter och flera timmar. Nu vill man veta var och hur dessa substormar uppstår.

Bild: NASA
Solstormar böjs av i jordens magnetfält och skapar norr- och sydsken (Bild: NASA)


THEMIS kommer att skötas med hjälp av fem stycken sonder, utlagda i jordskuggan. Dessa kommer alla att skjutas upp med en och samma raket. Det är rekord för NASA vad gäller antalet rymdfarkoster i en och samma uppskjutning. Anledningen till att man behöver flera sonder är att substormarna rör sig med en sådan hastighet att en enskild sond inte skulle kunna se substormens ursprung.

2007-01-17

Rymdturism - snart på hemmaplan

Den 26:e januari invigs Spaceport Sweden i Kiruna. Detta projekt är ett samarbete mellan bland andra Rymdbolaget och Luftfartsverket, som har till syfte att sätta Kiruna på världskartan vad gäller rymdturism, eller "suborbitala rymdflygningar för privatpersoner" som de själva väljer att kalla det.

Världens första kommersiella rymdflygsföretag, Virgin Galactic, vill erbjuda "vanliga människor" en chans att vara astronaut för en kortare tid (och ett pris), och har nu startat ett samarbete med Spaceport Sweden, med målet att sätta upp till 50 000 personer i omloppsbana under de första tio åren.

Dags att packa väskorna och samla ihop de där sista semesterpengarna om du vill bli nästa Fuglesang, alltså.

Läs mer om projektet, invigningen och programmet på Rymdbolagets hemsida.

Etiketter: , ,



Dvärgstjärnor kolliderar och blir sällsynta stjärnor

Bland alla stjärnor som observerats i vintergatan är de så kallade R Coronae Borealis-stjärnorna de mest sällsynta. Än så länge har endast några tiotals sådana observerats. Dessa stjärnor innehåller nästan inget väte men massvis med olika syreisotoper. Hur bildas då sådana mystiska stjärnor? En ny studie har visat att vita dvärgar kan kollidera och skapa tillräckligt stora gasmoln som återigen kan tillåta fusion, och så småningom bilda de sällsynta stjärnorna.
Läs mer hos Gemini-Observatoriet

Bild: Gemini Observatory/AURA/Jon Lomberg)
Ett par vita dvärgar slår ihop sig och skapar en superjättestjärna (Bild: Gemini Observatory/AURA/Jon Lomberg)


2007-01-15

Se McNaughts komet mitt på ljusan dag

Har du som jag ännu inte lyckats se den bästa kometen som besökt oss på 40 år? Kometen McNaught är som vi skrev häromdagen för nära solen för att kunna synas nattetid. Men den är å andra sidan den ljusstarkaste komet som setts sedan 1965, och häpnadsväckande nog går den nu att skåda på dagtid. Det tipsar bland andra Phil Plait på Bad Astronomy-bloggen om. För att se den kan man gå ut mitt på dagen och ställa sig så att solen skyms av till exempel ett lämpligt hus. Var försiktig - titta aldrig direkt på solen. McNaught är då en ljus prick som ligger cirka fem grader öster (alltså till vänster) om solen. Fem grader på himlen är ungefär halva bredden på en knuten näve om du sträcker ut hela armen. Har du tillgång till kikare ökar det dina chanser att se kometen, men med kikare gäller det att vara ännu mer försiktig med att inte titta på solen.
Fler tips och bilder på spaceweather.com
Rapport på space.com
Följ kometen med solsatelliten SOHO
Upptäckaren Rob McNaughts sida om kometen

Etiketter:



2007-01-12

Se kometen live med SOHO

Kometen McNaught är nu för för nära solen för att kunna synas lätt från Sverige, men solsatelliten SOHO har en plats på första parkett. McNaught kan bli den ljusstarkaste kometen som satelliten någonsin skådat. Du kan följa vad SOHO ser live på SOHOs webbplats.
Senaste bild från SOHOs kamera LASCO
Rob McNaughts egen sida om kometen

