Nyheter från Populär astronomi

2006-05-31

Att se femdubbelt

En tung galaxhop böjer ljuset från en kvasar som ligger bakom den - och sett från jorden ser det ut som om det fanns inte bara en kvasar, utan fem stycken på olika platser. Det är gravitationslinsningens trollkonster det. I en ny bild som Hubbleteleskopet tagit framträder galaxhopen SDSS J1004+4112 (sju miljarder ljusår bort) framför en och samma kvasar, avbildad fem gånger.
Fler bilder och mer info på hubblesite.org

Bild: ESA, NASA, K. Sharon (Tel Aviv University) and E. Ofek (Caltech)
Stora galaxhopen i mitten funkar som en lins som förstorar och förvränger bilden på kvasaren bakom, så att den ser ut att vara på fem ställen samtidigt. Gravitationslinser är egentligen inte så hemskt sällsynta, men det är ovanligt att kunna se alla fem bilder av den linsade kvasaren. Kvasarens värdgalax syns också genom linsen - hela tre gånger. Kan du se den? Klicka för att se om du hade rätt. (Bild: ESA/NASA/K. Sharon, Tel Aviv Univ./E. Ofek, Caltech)

Etiketter: ,



2006-05-29

Söndersprängda kometen enligt rymdteleskopet Spitzer

Just nu håller jorden på att passera rätt obemärkt genom svansen till den söndersprängda kometen Schwassmann-Wachmann 3, även känd som 73P. Samtidigt har rymdteleskopet Spitzer fångat kometspillrorna på bild. NASAs forskare hoppas kunna lära sig om kometers inre, som man gjorde med sonden Deep Impact sommaren 2005.
Pressrelease hos Spitzerteleskopet

Bild: NASA/JPL-Caltech/W. Reach (SSC/Caltech)
Rymdteleskop Spitzer ser infrarött ljus från millimeterstora partiklar i kometen Schwassmann-Wachmann 3:s uppemot 58 beståndsdelar. Det är just dessa små partiklar som man tror kan ge ett häftigt meteorregn på jorden när vi åter passerar genom kometens bana år 2022. Klicka för att se en större bild.
(Bild: NASA/JPL-Caltech/W. Reach, SSC/Caltech)

Etiketter: ,



2006-05-27

Lediga toppjobb på ESO

Sugen på ett toppjobb hos Europeiska sydobservatoriet? Nu är det dags att söka. ESO letar inte bara en ersättare för avgående generaldirektören Catherine Cesarsky, utan även två chefer inom det som man skulle kunna kalla astroinformatik. Den ena av de nya datacheferna ska ta hand om observatoriets utveckling av mjukvaror till teleskopkontroll och databehandling. Den andra ska basa över ESOs väldiga arkiv, som liksom andra astronomiska arkiv blir allt viktigare nu när datamängder från nya teleskop skjuter i höjden.

Bild: ESO
Tre av de 50 radioteleskopen som tillsammans ska bli ALMA, ESOs nästa jätteprojekt. Efter det kommer de extremt stora teleskopen. Sök jobb nu om du vill vara med och påverka. (Bild: ESO)


(Förresten lyfte jordbävningsatelliten Compass-2 i fredags kväll, rapporterar bland andra Spaceflight Now. Dessvärre för sent för att undersöka om jonosfären varnade om den nya jordbävningen på indonesiska Java.)

2006-05-25

Svenska jordbävningssatelliten på väg

Ryska satelliten Compass-2, med svensk utrustning ombord, sänds upp på torsdag kväll från en ubåt i Barents hav. Satelliten ska undersöka huruvida jordbävningar går att förutse utifrån deras eventuella påverkan på jordens jonosfär. Seismologer är dock inte alla övertygade om att det går, enligt till exempel denna artikel i New Scientist. Så vitt vi vet hände i alla fall inget särskilt i jonosfären innan jordskalvet som väckte många stockholmare natten till torsdag.
Kolla senaste status på Compass-2:s svenska hemsida
Artikel om projektet i Ny teknik
Pressrelease hos IRF i Uppsala

Bild: SAS2
Compass-2 som den såg ut i labbet. (Bild: ©SAS2)


2006-05-23

Amatörastronomer upptäcker ny planet

Många stora upptäckter inom astronomin har skett tack vare amatörastronomers tidskrävande ansträngningar. Den senaste är en ny planet som är nästan lika stor som Jupiter och som kretsar kring en stjärna lik solen. Systemet ligger 600 ljusår bort. För den nya upptäckten står bland andra fyra amatörastronomer från USA och Europa.
Läs mer på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA and G. Bacon (STScI)
En konstnärs bild som ska presentera den nyupptäckta planeten. (Bild: NASA/ESA/G. Bacon, STScI)

Etiketter:



2006-05-22

Välkomna till mitt observatorium!

