Nyheter från Populär astronomi

2005-02-28

Talande kopparbrist

Astronomerna Andrew McWilliam och Tammy Smecker-Hane kollade in ett antal röda jättar i Skyttens dvärggalax, och upptäckte att de lider av kopparbrist, i alla fall jämfört med järnhalten. Den låga kopparhalten påminde om mätningar av den kända stjärnhopen omega Centauri. Ingen slump, tycker McWilliam och Smecker-Hane, som tror att omega Centauri kan vara resten av en dvärggalax som Vintergatan käkade upp resten av för länge sedan.
Sammanfattning i Astrophysical Journal

Bild: ESO/Birger Niss, Köpenhamns observatorium
Den klotformade stjarnhopen omega Centauri, som kanske en gång var en egen liten galax. (Bild: ESO/Birger Niss, Köpenhamns observatorium)

Etiketter:



2005-02-27

Kontrovers om formaldehyd på Mars

Att det var spännande att hitta metan på Mars var alla marskännare ense om. Men det är bara ESAs Vittorio Formisano som tror att det också finns formaldehyd på grannplaneten. Hans tolkning av mätningar är kontroversiella, i synnerhet att det finns så pass mycket marsiansk formaldehyd att den måste ha något slags mikroorganismer som källa. Formisano, vars artikel om saken ratats av tidsskriften Nature, tror på att liv finns på Mars, kanske 50-100 meter under ytan, men medger att vi har en bit kvar innan vi kan vara säker på det.
Artikel i Nature


Bild: ESA
Vittorio Formisiano, som tror att Mars formaldehyd är ett tecken på liv. (Bild: ESA)


2005-02-25

Rosetta tittar förbi

ESAs kometsond Rosetta tar en sista sväng förbi jorden nästa vecka, och den ska gå att se med hjälp av kikare. Enligt pressreleasen så bär det sedan av till Mars. 2014 ska Rosetta möta kometen Churyumov-Gerasimenko och skicka ner en landare. Lite som Huygens på Titan, fast Rosettas heter Philae.

Bild: ESA
Kometsonden Rosetta. Nästa vecka kan amatörastronomer med lite tur få en skymt av sonden och dess mäktiga solpaneler innan den styr kosan ut i rymden. (Bild: ESA)


2005-02-24

En galax utan stjärnor

Astronomer från Wales har upptäckt en galax som verkar helt sakna stjärnor. VIRGOHI21, som den heter, lyser bara som en radiokälla, och tycks inte innehålla mer än kall vätgas. Dock är den stor som en galax ska vara. Kanske VIRGOHI21 består mest av mörk materia - i så fall skulle den vara en viktig pusselbit för forskare som undersöker hur galaxer bildas.
Artikel i DN
Pressrelease från PPARC
Artikeln på ArXiv.org

Bild: Minchin et al/Univ of Cardiff/PPARC
Här gömmer sig mörka galaxen VIRGOHI21. (Bild: Minchin et al/Univ of Cardiff/PPARC)

Etiketter: ,



2005-02-23

Ishav på Mars?

Nya bilder från sonden Mars Express avslöjar nåt som ser ut som isflak på ett hav. Och enligt geologer och isexperter skulle de kanske faktiskt vara det, fast numera fastfrusna och täckta av vulkanstoft. Ett bra ställe att leta efter liv i framtiden, menar forskaren Brian Hayek vid University of Colorado.
Artikel i New Scientist
Rapport i SR Vetenskapsradion

Bild: ESA/DLR/F U Berlin/G Neukum
Mars yta kanske döljer ett fruset hav. (Bild: ESA/DLR/F U Berlin/G Neukum)


2005-02-22

Hubblebilderna - rena vilda västern

Det är nåt visst med alla dessa Hubblebilder, eller hur? Enligt Elizabeth Kessler, doktorand i kulturhistoria University of Chicago, liknar de gamla målningar på amerikanska Västern. Färgsättning och bildval i rymdbilderna ger samma intryck av en majestiskt vacker ny värld som 1800talets romantiska målare gav av sin tids outforskade gränsland.
Artikel i Spaceflight Now

Bild (t h): Jeff Hester , Paul Scowen (Arizona State University) och NASA
En av Albert Bierstadts målningar på Yosemitedalen, och dess moderna motsvarande, Örnnebulosan. Bild: t h: Jeff Hester, Paul Scowen (Arizona State University) och NASA.


