Nyheter från Populär astronomi

Svenska rymdteleskopet Odin slutar med astronomi, men fortsätter i sin roll som miljösatellit. Det meddelar Rymdstyrelsen i ett pressmeddelande häromdagen. Fokus ligger på ozon i atmosfären (med kanadensiska instrumentet Osiris) och även nattlysande moln. Mer om Odin finns att läsa hos Rymdstyrelsen, men alla länkar därifrån funkar inte. Den som går till 'Odin results' får man hoppas att de lagar snart.


Jordens ozon sett från Odin (när den inte höll på med att till exempel upptäcka syrgas i rymden). Klicka på bilden för att se en animering av hur ozonet ändrats under de senaste par åren. För fler animeringar, klicka här. (Bild: Univ of Saskatchewan)

Etiketter: klimat, Odin

Redan sommaren 2005 rapporterade vi att svenska miljö- och astrosatelliten Odin upptäckt något som såg ut som de första tecken någonsin på syremolekyler i gasen mellan stjärnorna. Nu har Odin-astronomerna med Stockholms Bengt Larsson i spetsen äntligen gjort klart sin analys av den lilla signalen från syret nära stjärnan rho i Ormbärarens stjärnbild. Mätningen bekräftar att de interstellära molnen innehåller långt mindre syrgas än astrokemister tidigare förutspått: Det går hela 20 miljoner vätemolekyler på varje molekyl av syre. Som om det inte redan var svårt att andas i rymden.
Läs mer om upptäckten hos Rymdbolaget
Originalartikeln hos tidskriften Astronomy & Astrophysics


Här syns stjärnbildningsområdet rho Oph, 500 ljusår från jorden. I förgrunden (speciellt för er som samlar på rymdgrafer) Odins spektrum som visar den mycket svaga signalen från rho Ophs (och den interstellära rymdens) första syremolekyler. (Bild: Alex Mellinger/B. Larsson m fl)

Etiketter: grafer, interstellära moln, Odin, syre

Finns det vatten på månen? Det är en av frågorna som vi kanske får svar på när sonden SMART-1 kraschlandar på månen på söndag morgon. När den svenskbyggda sonden möter en fasansfull (men hemskt intressant) död så kommer nämligen en annan svensk rymdfarkost att titta på - framgångsrika sonden Odin.
— Det är kul att det är två svenska satelliter, säger Odin-astronomen Aage Sandqvist, när vi snackade med honom i fredags.
Men det roligaste kommer att vara att få leta vattenånga från mångruset som skräms upp då SMART-1 träffar ytan, menar han. Man tror nämligen att det kan finnas reserver av vattenis på månen, som fraktats dit av till exempel kometnedslag. Än har man ingen aning hur mycket. Hur sannolikt det är att Odin ser någon vattenånga?
— Jag tror att det är en minimal chans, säger Aage. Men det har sagts att man ska använda en procent av sin teleskoptid till något galet, och this is it!
Senaste nytt om kraschen hos ESA


Troligen krockar SMART-1 månen här på söndag morgon kl 07.42 svensk tid. Men det kan bli redan kl 02.38, beroende på hur bergigt det är däruppe. När det händer ska kommer många teleskop på jorden kolla vad som händer, och från rymden ska Odin leta vatten på samma sätt som den gjorde när Deep Impact krockade med en komet 2005. (Bild: ESA/Space-X, Space Exploration Institute)

Etiketter: Odin, SMART-1

Mot slutet av astroveckan så kan man lätt få en smula dåligt samvete för allt som hänt som man inte hunnit skriva om. Som till exempel att svenska satelliten Odin sett söndersprängda kometen Schwassmann-Wachmann utsöndra en ton vatten per sekund. Eller att ESAs kommande marsjeep ExoMars gjort succé på mässa i Tyskland. Sen har vi inte tipsat om Risa Wechslers lägesrapport om jakten på en förklaring för den mörka energin (den som ligger bakom universums allt snabbare expansion alltså) borta på Cosmic Variance. Och visst skrev vi om de där tre nya exoplaneterna i Neptunus-storlek, men vi teg om att ett annat forskarlag (med både amatörer och proffs inblandade) upptäckt en Jupiter-stor planet runt en solliknande stjärna med hjälp av fiffig lågkostnadsteknik. Och till råga på allt har rymdfärjan Discovery, med bara sex veckor kvar till uppskjutning, kommit fram till startplattformer på Kennedy Space Center. Det händer ju ganska mycket därute.


