Nyheter från Populär astronomi

Darwin är europeiska rymdorganet ESAs mest ambitiösa projekt i jakten på liv utanför solsystemet. Nu efter flera års utredning så kommer Darwins formella ansökan om att bli verklighet, i form av en fint illustrerad 35-sidig rapport. När den flyger, tidigast om drygt 10 år, ska Darwin kunna se de avgörande tecken på liv — främst vatten, koldioxid och ozon samtidigt — hos uppemot 50 stycken näraliggande planeter. Jag har än så länge bara skummat genom rapporten men den ger en trevlig och omfattande överblick över något som enligt författarna kommer att 'tända ett intensivt intresse både hos forskare och hos en bredare allmänhet'. Det kommer att kosta: 1,2 miljarder euro är prislappen enligt rapporten. Med tanke på att NASAs motsvarande projekt TPF ligger på is så är det nog värt det, om vi nu verkligen vill veta om vi är ensamma i rymden.
Centauri dreams summerar på engelska

Mer om Darwin och dess föregångare finns att läsa i nästa nummer av Populär astronomi, där vi intervjuar Darwins tidigare chefsastronom Malcolm Fridlund.
Andra bloggar om: astronomi, ESA, rymden, Darwin, liv, planeter

Etiketter: astrobiologi, Darwin, ESA, exoplaneter, liv utanför solsystemet, sommar07

Redan den 3 juli skrev vi om att Brian May var klar med sin doktorsavhandling. Nu hakar DN på (och det förklarar nog träffstatistiken för inlägget) efter en notis i NME, om nu de var först med saken. 'Examen i rymdfysik' är det dock inte fråga om, som DN påstår, utan en regelrätt Ph.D. i astrofysik. May själv är i detta nu tillbaka på Kanarieöarna och observerar på italienska Telescopio Internationale Galileo, enligt ett pressklipp på hans boks sajt banguniverse.com (någon som vet om boken ska släppas på svenska?). Man kanske kan teleskopets webcam på morgonen och få ett skymt, men jag lyckas inte lista ut vilket av teleskopets nuvarande projekt han ska delta i.

[Uppdatering 28/7: Dumt av mig att inte kolla Mays egen blogg. Där skrev han följande den 17 juli:

Jag är mer eller mindre klar med avhandlingen om zodiakalstoft, och har låtit binda ett par stycken ex till några nära vänner, för kommentarer, men i stort sett kommer jag inte att formellt skicka in avhandlingen före början på augusti. När det händer går bundna ex till mina opponenter, den interna och den externa. Den 23 augusti träffar jag dessa opponenter, som kommer att ha haft tid att smälta mitt arbete, och jag kommer att försvara mitt arbete gentemot dem. OM, i slutet av detta, och endast om, de är övertygade om min avhandlings giltighet som ett väsentligt bidrag till ämnet, kommer de att bevilja mig titeln filosofie doktor. Jag kommer sedan att behöva vänta tills nästa maj då Imperial Colleges Degree awards ceremony äger rum innan jag faktiskt får i händerna bevis om avlagt doktorsexamen.

Här på italienska teleskopet TNG, granne till nordiska NOT, lär Brian May ha observerat alldeles nyligen. (Bild: TNG)

Etiketter: Brian May, kändisar, sommar07

Det har inte varit en bra dag för vare sig NASA eller den privata rymdfarten. Efter rymdfyllan (mer i DN) kommer det bara mer elände:
— Två tekniker dödade vid rakettestning hos Scaled Composites, som byggde SpaceShipOne (Rymden i dag, New Scientist, SvD) [Uppdatering: nu tre döda och tre allvarligt skadade (Guardian)
— Någon klippte trådar i en elektroniklåda som skulle åka till rymdstationen ISS med rymdfärjan Endeavour den 7 augusti. (New Scientist, DN)
— Och så står fd NASA-anställd Elizabeth Osborne åtalad för förskingring efter att ha olovligen använt sitt kontokort för privata inköp (local6.com via Bad Astronomy-bloggen).

