Nyheter från Populär astronomi

2005-08-30

Japanska Hayabusa ska hämta hem asteroidstoff

Japanska satelliten Hayabusa har bara drygt 3000 km kvar till sitt mål: asteroiden Itokawa. Där ska den nudda vid marken, plocka upp lite grus, för att sedan återvända till jorden med ankomst 2007. Det blir första gången någonsin som delar av någon annan himlakropp än månen ska hämtas hem till jorden.
Senaste nytt om Hayabusa
Om Hayabusa hos JAXA
Om Hayabusa på Wikipedia

Bild: JAXA
Satelliten Hayabuse (det betyder pilgrimsfalken på japanska) når asteroiden Itokawa någon gång i mitten på september. Klicka på bilden för att se bilder på asteroiden som Hayabusa tagit. (Bild: JAXA)


2005-08-28

Hubbles uppföljare riskerar nedskärningar

Rymdteleskopet James Webb Space Telescope, som är tänkt ta över efter Hubbleteleskopet, har ekonomiska problem. Inget ovanligt för stora NASA-projekt, men JWST har redan kostat en miljard dollar mer än budgeterat. Nu föreslår en tillsynskommité att teleskopets spegel slipas bara en gång, istället för planerade två gånger. Det skulle inte påverka teleskopets färdigheter i infrarött, men det skulle bli bra mycket sämre på att se synligt ljus.
Artikel i New Scientist

Bild: Northrop Grumman Space Technology
James Webb Space Telescope, som flyger tidigast 2011, ska se bäst i infrarött. Men dess möjligheter till att forska även i synligt ljus är nu hotade. (Bild: Northrop Grumman Space Technology)


2005-08-26

NASA-astronaut hälsar på i Kiruna

Rymdgymnasiet har haft celebert besök idag, nämligen NASA-astronauten Mario Runco. Runco har deltagit i tre rymdfärjeflygningar, och blev känd för att ha undersökt hur olika leksaker funkar i rymden. Redan igår var Runco på Institutet för rymdfysik i Kiruna och berättade om sina erfarenheter i rymden, rapporterar NSD.
Mer info på kirunaspace.com

Bild: NASA
Mario Runco (längst till vänster) flög med rymdfärjan Endeavour 1993. Idag är han i Sverige. (Bild: NASA)


2005-08-25

Hantelnebulosans nya stjärna

Förra helgen upptäckte amatörastronomen Hans-Göran Lindberg från Skultuna i Västmanland en ny stjärna. Den finns på bilder han har tagit på Hantelnebulosan i Rävens stjärnbild, och ett nu har ett antal andra amatörastronomer på olika håll i världen bekräftat upptäckten. Stjärnan verkar dessutom flimra på ett sätt som tyder på att den är en så kallad dvärgnova. Inte riktigt någon ny stjärna alltså, men ett kraftigt utbrott från ett dubbelstjärnesystem som består av en röd dvärg och en vit dvärg i en tät bana runt varandra.
Om den nya dvärgnovan hos belgiska astronomern Tonny Vanmunster
Sida med bilder och länkar av H-G Lindberg
Intervju med H-G Lindberg i DN

Bild: REU program/NOAO/AURA/NSF, HG Lindberg
Hantelnebulosan före och efter nya dvärgnovans utbrott. H-G Lindbergs bild är till höger. För ännu tjusigare jämförelsebilder, kolla cosmotography.com. (Bild: t v REU program/NOAO/AURA/NSF, t h H-G Lindberg)


2005-08-24

Rymdingenjörsutbildning i Kiruna läggs ned

Norrbottens-kuriren rapporterar från Kiruna att Institutet för rymdvetenskaps högskoleingenjörsutbildning ska läggas ned. Anledningen är brist på intresse från studenter och dålig arbetsmarknad för högskoleingejörer. Kirunapartiets Lars Törnman är bekymrad, men docent Carol Norberg vid Institutet betonar allt i övrigt går bra, och bland annat startar en ny internationell mastersutbildning till våren.

2005-08-22

5 år med supernovans ring

Rymdteleskopet Chandra håller koll på förra seklets mest kända supernova, och nu börjar det hända saker där. Gasen som kastades ut från supernova 1987A håller nu på att krocka ordentligt med ringnebulosan som omger den.
Bilder, animeringar och mer info på Chandras webbplats

Bild: NASA/CXC/PSU/S.Park/D.Burrows
Mellan januari 2000 (ovan t v) och januari i år (nedan t h) förändrades Chandras bild av ringen runt supernova 1987A. Gasen som supernovan skickade ut i 30.000 kilometer i sekunden 1987 nu tycks ha nått hela ringen. Ringen själv bildades för ca 10.000 år sedan av vindarna från stjärnan innan den exploderade. (Bild: NASA/CXC/PSU/S.Park & D.Burrows)

Etiketter:



