Nyheter från Populär astronomi

2007-05-31

Fuglesang säger att han är 'huvudkandidat' för ny rymdresa

I morse berättade Christer Fuglesang att han kan bli aktuell för en ny rymdfärjeresa 2009. Det rapporterar tidningen Chef och diverse andra har hakat på (t ex DN och Aftonbladet). Enligt Fuglesang är tidpunkten för en ny resa fortfarande under förhandling mellan ESA och NASA. Officiell bekräftelse lär dröja - just nu är det bara två av de sista flygningar under 2007 där europeiska astronauter är bekräftade, enligt ESAs webbsidor.

Etiketter: , , ,



12 procent fler exoplaneter i ett svep

Antalet kända planeter utanför solsystemet är nu hela 236. Senaste tillskottet är ett lass med 28 stycken i olika storlek och olika långt bort, som annonserades häromdagen på Amerikanska astronomiska sällskapet AAS' halvårliga möte i Hawaii. Planetupptäckarteamet består av astronomer från två olika projekt baserade i USA och Australien, bland dem expoplanetpionjärerna Geoff Marcy och Paul Butler. Tekniken som de använt är densamma som låg bakom upptäckten av Gliese 581c, men ingen av de nya planeterna slår den i tävlingen om att vara mest jordlik. Favoriten bland dem är Gliese 436b, 22 gånger jordens massa, som är en hetare version av vår egen Neptunus. Likt Gliese 581c snurrar den kring en liten röd stjärna, och den hinner med ett varv på bara 2½ dagar.
— Jag är säker på att folk kommer att följa upp på en gång och försöka mäta den innehållet i den här planetens atmosfär, säger teammedlemmen Jason Wright.
Pressmeddelande på exoplanets.org
Notis i DN

Bild: California & Carnegie Planet Search
Denna fina graf (det är inte bara Metros framsida ni vet) visar alla de nya 28 planeterna och hur långt de ligger från sina respektive stjärnor. Enheterna är astronomiska enheter, det vill säga avståndet mellan jorden och solen. (Bild: California & Carnegie Planet Search)

Etiketter: , ,



2007-05-28

Konstig brunn på Mars

För några dagar sedan släpptes nya bilder från Mars Reconnaissance Orbiters kamera HiRISE, som visar en konstig artefaktliknande brunn på en platt del av det marsianska lavalandskapet. Brunnens skarpa kant visar att den är tämligen vertikal och mest troligen ganska djup. Sju sådana brunnar har skådats hittils, och dessa tros skapas genom lavabubblor vars övre delar har kollapsat.
Läs mera på Planetary Societys blogg
Läs mera om HiRISE

Bild: NASA / JPL / U. Arizona
Brunnen ser man på denna bild och den kan jämföras med ett kratermärke i övre högra delen av bilden. (Bild: NASA / JPL / U. Arizona)

Etiketter: ,



2007-05-27

Ett helt nytt slags stjärnexplosion

Händer det samma sak tre fyra gånger så börjar man ana ett mönster, kanske rentav ett fenomen. Så är det inom astronomin i alla fall, och det senaste nya underliga fenomenet är inget mindre än en helt ny typ av stjärnexplosion. Det är ett amerikansk-baserat forskarlag lett av Shri Kulkarni som upptäckt en kortlivad men ljusstark 'stjärna' i galaxen M85, 50 miljoner ljusår bort. Var det en nova (kärnexplosion på en vit dvärgs yta)? För ljusstark. En supernova då? Alldeles för blek. Men dess utveckling påminde om ett par stycken andra underliga stjärnutbrott, varav den mest kända är den mystiska V838 Mon. En ny typ av himlafenomen är född. Kulkarni tror att sådana här utbrott händer när två stjärnor, kanske inte mycket större en solen, går samman. Eller kanske när en stjärna äter upp en av sina egna planeter.
Artikel i New Scientist
Pressrelease hos Caltech

Bild: NASA/ESA/H.E. Bond/STScI
Hubbleteleskopet tog en serie häftiga bilder på V838 Mon (och sina vackra ljusekon) efter dess utbrott 2002. Då verkade den vara helt unik, men nu har den fått sällskap av en liknande explosion i galaxen M85. (Bild: NASA, ESA, H. E. Bond/STScI)

Etiketter: , , ,



2007-05-25

Rymdstationen åkte framför Jupiter

Internationella rymdstationen ISS går att se från jorden, om man har till exempel ett litet teleskop till förfogande. Ibland passerar framför andra mer avlägsna himlakroppar, vilket ger tillfällen för roliga bilder. Den 13 maj åkte då ISS framför planeten Jupiter, som själv inte är så mycket större än ISS, sett från jorden vill säga. Nu finns det bilder från händelsen att kolla på nätet. Jag har hittat animeringar av Gary Trapuzzano (visas även i ultrarapid) hos Aldrich Astronomical Society och av Robin (tagen genom tjockt moln, men fortfarande coolt)Robin's astronomy page.