Det är inte alla förunnat att ha ett eget observatorium. Det nyinvigda Umevatoriet i Umeå är förstås inte heller mitt, även om det känns så ibland.
I mars 2003 satt jag och kände mig väldigt liten på ett idémöte med stora inflytelserika män. För en och och en halv vecka sedan gick jag omkring (i en för mig helt okaraktäristisk dräkt!) och kände mig iallafall något lite större bland de potentater som bevistade invigningen. Och då menar jag faktiskt invigningen av det observatorium som blev slutresultatet av idémötet (och en massa ytterligare möten därefter givetvis).
Så kan det gå (fast när jag tittar tillbaka förstår jag nog inte hur det egentligen gick till...)! Man kanske skulle skriva en bok om det?

Några råd bara, om ni funderar på att kasta er in i något motsvarande:
1. Se till att ni inte har något annat för er - projektet kommer att sluka all tillgänglig tid och lite till.
2. Se till att det finns flera (=många!) andra som är beredda att hjälpa till - ni kommer att bi ohyggligt trötta iallafall.
3. Se framförallt till att inte bli projektledare - då hinner ni garanterat inte skriva några blogginlägg, varken om astronomi eller något annat.

Bild: Umevatoriet
Även observatoriets föreståndare var minsann uppklädd på invigningen. Tommy Jonsson heter han och han är en riktig klippa. Tack och lov! (Bild: Umevatoriet)

Etiketter:



2006-05-21

Astrojournalister på gränsen till dåligt samvete

Mot slutet av astroveckan så kan man lätt få en smula dåligt samvete för allt som hänt som man inte hunnit skriva om. Som till exempel att svenska satelliten Odin sett söndersprängda kometen Schwassmann-Wachmann utsöndra en ton vatten per sekund. Eller att ESAs kommande marsjeep ExoMars gjort succé på mässa i Tyskland. Sen har vi inte tipsat om Risa Wechslers lägesrapport om jakten på en förklaring för den mörka energin (den som ligger bakom universums allt snabbare expansion alltså) borta på Cosmic Variance. Och visst skrev vi om de där tre nya exoplaneterna i Neptunus-storlek, men vi teg om att ett annat forskarlag (med både amatörer och proffs inblandade) upptäckt en Jupiter-stor planet runt en solliknande stjärna med hjälp av fiffig lågkostnadsteknik. Och till råga på allt har rymdfärjan Discovery, med bara sex veckor kvar till uppskjutning, kommit fram till startplattformer på Kennedy Space Center. Det händer ju ganska mycket därute.

Bild: ESA/M. Pedoussaut
ExoMars på luftfarts- och rymdmässan ILA i Berlin. Klicka för fler bilder och en käck liten film. Mer info finns förresten på Rymden i dag. (Bild: ESA/M. Pedoussaut)

Etiketter: , ,



2006-05-19

Finns det en nedslagskrater där du bor?

Nio miljoner kilometer från jorden håller kometen Schwassmann-Wachmann 3 på att gå sönder. Häromdagen tog NASA det ovanliga steget att dementera rykten att delar av kometen skulle träffa jorden den 25 maj. Sånt har dock hänt på riktigt förut, påpekar NASA i en nyhetsartikel om de kraterkedjor som kan skapas vid sådana nedslag. Bilder visar att sönderrivna kometer och asteroider har förut träffat bland annat jupitermånen Ganymedes, och nu har katalanske amatörastronomen Emilio González använt populära gratisprogrammet Google Earth för att hitta en okänd kraterkedja på jorden. Han skriver hos astroseti.org om hur han gjorde det. Ett annat slags folklig kraterjakt pågår förresten i Norge, och har blivit mycket populär. I ett stort forskarlett projekt letar skolelever efter dolda, stora runda nedslagskratrar i den norska naturen. Snart kan samma entusiasm även drabba Sverige - om tre veckor öppnar ett nytt Geocentrum vid den unika Locknekratern i Jämtland.