2005-08-21

Cassini tar en ny titt på Titan

Imorgon flyger sonden Cassini extra nära Saturnus måne Titan, med mål att närmare granska Titans märkliga atmosfär.
Mer om bilden hos NASA

Bild: NASA/JPL/Space Science Institute
Titan som den såg ut från Cassini den 7 juli. Landaren Huygens, som ni kanske minns fran januari i år, ligger i det mörka området i norr. Nära sydpolen ser man en mörk fläck som eventuellt är en sjö av kolväten. Men på sista tiden har man kommit fram till att det mesta på Titans yta är ganska torr. (Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)

Etiketter: , ,



2005-08-19

John Bahcall 1934-2005

En av världens mest namnkunniga astrofysiker, John Bahcall, har avlidit. Han var den teoretikern som mer än någon annan bidrog till att lösa gåtan om neutrinerna från solen.
Artikel på Physics Web
John Bahcalls egen hemsida

2005-08-18

Det tar lite tid för ett svart hål att födas

Astronomer - eller i varje fall astrojournalister - tror att bakom varje gammablixt finns ett svarta hål som bildats. Senaste nytt inom gammablixtarna är att dessa födslar ibland sker lite kaotiskt och kan ta upp till en dag att bli helt klara. Det tror man efter att satelliten Swift sett några gammablixtar blixtra till i röntgenstrålning kort efter det ursprungliga utbrottet.
Artikel på New Scientist Space

Bild
Konstnären Dana Berry har skapat denna bild av en gammablixt. Långt ut till höger eller vänster sitter Swift och observerar. (Bild: NASA/GSFC/Dana Berry)

Etiketter: ,



2005-08-16

Vintergatan har en stav i mitten

Vår galax är ingen vanlig spiralgalax, hävdar astronomer från amerikanska Wisconsin. Nya observationer med rymdteleskopet Spitzer har bekräftat att det finns en stav i mitten av galaxen. Det är alltså en ganska rak samling stjärnor med en längd på 27.000 ljusår, en bit längre än vad man tidigare trott.
Pressrelease på Eurekalert

Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Hurt (SSC/Caltech)
En något uppstädad bild på hur Vintergatan skulle se ut ovanifrån, så att säga. Solen ligger ganska långt ut - den nya staven finns i mitten. (Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Hurt (SSC/Caltech))

Etiketter: ,



2005-08-14

SMART-1 tar kort på månlandningsplats

Rymdbolaget och ESA har publicerat en ny bild från svenska satelliten SMART-1, på området där NASAs nionde månlandningen, med Apollo 15, ägde rum 1971.
Läs mer om bilden hos Rymdbolaget

Bild: ESA/SPACE-X
Månens Hadleykanal. Apollo 15 landade nära kanalens övre del, i ett område känt (i alla fall på latin) som Förruttnelsens träsk. (Bild: ESA/SPACE-X)

Etiketter:



2005-08-12

Det är turbulent därute

Forskare vid Uppsala universitet, med doktorand David Sundkvist i spetsen, har upptäckt virvlar i rymden. Nej, inte spiralgalaxer, utan bra mycket närmare grejer än så. Där solens vind krockar med jordens magnetosfär, där i den tunna joniserade gasen uppstår alltså små virvlar, som länge förutspåtts men aldrig setts. De som nu setts av fyrlingssatelliten Cluster har en storlek på ca 150 kilometer och rör sig med en hastighet på tio kilometer i sekunden.
Pressmeddelande hos Institutet för rymdfysik
Artikel hos ESA

Bild: David Sundkvist, IRF
En matematisk modell av de rymdvirvlarna som ESAs Cluster-satelliter upptäckt. Klicka för att se hela bilden. (Bild: David Sundkvist, IRF)


2005-08-10

Sylvia och gammablixtarna

Solsystemets första trippelasteroid har avslöjats. Astronomer från USA och Frankrike har upptäckt att asteroiden Sylvia har två små kamrater, nu döpta till Romulus och Remus.
Pressrelease hos ESO

Bild: ESO
Potatisliknande Sylvia med nyupptäckta medasteroider Romulus och Remus. (Bild: ESO)



New Scientist rapporterar om nya genombrott på jakten efter de mystiska korta gammablixtarna. Satelliterna HETE-2 och Swift bjöd på hela två stycken nya kortisar under juli månad, och efterglöden har kunnat spåras till två värdgalaxer. Som vanligt med gammablixtar är det inte över tills artiklarna är publicerade, men de nya observationerna tycks kunna ge stöd åt tanken att de korta blixtarna orsakas av kolliderande neutronstjärnor.