ExoMars på luftfarts- och rymdmässan ILA i Berlin. Klicka för fler bilder och en käck liten film. Mer info finns förresten på Rymden i dag. (Bild: ESA/M. Pedoussaut)

Etiketter: exoplaneter, mörk energi, Odin

Svenska miljö- och astronomisatelliten Odin får leva ett år till. Det rapporterar Rymdstyrelsen på sin hemsida. April 2007 blir sannolikt slutet för Odin, då Rymdstyrelsen satsar istället stort på minisatellitprojektet Prisma.

Samtidigt presenteras planer för en ny svensk sond, denna gång till Mars. Institutet för rymdfysik i Kiruna vill använda sitt MOPS-koncept för att undersöka joniserad gas kring den röda planetens, om man nu kan få skjuts dit ut. Sannolikt rör det sig om NASAs Mars Scout-program, vars andra omgång beräknas gå av stapeln 2011.
IRFs Ella Carlsson intervjuas på svenska rymdbloggen Rymden i dag

Etiketter: Odin

Svenska miljö- och astronomisatelliten Odin fyller fem år om en dryg vecka, men frågan är om den kommer att fira ett sjätte år i tjänst. Rymdstyrelsen, som betalar hälften av Odins driftkostnader, vill hellre lägga pengar på andra projekt. Rymdstyrelsen har också sagt upp Odins kontrakt för drift från Rymdbolagets satellitstation på Esrange. Ett förslag på billigare drift finns, och satellitens internationella delägare gillar det; allt hänger alltså på vad Rymdstyrelsen bestämmer inom den närmaste tiden.
Mer om Odins första 5 år, hos Rymdbolaget
Artikel i Norrbottens-kuriren
Sven Grahn bloggar om Odins öde


Rymdstyrelsen överväger ett sjätte år för Odin - säger man nej så kan satelliten stängas ned redan i vår. (Bild: ©Rymdbolaget)

Etiketter: Odin

Syremolekyler behövs när stjärnor bildas - inte för att utomjordingar ska kunna andas, utan för att kyla ner gasen som sedan bildar stjärnor och planeter. Syret har dock varit mycket svårt att upptäcka i rymden. Nu äntligen har svenska satelliten Odin sett den efterlängtade syrgasen, i ett område där stjärnor håller på att bildas. Bakom upptäckten ligger stockholmsastronomerna Bengt Larsson och René Liseau, som ska presentera resultaten på Internationella astronomiska unionens symposium om astrokemi i Kalifornien i slutet av augusti.
Pressmeddelande hos Stockholms observatorium
Abstrakt på IAU-symposiets webbsida


Här har Odin äntligen sett syremolekyler, i denna nebulosan nära stjärnan Rho i Ormbärarens stjärnbild. Det finns rejält mycket mindre molekylärt syre där än man trodde, och astrokemister lär ha att göra för att förklara varför. (Bild: Adam Block/KPNO Visitor Program/NOAO/AURA/NSF)

---

Rymdfärjan Discovery har kommit fram till Internationella rymdstationen (Astrowebb). Dock lossnade delar av färjans skumisolering under uppskjutning, och NASA har bestämt att lägga hela rymdfärjeprogrammet på is tills man utrett händelserna. NASA-ingenjörerna tror emellertid inte att problemen innebär någon fara för astronauternas hemresa den 7 augusti (Spaceflight Now).