Etiketter: bemannade rymdfärder, kommersiell rymdfart, Nasa, rymdfärjan, Scaled Composites, sommar07

Rymden i dag rapporterar om det där med fulla astronauter, så vi tar något helt annat. ESAs satellitgäng Cluster har tillsammans med NASAs satellit Polar gjort ett litet genombrott i kampen mot mördarelektronerna. Som de sommaraktuella mördarsniglarna attackerar de sånt som människor gillar att ha omkring sig. Dock snarare kommunikationssatelliter än trädgårdsväxter. Hursomhelst, efter en kraftig magnetstorm 2001 upptäckte Cluster och Polar samma slags ultralågfrekventa vågor på olika höjder i jordens magnetosfär. Dessa vågor är kända för att ligga bakom de jobbiga supersnabba elektronerna. Rymdfysiker har kommit fram till att efter stormen 2001 triggades dessa farliga vågor av att solvinden just då var dubbelt så snabb som vanligt, med en hastighet på svindlande 750 kilometer i sekunden.
Läs mer hos ESA
Andra bloggar om: solen, rymden, solvinden, elektroner


Där solvinden möter jordens magnetosfär har Cluster-satelliterna vrålpejl på vad som händer. Inklusive mördarelektronernas nycker. (Bild: NASA, ESA/NASA SOHO)

Etiketter: alkohol, astronauter, Cluster, rymdfysik, solvinden

Det är klart att det vore roligt om de som satte upp Ales stenar i Skåne kunde bevisas ha varit flitiga astronomer (eller åtminstone kalenderbitare). Det har amatörforskaren Bob G Lind länge hävdat, men arkeologer tycker inte att Lind lyckats presentera övertygande bevis för sina teorier. Nu har dock Riksantikvarieämbetet uppdaterat skyltarna på Ales Stenar, rapporterade bloggaren Martin Rundkvist på Aardvarchaeology häromdagen, och DN tolkar det som upprättelse för Lind. Riksantikvarieämbetets chef menar enligt DN att man 'måste ta hänsyn till den samhällsdebatt som pågår' och 'lyfter fram både hembygdsforskare och amatörforskare'. Rundkvist tycker att Riksantikvarieämbetet gett upp på att vara vetenskaplig. Det förefaller åtminstone som om verket intagit en mer medial hållning än man skulle väntat sig. Postmodern, säger både Rundkvist och Mats Fröberg på Under lagerbladet, och jag tycker det är att ta i. Om RAÄ verkligen vill ta alternativa tolkningar på allvar så bör allmänheten ges bättre stöd i hur man bedömer trovärdighet när det tvistas om vetenskapliga konflikter av den här sorten.
Om Ales stenar hos Riksantikvarieämbetet
Andra bloggar om: astronomi, Skåne, Ales stenar, Riksantikvarieämbetet, postmodernism


Ales stenar på Österlen. Eller i alla fall ett fotografi på dem taget från en vinkel. (Bild: Wikipedia)

Etiketter: Ales stenar, arkeoastronomi, sommar07

Väderförhållandena just nu är dåliga inte bara på hemmaplan. På Mars härjar nämligen kraftiga dammstormar som orsakar allvarliga problem för de långlivade strövarna Opportunity och Spirit (som jag nämnde i gårdagens inlägg). Opportunity har det värst. Dammet har gjort det riktigt mörkt där den befinner sig, och bara 1% av solljuset når strövarens livsviktiga solpaneler. Just nu har den mer eller mindre gått i ide för att minska energibehovet, men med inget slut i sikte för stormarna finns en överhängande risk för bestående skador.
Mer bakgrund och kommentar på Astroprofs blogg
Andra bloggar om: Mars, rymden, väder


Dammstormarna har suddat ut detaljerna på Mars yta, och gör livet svårt framförallt för strövaren Opportunity (markerad i mitten av kartorna). Klicka för fler bilder från kretsaren MRO. (Bild: NASA/JPL/MSSS)

Etiketter: mars, MRO, Opportunity och Spirit, sommar07

Tecken på mänskligheten på Mars: Nasa-strövaren Spirits hjulspår. (Bild: NASA)

Läs Dag Kättströms analys på Rymden i dag av J. Richard Gotts senaste tips till mänskligheten. Åk och kolonisera Mars nu, för om vi inte gör det snart så blir det aldrig av, säger han. Visserligen är det Gott gör lite grann det filosofiska motsvarande till att koka soppa på en spik, men i framtidsfrågor har man väl ofta bara spikar att koka soppan på. Framåt Mars!, som Ella Carlsson lärt oss att skandera.
Richard Gotts originalartikel hos American Institute for Physics
Andra bloggar om: Mars, framtiden, rymden