Etiketter: ,



2005-08-09

Rymdfärjan har landat

Rymdfärjan Discovery landade som planerat på Edwards Air Force Base i Kalifornien, kl 14.11 svensk tid. Det ostadiga vädret på den planerade landningsplatsen Kennedy Space Center gjorde att landningen flyttades från Florida till Kalifornien.
Fler uppdateringar på Spaceflight Now

2005-08-08

En till dag i rymden för Discovery

Rymdfärjan landar inte idag. Vädret på Kennedy Space Center har varit dåligt, och nu tvingas astronauterna ta en dag till i rymden. Nästa möjliga landningstid är 11.08 svensk tid imorgon tisdag.
Uppdaterade nyheter på Spaceflight Now

2005-08-07

Lite politik

USAs president George W. Bush uttryckte sig nyligen positivt om att teorin om intelligent design ska undervisas i amerikanska skolor. Nu har Robert Kirshner, president för amerikanska astronomiska sällskapet AAS gett sig in i debatten med ett öppet brev till Bush. Intelligent design är en religiös idé som inte har någon plats i skolundervisningen, menar Kirshner.

På hemmaplanet har programmet för årets Rymdforum i Trollhättan i september offentliggjorts. Bland de 21 talarna som är klara hittills finns bara två kvinnor, Jenny Bredin från UNHCR och så astronomen Marie Rådbo. Några fler kvinnor finns väl i rymdbranschen?

2005-08-05

Skyll på kvasarerna

Kvasarer är extremt ljusstarka unga galaxer med hungriga svarta hål i mitten. Nu har det kommit två nyheter om dem.

Jennifer Donley med kollegor från Arizona i USA har hittat några kvasarer som inte synts av röntgentelskopet Chandra, trots att de brukar vara mycket starka röntgenkällor. Slutsatsen är att det är kvasarerna som ligger bakom den (ännu mer) energiska röntgenbakgrund som man ser över hela himlen.
Press release på SpaceRef

Och så rapporterar Alejo Martínez Sansigre och kollegor från Oxford i tidsskriften Nature att det finns massor med kvasarer därute som vi bara inte ser för att de omges av tjocka stofthöljen. De har observerat i infrarött med rymdtelskopet Spitzer, samt med Chandra och radioteleskop på jorden, och hittat, ja, kvasarerna som står för universums tills nu mystiska bakgrundstrålning i röntgen.
Pressrelease på Spitzers webbplats

Bild: NASA/JPL-Caltech/A. Martinez-Sansigre/Oxford University
Den oansenliga gula bluppen i mitten är en kvasar - en ung galax med ett stort svart hål, dolt bakom mängder stoft och damm. I denna bild kombineras bilder i radio (rött) och infrarött (blått och grönt). Kvasaren skiner i alla tre. (Bild: NASA/JPL-Caltech/A. Martínez-Sansigre/Oxford University)

Etiketter: ,



2005-08-03

Nya planeten har en yta som Plutos/Discovery klar för hemfärd

Nya planeten (som fortfarande bara heter 2003 UB313) har en yta som liknar Plutos. Det tror astronomer från Gemini-teleskopet på Hawaii, som gjort de första mätningar på 2003 UB313s spektrum i infrarött.
Mer info hos Gemini

Rymdfärjan Discovery ska klara sig hem utan att behöva en ny rymdpromenad. Efter den svåra men lyckade rymdpromenaden till Discoverys undersida (rapport på Astrowebb) är det mest en bit isoleringsfilt under befälhavaren Eileen Collins fönsterruta som oroat. Men tester på jorden tycks avblåst faran.
Artikel på Spaceflight Now

Vad är en planet? Snart får vi veta.

Internationella astronomiska unionen kommer inom de närmaste dagarna avslöja vad den tycker är en planet. Med förra veckans upptäckt av 2003 UB313 börjar det bli akut att bestämma om den nya objektet är en regelrätt planet eller bara en asteroid. Och fatta samma beslut om Pluto, som är ju något mindre. Mike Brown, medlem i teamet som upptäckt 2003 UB313, tycker att både den och Pluto ska få vara planeter.
- Vår kultur har helt accepterat idén om att Pluto är en planet, och vetenskapsmän har för det mesta inte fattat att termen 'planet' inte längre tillhör dem, säger han till tidsskriften Nature.
Artikel på nature.com

Etiketter:



2005-08-01

Överlevarplaneten

Lite längre bort den här gången. Planeten i systemet Gliese 86 upptäcktes för fem år sedan, men först nu börjar man förstå vad den gått igenom. Stjärnan har nämligen en mystisk kompanjon, Gliese 86B, som mätningar med ESO-teleskopet VLT Antu nu visat vara en vit dvärg. Då måste den en gång ha varit en röd jätte, och planeten i systemet blir den första som vi vet ha klarat sig genom en stjärnas rödjättestadium.
Artikel i Sky & Telescope

Bild: Markus Mugrauer, Ralph Neuhäuser, och ESO
Med hjälp av bland andra den här bilden har ett gäng tyska astronomer kommit fram till att den lilla pricken till vänster om Gliese 86A är en vit dvärg. Planeten, som inte syns på bilden, har överlevt dess omvandling från en röd jätte. (Bild: Markus Mugrauer, Ralph Neuhäuser, och ESO.)

Etiketter: ,



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google