Bästa ISS-framför-nåt-annat bild förblir dock Thierry Legaults makalösa bild av ISS och rymdfärjan Atlantis framför solen från september 2006.

Närmare hemma fångade Bengt Rutersten Saturnus i tisdags, strax efter att månen åkt framför den. Bilden finns anslagen på Astronomiguidens forum.

Etiketter: , , , ,



2007-05-24

Milkomedas supertunga svarta hål separeras utan att svälta

Tidigare skrev vi om krocken mellan Vintergatan och Andromeda, som tillsammans bildar galaxen Milkomeda. Bägge stamgalaxer har sitt eget supertungt svart hål i centrum, som enligt nya simuleringar inte kommer att krocka. Det som händer är att på grund av galaxkollisionens häftiga gravitationella krafter, slungas ena svarta hålet ut i intergalaktiskt tomrum. Simuleringarna visar att det utslängda svarta hålet tar med sig sin ansamlingsskiva, och kan fortsätta mata sig med gasen i den. En aktiv galaxkärna (ofta kallad AGN på engelska) utan värdgalax kommer att bildas.
Originalartikeln på arXiv
Pressmeddelande hos Harvard

Bild: V. Beckmann m fl/NASA GSFC/ESA
Illustration av ett svart hål med sin ansamlingsskiva (längst in) och stoftskiva. (Bild: V. Beckmann m fl/NASA GSFC/ESA)

Etiketter: , , , ,



2007-05-23

Klimpigt i Saturnus ringar

Kan man se stjärnor genom Saturnus ringar? Svaret är ja, nej, ja, nej,... — nya mätningar från sonden Cassini visar att ringarna är klimpigare än man tidigare trott. Det är just ljuset från stjärnor bakom ringarna som man mätt för att undersöka ringarnas småskaliga struktur. De partiklar som utgör ringen verkar vara organiserade i klumpar på 30-50 meter, med nästan tomma glappar mellan dem. Enligt rapporten i New Scientist så betyder det att ringarna kan vara dubbelt så tunga som man tidigare trott.
Läs mer hos Cassini
Sammanfattning av originalartikeln i tidskriften Icarus

Bild: NASA/JPL/University of Colorado
Utifrån hur stjärnor blinkar när ringarna passerar framför dem har man tagit fram denna bild på Saturnus ringar. Fler bilder på ringarna finns på Cassinis hemsida. (Bild: NASA/JPL/University of Colorado)

Etiketter: , , ,



2007-05-20

Planetskådning på dagtid

En arbetskollega från andra jobbet messade i morse och frågade vad det var för ljusstark stjärna som ligg er nära månen just nu. En snabb titt på Yoursky bekräftade att det måste vara Venus han hade sett, den är ju sanslöst ljusstark på kvällen i dessa dagar. Men hade han kanske sett den alldeles nyss? Ut med kikaren på balkongen, och där låg strax väster om den i morgonsolens starka ljus rätt bleka månskäran. Senare på dagen lyckades jag till och med se den med blotta ögat. Nästa gång som månen passerar Venus så kommer den till och med att åka framför den - det blir mellan kl 16 och 18 måndagen den 18 juni. Skriv in i almanackan nu.

Det har sannerligen varit en bra dag för astronomi på balkongen här strax söder om Stockholm. Att slöläsa i Virginia Trimbles nyutkomna (och alltid lika roliga) jättesummering av astrofysikåret 2006 är ett av säsongens nöjen. Och i nätradion intervjuas fyrfaldiga supernovaupptäckaren Gregor Duszanowicz i SRs Vetenskapsradions veckomagasin.

Bild: malte
Venus på dagtid - det finns bättre bilder på nätet (klicka för ett exempel) men jag ville förstås rita en egen, högst schematisk förstår ni. Åter till proffsiga bilder i nästa inlägg. Venus fortsätter att vara synlig på dagen ett tag framöver, men utan månens hjälp blir den svår att hitta. (Bild: malte)

Tack till tipsarna Simon, H-G och Steinn.