2005-02-21

Hitta gravitationsvågor i din PC

Datanördar har redan letat efter utomjordiskt liv och botemedel för AIDS från sina hemma-pcar. Nu kan man använda överbliven datorkraft till att leta efter tecken på krockande svarta hål i yttre rymden. Projektet Einstein@HOME låter hemmaentusiaster bearbeta data från de största gravitationsvågsdetektorer och leta efter svaga signaler i bruset.
Notis på PhysOrg

Bild
Tyskbrittiska GEO 600 utanför Hannover är ett av gravitationsvågsdetektorerna som ingår i Einstein@HOME-projektet. (Bild: PPARC)


2005-02-20

Gigantisk gammaflare påverkade jorden

Den 27 december 2004 såg gammateleskopet INTEGRAL ett utbrott av gammastrålning från neutronstjärnan SGR1806-20, som man tror är en magnetar. Om den hade legat 10 ljusår bort så hade utbrottet varit förödande för liv på jorden. Jordens jonosfär påverkades ändå, enligt NASA. En sådan kraftig flare från en magnetar har aldrig setts tidigare, och öppnar upp möjligheten för att se sådana händelser i andra galaxer.
Notis i Nature
Artikel på ArXiv.org

Bild: University of Hawaii
Radiobild på området runt magnetaren SGR1806-20. Den ligger 50.000 ljusår bort men utbrottet kändes ända in i jordens jonosfär. (Bild: University of Hawaii)

Etiketter:



2005-02-19

Norrsken på Saturnus

Ett storm i solvinden nådde Saturnus sent i januari, och sonden Cassini var där och mätte upp dess effekter. Samtidigt observerade Hubbleteleskopet i ultraviolett och såg hur norrskenet (eller var det söderskenet?) vid Saturnus poler påverkas mer av solvinden än solens magnetfält.
Bilder och text på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA, J. Clarke (Boston University) och Z. Levay (STScI)
Saturnus norrsken skiner blått i denna bild som kombinerar bilder från Cassini och observationer i ultraviolett gjorda av Hubbleteleskopet. Bild: NASA, ESA, J. Clarke (Boston University) och Z. Levay (STScI)

Etiketter:



2005-02-18

Nytt centrum för högenergiastrofysik i Stockholm

Vetenskapsrådet har utsett Sveriges starkaste forskningsmiljöer, och bland dem finns ett nytt centrum för högenergiastrofysik och kosmologi (HEAC) vid AlbaNova Universitetscentrum i Stockholm. Centret är ett samarbete mellan Stockholms universitet och KTH och ska förena forskning inom astronomi, partikelfysik och kosmologi.
Pressrelease från Stockholms universitet

Bild: Hans Mühlen
AlbaNova Universitetscentrum, där HEAC-centret håller hus (Bild: Hans Mühlen/AlbaNova)


2005-02-17

IceCube ska fånga neutriner i Antarktis

IceCube ska bli världens största neutrinoteleskop när det är färdigt 2010. Neutriner är vanligtvis svårfångade rackare, men IceCube ska detektera ljuset som skapas när de krockar med atomerna i den antarktiska isen.
Pressmeddelande från Stockholms universitet och Uppsala universitet

Bild: University of Wisconsin
Första hålet i isen borras och IceCube-teleskopet börjar ta form. Nästan en fjärdedel av teleskopet ska byggas i Sverige. (Bild: University of Wisconsin)


2005-02-16

Två svenska satelliter får ett år till

Svenska månsatelliten SMART-1 ska få ett år till i tjänst. Projektet att kartlägga månens yta utökas till att täcka hela månens norra och södra halvklot enligt en pressrelease från ESA.

Rymdbolaget meddelar att även Odin, som firar 5 år i rymden om några dagar, ska få förnyat förtroende. Odin har med framgång detekterat vatten och andra molekyler, både i solsystemet och i områden där stjärnor bildas.

Bild: ESA
Månkratrarna Brianchon och Pascal, porträtterade av SMART-1. (Bild: ESA)

Etiketter: ,



2005-02-15

Slå upp en astroterm

Bild: Prisma
Det borde gå att prata om astronomi utan att peppra samtalet med engelska uttryck, men ibland är det svårt. Som tur är finns nu Astronomisk uppslagsbok (Prisma) av Björn Stenholm, Anita Sundman och Per Ahlin. Astronomitermer på svenska utlovas, samt både historisk och nutida kunskap om företeelserna bakom fackorden.

2005-02-14

Hur skulle jorden se ut från rymden?

Jakten på liv i universum blir ett allt större inslag inom astronomin. Men hur skulle vi känna igen en jordliknande planet om vi hittade en? Giovanna Tinetti och ett gäng andra astrobiologer från Kalifornien har forskat kring hur jorden ser ut från yttre rymden. Det är inte så enkelt som man tror, och innebär en korsbefruktning av astronomi, fysik, kemi och biologi. Artikeln finns att läsa på ArXiv.org

Bild: NASA/JPL
NASAs Terrestrial Planet Finder, ett av de stora rymdprojekt som kanske hittar jordliknande planeter i framtiden. Om de vet vad de ska leta efter, vill säga, vilket Tinetti och kollegors forskning handlar om. (Bild: NASA/JPL)


2005-02-12

NASAs 'kärlekshälsning': Ringnebulosan

Vad den berömda Ringnebulosan har att göra med Alla hjärtans dag är nog en gåta. Men enligt NASAs pressrelease så ska bilden nedan, tillsammans med en på Saturnus ringar, vara ett slags kärlekshälsning från rymden. I vilket fall är det en tjusig bild som Spitzerteleskopet tagit på ringen i infrarött ljus. Bland annat skiner de yttre delarna svagt i ljus från vätemolekyer.