Bild: ESA/NASA
Under de fyra kommande dagarna svänger kometen McNaught förbi solen. Just nu (bilden togs i eftermiddags svensk tid) befinner den sig en bit utanför Merkurius bana. Klicka för att se den senaste bilden. (Bild: ESA/NASA)

Etiketter:



2007-01-11

Sista chansen att se komet McNaught

Dags att krypa till korset och medge att vi inte skrivit ett ord om den ljusstarkaste kometen på 35 år. Komet McNaught har magnitud ca -2, alltså ljusare än planeten Jupiter. Dock syns den bara en kort tid efter solnedgång i väster - eller före soluppgång i öster. Se till att du kan se horisonten bra. Expressens observationstips är inte så dumma. Snart är showen över, för om några dagar dykar McNaught mot solen och kommer så nära solen som halva Merkurius avstånd.
Artikel på space.com
Läs amatörastronomernas kommentarer på astronomiguiden.se
McNaught-galleriet på spaceweather.com
Bild av P-M Hedén i Vallentuna på spaceweather.com
Bild av Fredrik Waldh på fotosidan.se
Dagens astronomibild den 5/1

Etiketter:



2007-01-10

'Skapelsens pelare' kan redan vara bortblåsta

De avlånga mörka stoftmoln i Örnnebulosan blev Hubbleteleskopets mest kända bild och döptes till 'Skapelsens pelare'. Men nya infrarödbilder på området, tagna med rymdteleskopet Spitzer, visar att pelarna sannolikt inte finns längre. I de nya bilderna syns nämligen stora mängder med ovanligt varmt stoft, som troligen hettats upp av chockvågen från en näraliggande supernova. Ljuset från området tar 7000 år att nå oss, så slutsatsen är att supernovachocken redan nått och förstört de fina pelarna.
— Jag minns att jag såg ett foto på pelarna för mer än tio år sedan och blev inspirerad till att bli astronom, säger Nicolas Flagey vid Institut d'Astrophysique Spatiale i Orsay, Frankrike. Nu har vi upptäckt något nytt om ett område som vi trodde att vi förstod.
Flagey presenterade resultaten i tisdags vid Amerikanska astronomiska sällskapets årsmöte i Seattle.
Läs mer hos Spitzerteleskopet

Bild: NASA/JPL-Caltech/N. Flagey (IAS/SSC), A. Noriega-Crespo (SSC/Caltech)
En supernovaexplosion, som kan ha setts från jorden för tusen år sen, har hettat upp stoftet bakom pelarna i örnnebulosan. Om ett par tusen år nås jorden kanske av ljuset från när supernovachocken tar sönder 'skapelsens pelare'. Klicka för fler bilder. Bild: NASA/JPL-Caltech/N. Flagey (IAS/SSC), A. Noriega-Crespo (SSC/Caltech)

Etiketter:



2007-01-09

Trippelkvasar och andra supermassiva svarta hål i Seattle

Amerikanska astronomiska sällskapet AAS har just nu årsmöte i Seattle och årets galnaste vecka för astronyheter är ett faktum. Hetast i dagens skörd är trippelkvasaren som upptäckts av ett amerikanskt-schweiziskt forskarlag (läs mer hos ESO eller New Scientist). En kvasar är en ung galax med materieslukande supermassiv svart hål som källa, och det är trots allt inte så otroligt att tre stycken hamnar nära varandra. Trippelkrockar mellan unga galaxer var faktiskt ganska vanligt i det unga universum, finner astronomen Frederic Rasio (pressrelease hos SpaceRef), som även han presenterar sina resultat på AAS-mötet.

Och även små galaxer kan ha ett supermassivt svart hål i mitten. Dvärggalaxen VCC128 är bara en hundradel av Vintergatans storlek, men ändå har den en dubbel kärna, något som är svårt att förklara om det inte finns ett stort svart hål mellan dem (rapport på Eurekalert).