Etiketter: bemannade rymdfärder, Copernicus, mars

Björndjuren, även kända som trögkrypare är bland jordens allra tuffaste små varelser. De har förmågan att byta ut kroppsvattnet och därmed överleva osannolikt jobbiga miljöer. Men hur väl rustade är de för att överleva i rymden? I höst skickas ett gäng björndjur upp på en rysk forskningsraket som en del av ett forskningsprojekt som biokemist Ingemar Jönsson berättar om i Kristianstadsbladet. Jag ringde upp uppsalabiologen Graham Budd som forskat om björndjur och andra extremofiler. Kommer de små liven kunna klara sig i rymden?
— Folk har provat alla möjliga sjuka grejer med dem, som flytande helium, hundra procentig alkohol, röntgensträlning och högt tryck. Jag är helt säker på att de överlever!
Vad kommer man kunna lära sig av experimentet?
— Det kommer att hjälpa oss att förstå hur ämnesomsättningen överlever. Det verkar som om evolutionen råkar kunna förbereda vissa djur för rymdresor.
Att bakterier borde kunna klara att överleva i rymden är välkänt bland astrobiologer, menar Budd. Men om de relativt stora björndjuren trivs i rymden kan det bli något av en tankeställare.
Andra bloggar om: liv, rymden, småkryp, biologi


Björndjur är små, mellan 0,05 och 1 millimeter långa, men tuffa som få andra djur. Kolla Ingemar Jönssons sida för en bild på ett björndjur i nertorkat tillstånd. (Video: tardigrades.com)

Etiketter: astrobiologi, liv i solsystemet

Inför omröstningen om Plutos planetstatus kom dess största måne Charon rätt nära att själv räknas som planet. Nu visar den i alla fall att den i alla fall tillhör solsystemets intressantaste månar. Nya observationer från Geminiobservatoriets norra teleskop på Hawaii har visar att isen på Charons yta måste någon gång ha smält. Men inte av solen, den ligger ju miljarder kilometer bort och värmer föga. Slutsatsen är att Charon har förmågan att värma upp sin egen is, och kanske har den till och med geysrar som på Saturnus måne Enceladus. Då skulle det kunna finnas vatten under Charons yta, och kanske till och med något slags liv, spekulerar astronomen Jason Cook i New Scientist.
Pressmeddelande hos Gemini


Såhär skulle isgeysrar på Charon se ut. Troligen värms vattnet inuti månen av radioaktivt kalium, och ammoniakföreningar sänker frysningstemperaturen. Pluto syns i bakgrunden. (Bild: Software Bisque/M. C. Petersen, Loch Ness Productions/DigitalSky 2, Sky-Skan, Inc.)

Etiketter: Charon, liv i solsystemet, månar, pluto

När man tittar långt bort i universum tittar man tillbaka i tiden. Nu sprängs rekordet för hur långt tillbaka i tiden man kunnat se. Ett amerikanskt-brittiskt forskarlag tror sig ha sett unga galaxer vars ljus började sin resa mot oss när universum var blott 4 procent av sin nuvarande storlek. Det är betydligt äldre och längre bort än det tidigare rekordet. De svåra observationerna gjordes med Keck-teleskopet på Hawaii, och för att hitta galaxerna använde man en fiffig teknik. Forskarna letade efter avlägsna galaxer precis där ljuset från dem förstärks med uppemot 20 gånger av så kallad gravitationslinsning. Det är när den stora massan i hela galaxhopar fungerar som linser, förvränger och förstärker ljuset från mer avlägsna ljuskällor, som just universums kanske första kull med bebisgalaxer.
Originalartikeln på arXiv.org
Podcast om upptäckten hos tidningen Astronomy
Andra bloggar om: astronomi, rymden, universum, kosmologi


Daniel Stark med kollegor vinner onekligen priset för årets fulaste galaxkort. Men som med de bästa paparazzibilder är väl motivet intressantare än kvalitén. Den här bilden visar förresten ett spektrum, och den suddiga fläcken i mitten tros vara ljus från väteatomer i en liten stjärnbildande galax från då universum bara var 750 miljoner år gammalt. Klicka för fler bilder och länkar. (Bild: D. Stark m fl/CalTech)

Etiketter: galaxer, gravitationslinser, kosmologi, sommar07

När de första exoplaneterna började upptäckas dröjde det inte länge innan man märkte att stjärnor med planetsystem oftast innehåller mer järn än stjärnor utan planetsystem. Däremot har man inte förstått huruvida planetstjärnor innehåller järn hela vägen in eller om det bara finns vid ytan, eftersom spektra från stjärnor (som kan visa spår av järn) endast härstammar från de yttersta delarna av dessa stjärnor.


