Nyheter från Populär astronomi

När de första exoplaneterna började upptäckas dröjde det inte länge innan man märkte att stjärnor med planetsystem oftast innehåller mer järn än stjärnor utan planetsystem. Däremot har man inte förstått huruvida planetstjärnor innehåller järn hela vägen in eller om det bara finns vid ytan, eftersom spektra från stjärnor (som kan visa spår av järn) endast härstammar från de yttersta delarna av dessa stjärnor.


En solliknande stjärna och en röd jättestjärna i jämförelse. Den lilla infällda bilden visar hur fantastiskt liten den sollika stjärnan egentligen är i förhållande till jättestjärnan. (Bild: ESO)

Om stjärnorna skulle innehålla mycket järn hela vägen in tyder det på att det funnits mycket metall i hela stoftskivan som bildat systemet med planeter och stjärna och allt. Om det däremot bara verkar finnas vid ytan måste det ha trillat ned efterhand från småbitar och "planetskrot" som legat nära stjärnan.

Ett forskarlag lett av Luca Pasquini på ESO har nu undersökt metallhalten även hos röda jättestjärnor, och kommit fram till att halten järn i dessa är mycket låg, oberoende av om de har planeter kring sig eller inte. Eftersom dessa jättestjärnor tidigare har varit solliknande stjärnor, kan man anta att detekterbara spår av järn har funnits vid ytan, men att de inte syns längre efter att stjärnan övergått till jättestadiet. Det ytligare materialet i en stjärna blandas kraftigt med material längre in då den blir en röd jätte.

Med andra ord verkar det som att den andra teorin är korrekt; stjärnor med planetsystem är järnrika vid ytan eftersom bitar av planeter trillar ned på den efterhand.

Läs hela pressreleasen på ESO:s hemsida

Etiketter: exoplaneter, järn, planeter, stjärnbildning