Etiketter: , , , ,



2007-05-18

Överlevnadstips för dig som är fånge i ett svart hål

När du och ditt rymdskepp håller på att ramla ner i ett svart hål, så är det på många sett kört. Du kommer definitivt aldrig ut igen, och du rivs gradvis sönder av den jobbiga tyngdkraftsgradienten. Men hur maximerar du tiden du har på dig innan du når hålets dödlig men allmänrelativistiskt fascinerande mittpunkt? Nu har astronomerna Geraint Lewis och Juliana Kwan vid University of Sydney gjort en ny analys av problemet. Det tidigare råd till rymdfarare i svarta hål - att det är bäst att låta bli raketmotorerna och falla fritt - bygger på ett felaktigt antagande, säger de. Raketerna bör man ändå avfyra, men bara tillräckligt för att bromsa in till samma infallshastighet som man skulle haft om man hade börjat sitt fall precis vid den ödesdigra händelsehorisonten. Ett enkelt tips alltså, som man aldrig vet när man kommer att behöva.
Artikel på Nature News
Läs mer på Universe Today

Bild: Ute Kraus, Theoretische Astrophysik Tübingen
Ett simulerat svart hål som det skulle kunna se ut med Vintergatan bakom. Frågan om hur man bör agera för att överleva så länge som möjligt inuti ett sådant hål lär ha diskuterats flitigt på Wikipedias sida om svarta hål. (Bild: Ute Kraus, Theoretische Astrophysik Tübingen, Tempolimit Lichtgeschwindigkeit)

Etiketter: , ,



2007-05-15

Hubble upptäcker en gigantisk ring av mörk materia

Hubbleteleskopet har sett en ring med mörk materia som omger en nykrockad galaxhop, hela 5 miljarder ljusår bort. Den mörka materian syns såklart inte, men ljuset bakom den avslöjar den. Med Hubbleteleskopets skarpa syn och lite matematik i skön förening kan man nämligen räkna ut var och hur mycket den mörka massan har förvrångt ljuset från de avlägsna galaxer bakom. Det är just det som astronomen James Jee och kollegor från USA, Spanien och Israel har gjort.

Bild: NASA/ESA/M.J. Jee (Johns Hopkins Univ.)
Det går ju inte att plåta mörk materia, men i den här bilden har den färgkodats i blått. Ringen, som är 2,6 miljoner ljusår bred, verkar ha skapats efter att två mäktiga galaxhopar kolliderat. Alltså en krock i långt större skala än till exempel den mellan Andromedagalaxen och Vintergatan. (Bild: NASA/ESA/M.J. Jee, Johns Hopkins Univ.)

Galaxhopen tros vara resultatet av en kollision långt mellan två mindre galaxhopar, och på så sätt liknar den Gevärskulehopen, som blev ett genombrott i jakten på den mörka materian förra året. Med ringen runt ZwCl 0024+1652 ser vi för första gången någonstans där den mörka materian ligger liksom avskild från den vanliga ljusa. Ännu ett fall alltså som man kan använda för att klura ut mer om hur mörk materia faktiskt funkar.
Läs mer om den mörka ringen på ESAs Hubble-hemsida
Bloggaren Phil Plait kommenterar fyndet
Mer om gravitationslinsning på Wikipedia

Etiketter: , , ,



Vår framtida hemgalax får ett namn - Milkomeda

Häromdagen skrev jag om de nya datorsimuleringar av krocken mellan Vintergatan och Andromedagalaxen. Nu börjar nyheten att sprida sig bland nyhetsmedier och bloggar - se till exempel New Scientist. Och den nya galaxen som vi bildar tillsammans med Andromeda om 5 miljarder år har fått ett smeknamn: T. J. Cox och Avi Loeb kallar den för Milkomeda. New Scientist tipsar dessutom om John Dubinskis vackra datormodeller av krocken. Som tur är finns de redan på Youtube.


Såhär kan Vintergatans kommande kollision med Andromeda se ut, enligt beräkningar som John Dubinski gjort. (Bild: J. Dubinski/CITA)

Etiketter: , , , ,



2007-05-12

Solen kan byta galax när vi krockar med Andromeda

Om mänskligheten hänger kvar i solsystemet kommer vi att bjudas på en långsam men mäktig spektakel - Vintergatan kolliderar och går samman med Andromedagalaxen. Just nu ligger galaxerna 2,5 miljoner ljusår från varandra men rusar mot varandra men med en hastighet på 120 kilometer i sekunden. Nu kommer nya beräkningar som astronomerna T J Cox och Avi Loeb vid Harvard University har gjort om hur kollisionen kommer att gå till. Deras datamodeller baseras på de senaste rön om de två galaxerna, och bland annat räknar de ut var solsystemet kan hamna under och efter kollisionen.