En solliknande stjärna och en röd jättestjärna i jämförelse. Den lilla infällda bilden visar hur fantastiskt liten den sollika stjärnan egentligen är i förhållande till jättestjärnan. (Bild: ESO)

Om stjärnorna skulle innehålla mycket järn hela vägen in tyder det på att det funnits mycket metall i hela stoftskivan som bildat systemet med planeter och stjärna och allt. Om det däremot bara verkar finnas vid ytan måste det ha trillat ned efterhand från småbitar och "planetskrot" som legat nära stjärnan.

Ett forskarlag lett av Luca Pasquini på ESO har nu undersökt metallhalten även hos röda jättestjärnor, och kommit fram till att halten järn i dessa är mycket låg, oberoende av om de har planeter kring sig eller inte. Eftersom dessa jättestjärnor tidigare har varit solliknande stjärnor, kan man anta att detekterbara spår av järn har funnits vid ytan, men att de inte syns längre efter att stjärnan övergått till jättestadiet. Det ytligare materialet i en stjärna blandas kraftigt med material längre in då den blir en röd jätte.

Med andra ord verkar det som att den andra teorin är korrekt; stjärnor med planetsystem är järnrika vid ytan eftersom bitar av planeter trillar ned på den efterhand.

Läs hela pressreleasen på ESO:s hemsida

Etiketter: exoplaneter, järn, planeter, stjärnbildning

Varmare klimat inte solens fel mässar DN idag och som vanligt blir det bra media av klimatfrågans skulddel. Lufttemperaturens uppgång sedan 1985 kan enligt rymdfysikerna Mike Lockwood och Claus Fröhlich inte förklaras av solens variationer, vare sig i antalet solfläckar, solvindens styrka, solens sammanlagda strålning, eller de neutroner som skapas av energiska partiklar som krockar med atmosfären (kosmisk strålning). Därmed inte uteslutet att så skulle kunna skett över längre perioder tidigare i jordens historia. Lockwoods och Fröhlichs artikel finns att läsa hos brittiska Royal Society, både webbsida och pdf-dokument (tack till bloggande astronomen Steinn Sigurðsson för länkarna). För tidigare försvar av solen, se vår rapport om solens lyskraft 2006. Också intressant i sammanhanget är en ny artikel som kom för två veckor sen, där två andra kända fysiker misslyckades hitta en trovärdig koppling mellan kosmisk strålning och den globala uppvärmningen (mer om sånt finns hos Fasiken). Klimatbloggen-Daniel har inte kommenterat det hela än, han hänger ju med isbjörnarna på Svalbard just nu.

Andra bloggar om: klimat, klimatförändring, solen

Etiketter: klimat, kosmisk strålning, solen, sommar07

Vatten är en förutsättning för liv. Att kunna upptäcka vattenånga i fjärran planeters atmosfärer är en förutsättning för att vi ska kunna hitta jordliknande planeter. Nu kommer ännu ett steg mot målet. Ett forskarteam med ESAs Giovanna Tinetti i spetsen har sett tecken på vattenånga hos den jupiter-stora planeten HD 189733b. Det är spektra tagna i infrarött med rymdteleskopet Spitzer då planeten åkte framför sin stjärna som avslöjat ångan i atmosfären. Planeten är dock inte direkt hemtrevlig. Den ligger bara 4,5 miljoner kilometer från den gula dvärgstjärnan (jämför avståndet Jorden-Solen på ca 15 miljoner kilometer), som den snurrar runt på drygt 2 dygn. Det är alldeles för varmt för sånt som moln och regn, i alla fall på den varma sidan som förmodligen alltid är vänd mot stjärnan.


Såhär skulle kanske den vattenbärande (men inte speciellt blöta) planeten HD 189733b kunna se ut. Den ligger väldigt nära sin stjärna och är en klassisk "het Jupiter". (Bild: ESA/C.Carreau)
Den som har tillgång till kikare och mörk natthimmel kan förresten kolla in stjärnan själv. Den ligger mindre än en månsbredd från den kända Hantelnebulosan i Rävens stjärnbild. En bild finns här i David Darlings nätencyklopedi.
Pressmeddelande på svenska hos ESA
[Uppdatering 12/7: Nu skriver TT om nyheten. Se till exempel SvD och GP.]

