Nyheter från Populär astronomi

Ska vi resa till stjärnorna så får vi nog börja med Proxima Centauri, den närmaste stjärnan efter solen. Blott 4,24 ljusår bort ligger Proxima, en röd dvärg som kanske blossar upp lite för ofta för att liv ska kunna klara sig där. Men på AAS-mötet i Austin har astronomen Edward Guinan och kollegor rapporterat om sin detaljerade studie av hemtrevlighetsgraden i närheten av vår närmaste grannstjärna, och funnit att den inte är mer aktiv magnetiskt sett än solen. Sedan tidigare vet man att inga planeter i Jupiters storlek kan finnas runt stjärnan, men Neptunusar kan man inte utesluta. Stjärnans metallhalt är dessutom högre än solens, så steniga planeter som jorden borde vara lätta att bilda. I den beboeliga zonen runt Proxima, ungefär 10 miljoner kilometer från stjärnan, skulle det trots allt vara kämpigt för eventuella livsformer. En planet så pass nära stjärnan skulle alltid ha samma sida riktad mot den, något som betyder en stormig tillvaro för den planet som lyckas behålla sin atmosfär.
Pressmeddelande hos Therese


Stjärnan Proxima Centauri, vår närmaste granne i universum, kanske har trots allt ett planetsystem där liv inte är helt uteslutet. (Bild: Digitized Sky Survey U.K. Schmidt Image/STScI)

Etiketter: AAS08, astrobiologi, exoplaneter, liv utanför solsystemet, Proxima Centauri, röda dvärgar, stjärnor

Galasäsongen är i full gång. I går var det grammisutdelning, den 21 blir det guldbaggar. Onsdagen den 16 är det Svartahålsgala i Stockholm. Då ska universums häftigaste svart hål koras. Igår när jag pratade med dem var dock galaledarna Magnus Axelsson och Linnea Hjalmarsdotter förtegna om just vilka hål som finns på deras nomineringslista. Men idag verkar allt ändå vara uppe i luften efter nattens jätteskörd av svart-håls-nyheter från AAS-mötet i Austin: kolla här, här, här, här och här.

Störst chans att knäppa en plats på de svarta hålens tio i topp har sannolikt hålet i mitten av i kvasaren OJ 287, 3,5 miljarder ljusår bort. Nya mätningar på ljuspulser från kvasaren tyder på att i mitten av denna märkliga galax finns ett dubbelt svart hål, varav den ena parten är tyngre än alla andra supertunga svarta hål som vi känner till. Det har en massa på ofattbara 18 miljarder gånger solens. Massmätningen gjordes av Åboastronomen Mauri Valtonen efter att nya mätningar av kvasaren bekräftat hur de två svarta hål snurrar runt varandra. I gryningen 13 september 2007, förutspådde Valtonen, skulle det komma en ljuspuls från OJ 287 — om hans modell för svarta hålet stämde. En massa olika teleskop på olika håll i världen samlades under september och oktober för att fånga upp pulser från kvasaren, och så kom den som på beställning den 13:e. Nästa puls väntas januari 2016, uppger space.com.
AAS-pressrelease hos Therese


Ännu ett eminent svart hål ligger i mitten på Centaurus A, den närmaste aktiva galaxen. I denna nya bild från Chandrateleskopet framtråder (döds)strålen som skjuts 13000 ljusår ut från det supertunga hålet i mitten av galaxen. Det väger bara 200 miljoner solmassor, en tiondedel av hålet i OJ 287. Mer om Centaurus A-bilden finns hos Phil Plait. (Bild: NASA/CXC/CfA/R.Kraft et al)
Andra bloggar om: galor, svarta hål, galaxer, rymden, tungt

Etiketter: AAS08, blazarer, Finland, kvasarer, svarta hål, svartahålsgalan

Mer från AAS-mötet i Austin, plockat skamlöst från studenten Thereses samling. Hon bloggar direkt från pressrummet.

Hur byggdes de galaxerna som vi ser idag? Ur små galaxer som kolliderade med varandra när universum var ungt, heter det enligt de rådande teorierna. Och så verkar det vara, enligt Eric Gawiser (Rutgers University) och kollegor, vars projekt MUSYC har hittat en mängd små grodyngel-liknande galaxer vars ljus började sin resa mot oss när universum var en sjundedel av sin nuvarande ålder. Mer finns i pressreleasen på Eurekalert.

I det tidiga universum finns dock mer än bara krockande små skrotgalaxer. Forskarna Elizabeth McGrath vid Santa Cruz och Alan Stockton från Hawaii har nämligen hittat några exempel på stora pannkaksliknande galaxer bland alla små. Det tyder på att åtminstone några av de första galaxerna bildades helt för sig själva ur stora gasmoln. Mer info på engelska finns här.


Universums tidiga galaxer modell större (t v) och mindre (t h). (Bild: NASA/ESA/E. McGrath; NASA/ESA/C. Gronwall/Penn State)

Etiketter: AAS08, galaxer, galaxkollisioner, kosmologi, universum

Årets mest utmanande rymdfärd blir när Hubbleteleskopet får sin femte och sista underhållsbesök. Den blev officiellt presenterad av NASAs Alan Stern idag vid Amerikanska astronomiska sällskapet AAS' stora vinterkonferens i Austin, Texas. Det blir rymdfärjan Atlantis som som får äran att åka upp till teleskopet med nya instrument och sju astronauter ombord. Just nu väntar den som bekant på sin försenade tur till rymdstationen ISS. Det 11 dagar långa Hubblebesöket i augusti bjuder på fem rymdpromenader och två helt nya instrument skruvas in. Spektrografen COS-B ska bland annat undersöka universums storskaliga struktur, och nya kameran WFC-3 tar över efter den framgångsrika men numera trasiga ACS. Sen ska teleskopet även få nya gyroskop och batterier. En ny manick som heter Soft capture mechanism ska göra det möjligt för en obemannad sond att ta ner teleskopet när det slutligen pensioneras, utan att det ramlar i huvet på nån på jorden (rapporterar Phil Plait). Besöket ska dokumenteras i 3D på IMAX-film i ett nytt samarbete med filmbolaget Warner Brothers.

Fler nyheter från AAS-mötet kommer senare i veckan. Det brukar bli sjukt mycket, så håll i hatten.


Astronauten John Grunsfeld var med 2002 då Hubble skulle uppgraderas och han åker även denna gång. (Bild: NASA)

Etiketter: AAS08, bemannade rymdfärder, filmer, hubbleteleskopet, Nasa, rymdfärjan