Bild: T. J. Cox/A. Loeb/Harvard CfA
Såhär kommer Vintergatan och Andromedagalaxen att krocka, enligt nya beräkningar av T. J. Cox och Avi Loeb. Tidsserien börjar med läget idag (längst upp till höger) och visar utveckligen varje halv miljard år (Gyr) tills sammangåendet är klart om drygt 5 miljarder år. (Bild: T. J. Cox/A. Loeb/CfA)


Allt går förvånansvärt fort. Galaxernas kärnor närmar sig allt snabbare, och passerar varandra för förstå gången om bara 2 miljarder år. Det betyder att våra ättlingar i solsystemet skulle kunna finnas kvar för att se alltihopa, innan solen sväller upp och blir en röd jätte. Om 5 miljarder år är kollisionen klar och en ny, större galax bildas. En annan överraskning är att solen och solsystemet kan hamna lite varstans i den nya galaxen, kanske mycket längre ut från mitten än vi gör idag. Det finns till och med en 3 procents chans att solen helt sonika byter galax och går över till Andromeda redan i början av krocken.
Artikel hos Scientific American
Läs mer om resultaten på T. J. Cox' hemsida
Läs originalartikeln hos T. J. Cox

Etiketter: , , , ,



2007-05-11

Gammal är äldst - enligt 6 radioaktiva klockor

Universum är 13,7 miljarder år gammalt, enligt till exempel mätningar av den kosmiska bakgrundsstrålningen. Hur gammal är då vår galax och dess stjärnor? Minst 13,2 miljarder år, säger astronomerna Anna Frebel från Texas och Norbert Christlieb från Uppsala och deras kollegor, som har nämligen hittat en stjärna som är just så pass gammal. HE 1523-0901, som den heter, innehåller nämligen ovanligt många radioaktiva grundämnen. Med en teknik som liknar C14-metoden kan man jämföra mängderna med uran och torium i stjärnans spektrum med andra tunga grundämnen och därmed komma fram till hur gammal den är. Med HE 1523-0901 har Frebel och Christlieb och sina medarbetare kunnat använda hela 6 stycken olika sådana radioaktiva klockor. Slutsatsen är att stjärnan - och därmed även Vintergatan - föddes max en halv miljard år efter stora smällen.
Läs mer hos ESO

Bild: ESO
Tittar du riktigt noga (typ nära pilen) så kan man se spår av radioaktivt uran i gamla stjärnan HE 1523-0901:s spektrum. (Bild: ESO)

Etiketter: , , , ,



2007-05-10

Odin lämnar astronomin - för att titta neråt på heltid istället

Svenska rymdteleskopet Odin slutar med astronomi, men fortsätter i sin roll som miljösatellit. Det meddelar Rymdstyrelsen i ett pressmeddelande häromdagen. Fokus ligger på ozon i atmosfären (med kanadensiska instrumentet Osiris) och även nattlysande moln. Mer om Odin finns att läsa hos Rymdstyrelsen, men alla länkar därifrån funkar inte. Den som går till 'Odin results' får man hoppas att de lagar snart.

Bild: Univ of Saskatchewan
Jordens ozon sett från Odin (när den inte höll på med att till exempel upptäcka syrgas i rymden). Klicka på bilden för att se en animering av hur ozonet ändrats under de senaste par åren. För fler animeringar, klicka här. (Bild: Univ of Saskatchewan)

Etiketter: ,



2007-05-08

Super-supernovan kan vara antimateriedriven

Nyhetsbyrån TT fångar upp nyheten om supernovornas supernova, SN 2006gy - se till exempel storyn i Aftonbladet eller SvD. Den exploderande stjärnan upptäcktes i september 2006 och visade sig snart vara i en klass för sig. Den blev aldrig speciellt synlig sett från jorden, men avståndet på 240 miljoner ljusår avslöjar att den är den ljusstarkaste supernovan som någonsin setts. Astronomen Nathan Smith och sina kollegor, som studerat supernovan, tror att stjärnan som exploderade kan ha varit en riktig bjässe, med en massa på minst 40 gånger solens. Det är till och med möjligt att SN 2006gy är den första kända exempel på den länge förutspådd men aldrig observerad 'parinstabilitetssupernova'. Universums allra första supernovor var troligen sådana, med antimateria (eller i alla fall elektroner och positroner) som drivkraft.