Etiketter: Odin, syre

I måndags krockade Deep Impacts minisond med kometen Tempel 1. Nu kommer överraskande resultat från svenska satelliten Odin. Alla trodde att man skulle se mycket mer strålning från vattenånga efter krocken, men icke, det blev istället mindre. Kanske skyler molnet efter kometens nya krater vattnet? Odin-astronomerna räknar med att djupare analys av mätningarna kan förklara vad som egentligen hände.
Pressrelease hos Rymdbolaget


Odin tar inga tjusiga kort, men astronomer tycker ändå att såna här spektra är spännande. Toppen i mitten är strålning från vattenånga. Nånting hände efter krocken, men inte blev det mycket mer signal för det. Mysko. (Bild: Rymdstyrelsen, något omgjord)

Etiketter: Odin

Röntgensatelliten XMM-Newton har sett tecken på vatten efter träffen. Med det menar de egentligen hydroxyl - vi väntar med spänning på att se hur mycket vatten svenska Odin har sett.

Rymdteleskopet Hubble såg kometen bli tio gånger ljusstarkare, och såg gas och stoft bre ut sig med en hastighet på 1.800 km i timmen.

- Skönt att det lyckades, kommenterade professor Hans Rickman till TT (länk till UNT). Som många andra forskare ser han fram emot att ta itu med Deep Impacts resultat, och undersöka vad kometer kan berätta om solsystemets, jordens och livets historia.

På BBCs webbsajt rapporterade man inte bara om vetenskapen utan även om NASA-forskarnas stora glädje över hur bra det hade gått (kolla till exempel denna gulliga bild).


Hubbleteleskopets kort på kometen Tempel 1 före och efter Deep Impact-sondens ankomst. (Bild: NASA/ESA)

Etiketter: Deep Impact, Odin

Redan nu producerar kometen Tempel 1 hela 240 kilo vattenånga per sekund. Det är ett tidigt resultat av satelliten Odins mätningar inför Deep Impacts krock med kometen den 4 juli. Hur mycket mer blir det efter smällen? Svaret ska ge oss en inblick i hur kometer är uppbyggda.
Pressrelease hos Rymdbolaget

Etiketter: Odin

TT rapporterar idag att svenska satelliten Odin kommer att observera kometen Tempel 1 i samband med Deep Impact-krocken på måndag. Förhoppningsvis får vi lite mer information om de svenska förberedelserna inom de närmaste dagarna.
Notis i Aftonbladet


Svenska Odin ska att kunna identifiera vilka ämnen som frigörs när NASAs sond träffar kometytan. (Bild på Odin: Kanadensiska rymdstyrelsen; bild på kometen Tempel 1: ESO/PLANET/Beaulieu/Donatowicz)

Etiketter: Deep Impact, Odin

Svenska satelliten Odin är bra på att se tecken på vattenmolekyler i rymden. Nu har den under ledning av ett internationellt team med stockholmsastronomen Kay Justtanont i spetsen riktat sina ögon mot jättestjärnan W Hya, och sett bra mycket mer vattenånga än väntat. Enligt forskarna kan vattnet ha sitt ursprung i istäckta asteroider, kometer eller planeter som ligger nära stjärnan. Resultaten publiceras snart i tidsskriften Astronomy & Astrophysics.
Artikeln på ArXiv.org


Satelliten Odin har sett tecken på vattenånga nära jättestjärnan W Hya, som ligger 250 ljusår från jorden. (Bild: Rymdstyrelsen)

Etiketter: Odin

Svenska månsatelliten SMART-1 ska få ett år till i tjänst. Projektet att kartlägga månens yta utökas till att täcka hela månens norra och södra halvklot enligt en pressrelease från ESA.

Rymdbolaget meddelar att även Odin, som firar 5 år i rymden om några dagar, ska få förnyat förtroende. Odin har med framgång detekterat vatten och andra molekyler, både i solsystemet och i områden där stjärnor bildas.


Månkratrarna Brianchon och Pascal, porträtterade av SMART-1. (Bild: ESA)

Etiketter: Odin, SMART-1