Bild: NASA/JPL
Aorunga-kratern i Tchad är en i en kedja av likadana nedslagskratrar som antagligen skapaden när en asteroid eller komet gick i bitar och föll mot jorden. Kanske finns spår kvar av sådana nedslag även nära dig? (Bild: NASA/JPL)

Etiketter:



2006-05-17

Triss i Neptunus

Här kommer tre nya tillskott till listan över kända exoplaneter - alla i Neptunus storleksklass. Planeterna, som har upptäckts av ett schweiziskt forskarlag, snurrar runt den näraliggande, solliknande stjärnan HD 69830. Stjärnan är redan känd för att hysa ett eget asteroidbälte.
Sammanfattning av artikeln i veckans Nature
Info, bilder och en film hos ESO

Bild: ESO
Massor med isiga superjordar i Neptunus-storlek förutspåddes av astronomer i mars. Nu är några kanske här, eller i alla fall i banor kring stjärnan HD 69830, 41 ljusår bort. Den yttre av de tre finns förmodligen inom stjärnans beboeliga zon, även om planeten själv formodligen inte liknar jorden. (Bild: ESO)


2006-05-15

Det blåser häftigt kring döende stjärnor

När stjärnor dör, kan de explodera som supernovor eller lite mindre dramatiskt som planetariska nebulosor. I bägge dessa fall, slungas en hel del av stjärnans atmosfär ut i rymden. Den döende stjärnans kollapsande kärna skapar dessutom stora mängder med strålning vilket ytterligare skjuter på den utskickade stjärnvinden. Resultatet blir häftiga vinder kring stjärnan med hastigheter på upp till 80.000 kilometer i timmen.
Pressmeddelande hos Chandra rymdobservatoriet

Bild: NASA/CXC/RIT/J.Kastner
Myrnebulosan är en av de planetariska nebulosorna som Chandra studerat. I denna bild har man kombinerat både röntgenstrålning (i blått) och synligt ljus. (Bild: NASA/CXC/RIT/J.Kastner)


2006-05-14

'Vi har funnit vattnet - nu jagar vi livet!'

Svenska astrobiologiska nätverket (SWAN) ordnade ett symposium i astrobiologi på Kungl. Vetenskapsakademien den 8-11 maj, skriver vår reporter Björn Stenholm. Avsikten var att presentera det nordiska perspektivet, men även en del utomnordiska deltagare (aliens?) kunde siktas, t.ex. Chris McKay från USA som bland annat höll introduktionsföreläsningen. Rubrikens text är ett citat från honom. Enligt McKay är vi nu säkra på att det har funnits flytande vatten på Mars, det kanske finns en underjordisk ocean på Jupitermånen Europa och kanske också på Saturnusmånen Enceladus. Därför är det nu av högsta prioritet att leta efter aktivt eller fossilt liv på dessa platser, menade McKay.
   Annars är naturligtvis den stora frågan fortfarande hur det enda liv vi känner, det jordiska, har uppkommit. Mycket av symposiet kom därför att handla om detta och det är tveklöst så att där har vi lång väg kvar att vandra. De geologiska och astronomiska förutsättningarna för livsformer ventilerades också, men man kommer inte så långt förrän vi funnit liv nr 2, därför bör vi söka och finna detta.

Bild: Björn Stenholm/Populär astronomi
Nordiska astrobiologer på förra veckans symposium i Stockholm. Mötet kan ses som en spegel av att det tvärvetenskapliga ämnet astrobiologi äntligen börjar tas på allvar. Det är nu i starkt tillväxt världen över, inte minst i Sverige. (Bild: Björn Stenholm)

Etiketter:



2006-05-13

Gammablixtarnas värdgalaxer - inte som hemma

Som vi rapporterade i april behöver ingen vara rädd för att jorden, eller ens Vintergatan, drabbas av en gammablixt. I alla fall inte av den långa sorten. Nu har amerikanen Andy Fruchter med kollegor - bland dem Stockholms universitets Tomas Dahlén - bekräftat resultatet. Samtidigt upptäcker de att uppväxtmiljö har en stark påverkan på om en stjärna kommer att explodera som en gammablixt eller som en vanlig supernova.
- Genom att använda bilder tagna med Hubble Space Telescope så kan vi visa att gammablixtarna är mycket mer koncentrerade till de ljusstarkaste områdena inom sina värdgalaxer än vad supernovorna är. De galaxer som gammablixtarna förekommer i är också i genomsnitt ljussvagare och har mer oregelbunden form än supernovornas värdgalaxer, säger Tomas Dahlén.
Pressrelease på forskning.se
Artikelsammanfattning hos Nature
Mer info och bilder på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA, Andrew Fruchter (STScI), and the GRB Optical Studies with HST (GOSH) collaboration
Stjärnorna som blir gammablixtar liknar inte dem som blir vanliga supernovor, och värdgalaxer är mindre och rörigare än vår Vintergata. (Bild: NASA/ESA/A. Fruchter STScI/GOSH collaboration)

Etiketter:



2006-05-11

Umevatoriet slår upp portarna

Bild: Umeå universitetDet är inte varje dag som ett nytt svenskt observatorium invigs. Men idag torsdag slår nya Umevatoriet upp portarna. Under den glänsande kupolen finns ett 35-centimeters optiskt teleskop med ccd-kamera, ett solteleskop och till och med ett planetarium. Observatoriet öppnar för allmänheten den 26 juni, sedan för skolor till hösten. Ambitionen är att bli en mötesplats för alla från turister och lokalbefolkning till näringslivet. Projektledare för Umevatoriet är förresten nyhetsredaktionens egen Gabriella Stenberg. Karriärtips: det går fortfarande att anmäla sig till Umeå universitets nya sommarkurs i Astronomi med planetarie- och teleskopteknik, vars mål är att ' den studerande ska tillägna sig kunskaper för att kunna hålla visningar på ett astronomiskt observatorium'.
Umevatoriets hemsida
Artikel med bild i Västerbottenskuriren

Etiketter:



2006-05-09

Gränslösa astronomer, mer aktiva än någonsin

Vi på nyhetsredaktionen har fått nyheter om planer på att återuppliva mellanösterns största observatorium. Kurdiska astronomer i gruppen Gränslösa astronomer har efter sitt årsmöte meddelat att de har fått positiv respons från privatstiftelser och privatpersoner runt om i USA, och kommer inom kort att påbörja renoveringsarbetet av det 2,4-meters teleskopet i Arbil, samt att utveckla sina amatörastronomiska aktiviteter. Observatoriet har legat i ruiner och all astronomisk aktivitet har upphört sedan första gulfkriget 1990.

Bild: R. Hamid
De tre huvudbyggnaderna utanför Arbil i norra Irak. (Bild: Rojgar Hamid)


2006-05-07

Rymdbio: Nedfärd mot Titan

ESA och NASA har publicerat en knippe rafflande små filmer på sonden Huygens nedfärd mot Titans yta januari 2005. Huygens åkte ut till Saturnus molntäckta måne tillsammans med sonden Cassini, och fick sedan åka ner den genom den blåsiga atmosfären, för att mjukt bland stenar av vattenis. Nu kan du se hela den fantastiska nedfärden på ESAs webbsidor: klicka här för att se filmerna inbäddade i en större artikel, eller här med möjligheten att ladda ner varje film. Annat Titan-nytt: Astrowebb rapporterar om häpnadsväckande långa 'sanddyner' på månens yta.
Samma bilder och filmer hos NASA

Bild: ESA/NASA/JPL/University of Arizona
Två vyer sammanställda från Huygens nedfärd mot Titan. Klicka för att se alla nya bilder och filmer. (Bild: ESA/NASA/JPL/Univ. of Arizona)