Bild: ESO
Trippelkvasaren, vars ljusstarkare delar är kända sedan tidigare, har det förtjusande namnet QQQ 1429-008. (Bild: ESO)

Etiketter: ,



2007-01-08

Mörk materia i tre dimensioner

Mörk materia ser man inte, men dess effekt på synliga strukturer, såsom galaxer, kan man mäta. Den gravitationella dragkraften från mörk materia kan liknas vid en lins som förvränger den observerade formen av förgrundsgalaxer. En internationell forskargrupp har använt mätdata från världens största teleskop och har för första gången kunnat rekonstruera den tredimensionella fördelningen av mörk materia i universum. Studier av denna typ är viktiga för att förstå hur galaxer bildades för kring tio miljarder år sedan.
Läs mera hos Nature
... och hos Hubble Space Telescope

Bild:
Mörk materia distributionen enligt 575 bilder från rymdbaserade HST, VLT, Subaru och forskarnas andra mätdata (Bild: NASA, ESA, R. Massey vid CalTech)

Etiketter:



2007-01-06

LSST gör nya tidens himmelskarta - med hjälp av Google

Åtta-meters teleskopet LSST, som byggs just nu i Chile ska göra en himmelskartläggning som får tidigare liknande projekt att se ganska futtiga ut. LSST ska till exempel kunna se tio gånger djupare än mäktiga SDSS. Och nu går sökmaskinsjätten Google in som partner i projektet, tillsammans med nitton amerikanska universitet och forskningslabb. När teleskopet kommer igång 2013 kommer det att spotta ut hela 30.000 gigabyte med data varje stjärnklar natt, och tanken är att Google ska bidra med kunskap om hur man hanterar och sprider sådana ofantliga mängder information.
Läs mer hos LSST

Andra bloggar om: , ,

Bild: Michael Mullen Design, LSST Corporation
Såhär ska kartläggningsteleskopet LSST se ut när det är på plats i norra Chile år 2013. (Bild: Michael Mullen Design, LSST Corporation)

Etiketter:



2007-01-04

Ett sommarsverige i rymden? Nya bilder på Titan

Färska radarmätningar på Saturnus' måne Titan visar något som ser ut som ordentliga sjöar. Men en härlig dopp på en sommardag kan du glömma - på Titan är det för kallt för vanligt vatten och istället är det flytande metan som fyller de sjöliknande fläckarna. Det är Nasa-sonden Cassini som gjort radarmätningarna på Titans yta, som publiceras i veckans nummer av tidsskriften Nature.
Läs mer på Cassinis hemsida hos NASA

Bild: NASA/JPL/USGS
Bli inte lurad av färgerna på denna radarbild - Titans sjöar är i bästa fall fyllda av flytande metan. Men till formen liknar de sjöar på jorden och detta tror forskare betyder att liknande processer format Titans yta som på sjötäckta områden på jorden. (Bild: NASA/JPL/USGS)

Etiketter: , ,



2007-01-01

De mystiska första stjärnorna - nu ännu konstigare

Var gömmer sig Vintergatans allra äldsta stjärnor? Galaxens första stjärngeneration har varit svåra att fånga, och astronomer har trott att de kanske ligger dolda bland stoftmoln och mer nytända stjärnor i galaxens mitt. Men en ny simulering av Vintergatans utveckling visar att det räcker inte som förklaring. Om de första stjärnorna lever kvar så borde de synas även i galaxens utkanter. Det verkar som de här pionjärer till stjärnor var annorlunda på något sätt.
- Det kan vara att de alla var tunga stjärnor, som inte skulle ha levt tillräckligt länge för att vara kvar, säger astronomen Chris Brook. Eller så har historien en annan vändning som vi inte klurat ut än.
Pressmeddelande hos University of California

Bild: © Edward L. Wright
Prickarna visar var galaxens svårfångade första stjärnorna borde finnas - men där de bevisligen inte är. (Bild: ©Edward L. Wright)


Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google