Bild: NASA/JPL-Caltech/J. Hora (Harvard-Smithsonian CfA)
Ringnebulosan, efter Vega den näst mest kända objekt i Lyrans stjärnbild, sett i infrarött av rymdteleskopet Spitzer. (Bild: NASA/JPL-Caltech/J. Hora (Harvard-Smithsonian CfA) )


2005-02-11

Ny jämställdhetsplan för astronomer


I januari publicerade amerikanska AAS ett nytt dokument med rekommendationer för jämställdhet inom astronomi. Tanken med dokumentet är att ge konkreta tips om hur institutioner kan säkerställa att kvinnor får lika bra möjligheter som män att lyckas inom astronomi.

Artikel på astronomy.com
Rekommendationerna (pdf-format)
AAS kvinnokommittés hemsida

2005-02-10

Stjärnan som slängdes ut från galaxen

Astronomer som jobbar med att kartlägga himlen i Sloan Digital Sky Survey har upptäckt en stjärna som verkar hålla på att rymma från vår galax. Den åker med 700 kilometer per sekund, och allt tyder på att den kommer ursprungligen från galaxens centrum. Där i mitten av galaxen kan stjärnan störts av galaxcentrumets svarta hål och kastats ut från sin bana runt en kompanjonstjärna.
Pressrelease från Harvard Center for Astrophysics

Bild: SDSS Collaboration
Lilla SDSS J090745.0+24507 har bråttom ut ur galaxen. (Bild: SDSS Collaboration)



2005-02-09

Svarta hål och kvasarer styr hur galaxer bildas

Svarta hål spelar en mycket viktig roll när galaxer bildas, enligt nya databeräkningar. Tiziana di Matteo och kollegor från USA och Tyskland har gjort datamodeller på vad som händer när två galaxer - med varsitt svart hål i mitten - går samman. Det visar sig att det bildas ett ännu större svart hål, men också att galaxens centrum blir en kvasar. Under en tid blåser sedan kvasaren ut materia från centrum, och förhindrar att svarta hålet äter upp hela galaxen.
Pressrelease hos EurekAlert

Bild: Carnegie Mellon University
Två galaxer kolliderar och bildar först en kvasar med ett glupskt svart hål i mitten, sen en vanlig galax. Allt enligt nya datamodeller. (Bild: Carnegie Mellon University)

Etiketter: ,



2005-02-08

Två små planetsystem

Mera nya planetsystem på annat håll i galaxen. Mannen som upptäckte de första planeterna bortom solsystemet, Alex Wolszczan, har tillsammans med kollegor hittat bevis för de minsta exoplaneterna hittills. Som med hans gamla upptäckt 1992 är det ingen sol som dessa planetar rör sig runt, utan en pulsar. Enligt en pressrelease från Penn State University har planetsystemet annars stora likheter med just jorden, Venus och Merkurius.

Ett annat blygsamt solsystem är det som kanske håller på att bildas runt OTS 44, en brun dvärg av minsta sorten. Enligt observationer gjorda på Geminiteleskopet i Chile är den bruna dvärgen, som är bara 15 gånger större än Jupiter, omgiven av en skiva av gas och stoft. Som kanske i framtiden blir ett eget mini-solsystem.
Artikel på SpaceRef

Etiketter:



2005-02-07

Se en jordhotande asteroid (och överleva)

Nya radarmätningar har gjorts på asteroiden 2004 MN4, som astromalte rapporterat om tidigare [2004 MN4: mest hotfulla asteroiden hittills]. Det visar sig att MN4 kommer något närmare jorden än man trott - inte så att det blir farligt, men tillräckligt nära att den kommer att kunna ses med blotta ögat.
Artikel på space.com

Bild: NASA
Radarbild på asteroiden Toutatis, som kom nära jorden 1992 och 1996. MN4 kanske ser likadan ut - i april 2029 får vi kolla närmare. (Bild: NASA)

Etiketter: ,



2005-02-06

Hur stor kan en stjärna bli?

Inte hur stor som helst, enligt Sally Oey och Cathie Clarke från universiteterna i Michigan, USA och Cambridge, England. Deras genomgång av en stor mängd stjärnhopar visar att alla har en gräns nånstans mellan 120 och 200 gånger solens massa.