Etiketter: , ,



2006-05-06

Hubble fångar Jupiters lilla röda

Som vi rapporterade i mars har Jupiter fått en alldeles ny röd fläck. Lilla stormen Oval BA bytte färg från vitt till rött och ligger inte långt ifrån den stora röda fläcken. Nu har rymdteleskopet Hubble tagit bilder som visar den lilla, ständigt växande, nykomlingen i all sin prakt.
Läs mer och se bilderna på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA, A. Simon-Miller (NASA/GSFC)
Astronom Amy Simon-Miller med kollegor tog den här bilden på Jupiters röda fläckar den 8 april med Hubbleteleskopet. Den nya lilla röda är på väg mot den stora fläcken och beräknas passera den i juli. Sannolikt beror den röda färgen på att stormarna får upp gas från långt nerifrån Jupiters just nu mycket föränderliga atmosfär. (Bild: NASA/ESA/A. Simon-Miller, NASA/GSFC)

Etiketter:



2006-05-04

Friktion är fossilhoparnas hemlighet

Galaxer i en galaxhop börjar smått och växer med tiden genom att slå ihop sig med andra galaxer i hopen. Efter en viss tid, finns dock inga galaxer kvar utom en enda jättegalax omgiven av stora mängder med mörk materia - en så kallad fossilgalaxhop. Beräkningar har visat att det egentligen borde behövas längre tid än universums ålder för att bilda fossilhopar. Men ändå så finns de i verkligheten. Men nu har forskare visat hur de klarar av konststycket att finnas. Galaxerna förlorar nämligen en del av sin rörelseenergi till den omgivande mörka materian - en effekt som kallas dynamisk friktion. Det gör att de slukas upp av jättegalaxen mycket snabbare än man tidigare trott var möjligt.
Läs mera hos ESA

Bild: ESA
Fossilgalaxhopen RX J1416.5+2315, observerad med rymdobservatoriet XMM-Newton, visar ett moln med het gas i blå färg. Gasen kan nå temperaturer upp till 50 miljoner grader. I mitten syns hopens enda jättegalax. (Bild: ESA)

Etiketter:



2006-05-03

Svarta hål är gröna

De supermassiva svarta hål som bor i mitten på vissa galaxer kan blåsa ordentliga bubblor runt sig. Nya mätningar med rymdteleskopet Chandra på nio elliptiska galaxer visar att deras svarta hål är faktiskt mycket effektiva på att omvandla materia till energi. 'Gröna', om man ska tro pressreleasen, men miljöpartiet behöver nog inte ändra på sitt valmanifest för det. Forskarteamet från USA och England mätte hursomhelst hur mycket gas som faller in det centrala svarta hål i varje galax, och jämförde energitillförseln med bubblan som blåsts ut av jetstrålarna med sitt ursprung nära svarta hålet. Hålen lyckas omvandla så mycket som 2,5 procent av massan som de äter upp till rörelseenergi i strålarna. Bra mycket bättre effektivitet än en bensindriven bil, i vilket fall.
Fler bilder, filmer och info hos Chandrateleskopet
Originalartikeln på ArXiv.org

Bild: NASA/CXC/KIPAC/S.Allen et al/NRAO/VLA/G.Taylor/NASA/ESA/McMaster Univ./W.Harris
Strålarna från svarta hålet i mitten på galaxen NGC 4946 blåser en bubbla på tio tusen ljusår i diameter. Bilden visar röntgenstrålning från Chandra (rött) tillsammans med radio (blått) och infrarött ljus (grönt). (Bild: NASA/CXC/KIPAC/S.Allen et al/NRAO/VLA/G.Taylor/NASA/ESA/McMaster Univ./W.Harris)

Etiketter:



2006-05-02

Kometdisintegration med Hubble

Som vi rapporterade häromdagen håller kometen Schwassmann-Wachmann 3 gå sönder framför ögonen på oss. Och på ett mycket spektakulärt sett, som nya bilder från Hubbleteleskopet visar. Varje fragment tycks hålla på gå i bitar, som sedan trycks bort längs huvudfragmentets svans.
Mer bilder på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA, H. Weaver (JHU/APL), M. Mutchler and Z. Levay (STScI)
Fragment B (t v) och G (t h) är två av de sönderslitna delar av kometen Schwassmann Wachmann 3 som Hubbleteleskopet tagit kort på. Bilderna, som är från 18 april, visar hur varje fragment själv bestär av många mindre kometskärvor. (Bild: NASA, ESA, H. Weaver/JHU/APL, M. Mutchler and Z. Levay/STScI)


Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google