Såhär skulle det kunna sett ut när superljusstarka supernovan 2006gy exploderade. Jag gillar särskilt den käcka kameraskakningseffekten mot slutet. (Animering: NASA/G.Bacon, från Chandrateleskopets hemsida)


Som också noteras i TT-notisen kan samma sak hända den märkliga stjärnan eta Carinae, som ligger bara 7500 ljusår bort. Om den skulle smälla imorgon — inte helt uteslutet, faktiskt — skulle den lysa lika starkt som fullmånen. Eta Carinae kan du förresten läsa mer om i Populär astronomis juninummer. I marsnumret skriver jag om tidernas tio häftigaste supernovor - hm, kanske dags att revidera listan en smula.
Mer om supernova 2006gy hos New Scientist
Läs mer hos Chandrateleskopet

Etiketter: , , ,



2007-05-07

Klimatförändring bakom jätteteleskopens suddigare syn

Global uppvärmning tycktes inte vara någon stor fråga hos de som jobbar på Europeiska sydobservatoriet ESOs jätteteleskop VLT i Chile, upptäckte jag när jag var där för att jobba häromveckan. En snackis däremot var hur väderförhållandena på ökenbergtoppen förändrats sedan teleskopen invigdes 1999. Nypublicerade mätningar (som finns att ta del av på ESOs webbplats) visar att stjärnor sedda från VLT har blivit allt suddigare sedan mätningarna började i början på 1990talet. Från att vara överlägset ESOs andra observatorium på La Silla halkar nu VLTs bergtopp Paranal efter. Bakom förändringarna ligger en klimatförändring - vindarna blåser mer sällan från havssidan, och då blir atmosfären i snitt mer turbulent. Och stjärnorna lite suddigare, även genom några av världens största teleskop.
Rapport hos ESO

Bild:
Jätteteleskopen VLT på bergtoppen Cerro Paranal i Chile, där klimatet försämrat de astronomiska förhållandena sedan teleskopen började byggas. (Bild: PA)

Etiketter: , , ,



2007-05-04

Corot upptäcker sin första planet

Europeiska planetjägarsatelliten Corot har upptäckt sin första planet. Den är ingen liten stenig sak som jorden (eller nyligen hajpade Gliese 581c), utan en gasjätte på nästan två gånger Jupiters storlek. I ESAs pressmeddelande om upptäckten säger svenske projektledaren Malcolm Fridlund att resultaten är preliminära men kvalitén är exceptionell.
— Det visar att datorsystemen ombord fungerar bättre än väntat i vissa fall - upp till 10 gånger bättre än man trodde före uppsändning. Det här kommer att ha en enorm påverkan på resultaten från Corot.

Bild: ESA/COROT exo-team
Grafen visar hur Corots första planet skymmer drygt två procent av sin hemstjärna när den åker framför den. Planeten och stjärnan ligger på 1500 ljusårs avstånd, hela 75 gånger längre bort än Gliese 581c. (Bild: ESA/COROT exo-team)

Etiketter: , ,



2007-05-03

Tre generationer trängs i samma klothop

Klothoparna, som är bland universums äldsta medborgare, börjar skapa problem igen. Tidigare verkade de vara äldre än universum självt - med det problemet är löst sen ett tag. Nu gäller det dock hur de bildas. Nya observationer med Hubbleteleskopet har upptäckt att i en känd klothop delar hela tre generationer stjärnor på samma utrymme. Det går stick i stäv med astronomernas tidigare föreställningar (förresten inte första gången en stor klothop har gjort det). En klothops stjärnor ska alla födas på samma gång och på samma ställe. Men kanske de inte alltid gör det.
Mer om klothopsupptäckten på ESAs Hubblesajt

Bild: NASA/ESA/G. Piotto (U. Padua)/A. Sarajedini (U. Florida)
I klothopen NGC 2808 finns stjärnor födda vid tre olika tidpunkter. Hopen är i och för sig bland de tyngsta klothopar, så den är kanske konstig på något sätt. Eller så tvingas astronomerna tänka om. (Bild: Bild: NASA/ESA/G. Piotto (U. Padua)/A. Sarajedini (U. Florida))

Etiketter: , ,



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google