Pressrelease från University of Michigan

Bild: NASA och Hubble Heritage Team
N81, en nebulosa där stjärnor i alla storlekar föds - men nog inte några över 200 solmassor. (Bild: NASA, Hubble Heritage Team)



2005-02-05

De första stjärnorna - inte som vi trott

Fysiker på Chalmers har konstaterat att kärnförbränningen i de första stjärnorna inte riktigt gick till som man trott. I experiment på CERN i Schweiz har de mätt upp hur kolatomer sönderfallar. Med det så får man bättre reda på hur snabbt det går till när kol bildas i stjärnor. Resultaten stämmer väl överens med vår bild av vanliga stjärnor, men för de första som bildades i universum innebär det att nu vet vi lite mer. Kanske det underlättar när astronomer ska ut och leta efter kvarvarande första-generationsstjärnor?

Pressrelease från Chalmers tekniska universitet på expertsvar.nu


2005-02-04

Rymdutbildning i Kiruna och utbrott i rymden

TT rapporterar att Kirunas Rymdcampus ska delta i en ny europeisk rymdvetenskaputbildning. Kallad SpaceMaster, den 2-åriga magisterutbildningen ska innebära att studenterna delar sin tid mellan flera europeiska högskolor med rymdinriktning. Andra terminen går alla studenter i Kiruna, och några kommer även att göra examensarbete där.

TT-notis i Dagens nyheter
Pressrelease från Luleå tekniska universitet på expertsvar.nu

V838 Mon fortsätter lysa upp. Mystiska dubbelstjärnan V838 Mon fick ett utbrott 2002 som fortfarande lyser upp gas och stoft runt omkring. Fler bilder från Hubbleteleskopet finns på hubblesite.org.
Bild: NASA, ESA och Hubble Heritage Team
Bild: NASA, ESA och Hubble Heritage Team (STScI/AURA)

Etiketter:



2005-02-03

Universums undangömda materia upphittad

Inte mörk materia: den här gången handlar det om en del av det vanliga materiet som man trott fanns nånstans men inte hade sett. Uppemot 40% av den vanliga materian - atomer och joner och sånt - har man haft alltså ganska dålig koll på. Den här materian tror man finns i form av gas mellan galaxerna som är liksom mellanvarm (dvs mellan tio tusen och tio miljoner grader).

Nu har astronomer sett tecken på denna gas för första gången, med hjälp av rymdteleskopet Chandra. Genom att titta på en ljusstark kvasarutbrott så såg man tecken på gas mellan oss och galaxen som absorberade galaxens röntgenstrålning.
Mer på Chandras webbsajt

Bild: NASA/SAO/CXC/F.Nicastro et al.
Chandra-bild på kvasaren Markarian 421, 800 ljusår härifrån. Mellan oss och kvasaren vet vi nu att det finns delar av universums (hittills) dolda materian. (Bild: NASA/SAO/CXC/F.Nicastro et al.)

Etiketter:



2005-02-02

Den snabbaste röntgenpulsaren

Integral, gammastrålningsrymdteleskopet, har sett sin hittills snabbaste pulsar. IGR J00291+5934, som den heter, skickar ut sin strålning otroliga 600 gånger per sekund. Sannolikt är pulsaren en neutronstjärna, resten efter en massiv stjärna som tidigare exploderat. Att den pulserar så snabbt beror på att den snabbats upp av att käka upp delar av en osynlig kompanjon, antagligen an vanlig stjärna.
Pressreleasen från universitetet i Geneve, på franska
Artikel på ArXiv.org

Bild:
Rymdteleskopet Integral, som upptäckt röntgenhimlens snabbaste pulsar. (Bild: ESA)

Etiketter:



2005-02-01

Dold supernova i en kolliderande galax

I ultraluminösa infraröda galaxer bildas nya stjärnor för fulla muggar - och dör gör de väl också? Fast supernovor, döende massiva stjärnor, är svåra att upptäcka i dessa galaxer. De ligger dolda i galaxens kärna bakom lager av stoft, och syns sällan i synligt ljus. Men nu har ett team lett av Seppo Mattila från Stockholms observatorium upptäckt en supernova i den ultraluminösa infraröda galaxen Arp 299. Upptäckten rapporterades i IAU circular nr. 8473.
Läs mer om forskningsprojektet.

Bild: S. Mattila et al./Nuclear Supernova Search
Galaxen Arp 299 med supernova 2005U. Pilarna visar var den nya supernovan ligger. Arp 299 består egentligen av två kolliderande galaxer, och det är kollisionen som gör att galaxen är så ljusstark. (Bild: S. Mattila et al./Nuclear Supernova Search)

Etiketter: ,



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google