
Har SETI (Search for extra-Terrestrial Intelligence) pågått tillräckligt för att vi ska börja höja på ögonbrynen åt bristen på kontakt?
Det är svårt att säga, men jag har haft funderingar på vad förklaringen kan vara
om vi aldrig får kontakt.
Det vrids och vänds ofta på upskattningar av hur vanligt det kan vara att liv uppstår på andra planeter, hur länge en tekniskt avancerad civilisation överlever etc. Även om man är försiktigt lagd så brukar de siffror som trillar ut (
Gör en egen interaktiv beräkning) antyda att SETI, förr eller senare, borde lyckas. Det finns helt enkelt så infernaliskt många stjärnor där ute. (mellan 200 och 400 miljarder bara i vår galax)
Det finns ett antagande som görs nästan obemärkt i dessa beräkningar; nämligen att en avancerad civilisation skulle ha ett
intresse av att sända ut signaler om sin existens. Vi gillar att tillskriva livsformer mer framstående än oss vissa egenskaper:
1) De har lämnat alla krig och liknande bakom sig.
2) De har tillgång till all energi de kan tänkas behöva.
2) De lever i en drömvärld med fred, harmoni, lycka och fullständig vetenskaplig kunskap.
3) De längtar efter att assistera andra, mer primitiva livsformer, att utvecklas och bli som dem.
Hur pass väl en sådan beskrivning stämmer in på den moderna mänskliga civilisationen själv behöver knappast kommenteras. Förutom de uppenbara motsägelserna kan också nämnas att inte en enda organisation hittills ägnat sig åt att kontinuerligt sända ut signaler om vår existens. Det har blivit några enstaka snuttar, som den här bilden som sändes 1974.

Alla vill lyssna, lyssna lyssna. I hopp om att få vara den i mänsklighetens historia
som upptäckte utomjordiskt liv.
Om man bejakar Darwinismen bör man kanske ställa sig frågan; vad säger den om antagandet att livsformer runtom i galaxen sitter och vevar iväg signaler utan teoretisk möjlighet att få svar?
Om beteende för egen överlevnad och reproduktion är allmängiltigt så stödjer knappast Darwinismen en sådan bild.
Precis som vi själva inte sitter och skriver brev som vi skickar ned till havets botten ifall nån skulle bo där, så kanske inte någon i galaxen sitter och skickar ut SETI signaler. Både vi och de föredrar nog aktiviteter som kan ge något slags resultat eller reaktion.
Vad tror DU?
Läs mer i en
artikel av ryske forskaren Alexander Zaitsev, som de senaste åren betonat den möjliga situationen
av att 'alla lyssnar och ingen sänder'...
Etiketter: liv i solsystemet, liv utanför solsystemet, SETI