Andra bloggar om: exoplaneter, planeter, astronomi, rymden

Etiketter: exoplaneter, sommar07, spitzerteleskopet

I ett nytt projekt, kallat Galaxy Zoo, söker astronomer hjälp från allmänheten för att klassificera ett stort antal galaxer från den kända galaxkartläggningen SDSS. Efter man har gått igenom en kort handledning kan man bidra att dela in okända galaxer i olika typer, till exempel spiralformade och elliptiska. Människans hjärna är fortfarande mycket bättre att känna igen mönster än datorer och det är därför denna möjlighet har nu inrättats.

Läs mer hos BBC News.


Skärmdump från Galaxy Zoo (Bild: Galaxy Zoo / SDSS)

Etiketter: galaxer, gör det själv, sommar07, surftips

Saturnus märkliga måne Hyperion är väl ett av solsystemets underligaste ställen. Nya mätningar från sonden Cassini avslöjar hur Hyperion lyckas med konststycket att se ut som en tvättsvamp, och sanningen ligger ganska långt från de första teorierna om månens skumma utseende. Nyckeln är att månen är ovanligt porös — den består till nästan 60 procent av tom rymd. Det gör att nedslagskratrar på Hyperion blir förvånansvärt långlivade, med resultatet att hela ytan täcks av runda hål i storleksklassen 2 till 10 kilometer.
Pressrelease hos Cassinis bildlabb

Svampmånen Hyperion har trots sina ovanligt långlivade kratrar en yta som liknar de hos andra bland Saturnus månar. Nya kartor från Cassini visar områden täckta av vattenis och frusen koldioxid - mer om kartorna och färgkodningen finns på Cassinis hemsida. (Bild: NASA/JPL/Univ. of Arizona/Ames/Space Science Institute)

Etiketter: Cassini, hyperion, månar, saturnus, solsystemet

Fjortonåriga norskan Therese Miljeteig är en klyftig tjej, som nu ska få åka på ESAs bekostnad till rymdorganisationens uppskjutningsplats i Fransk Guyana. ESA ordnade nämligen en ungdomstävling för att välja ut tio 'rymdlåtar' som skulle laddas på en mp3-spelare och åka upp till rymdstationen i ett nytt supermodernt obemannat rymdfarkost. En kul idé, kanske, men resultatet blev rätt bisarrt. Therese hade kunnat ladda med aktuella Avril Lavigne eller Mika, som många sina medtävlande gjorde, eller roliga låtar med rymdtema, eller vadsomhelst (dödsmetall någon?). Men nej, hon satsade på dinosaurieskval som Frank Sinatras Come fly with me, och låtar från sådana som Celine Dion, Status Quo och Dire Straits. Dessa naturligtvis imponerade på den tydligen till åldern stigna juryn, och så vann hon. Listan, som finns hos t ex SvD, får Christer Fuglesangs val av rymdmusik (Roxette, Uggla, Bellman, Taube och Abba) att framstå som både hypermodernt och coolt. Bloggen argumentum ad ignorandum är inne på samma spår; Rymdbloggen har samlat några av videorna från Youtube. Vi efterlyser såklart bättre rymdmusik - kommentera om du har förslag.
Läs mer om tävlingen hos ESA


ESAs nya lastfarkost ATV ska börja serva rymdstationen ISS nästa år. (Bild: ESA/D.Ducros)

Etiketter: ESA, kultur, Norge, rymdstationen

Bergtoppen på La Palma med det nya GTC till höger och nordiska teleskopet NOT till vänster.
Kambiz rapporterar från Kanarieön La Palma: Gran Telescopio Canarias heter det nya teleskopet som är på väg att invigas den 13 juli på La Palma i Kanarieöarna. Det kommer att användas för att observera i de optiska och infraröda våglängderna, och med en spegeldiameter på ungefär 11 meter kommer det att bli världens största optiska teleskop. Den spanska prinsen Felipe, som för övrigt är mycket astronomiintresserad, kommer att klippa bandet, och vara på plats när de första fotonerna forsar in.
GTCs officiella hemsida


Inne på den gigantiska kupolen försöker Kambiz fånga GTC på bild. Klicka för en större version. (Bilder: Jean-Luc Gache, Philipe Ballard och Kambiz Fathi)

Etiketter: GTC, teleskop

Äntligen lite kändisar och skvaller! Gamle Queen-gitarristen Brian May skriver regelbundet på sin hemsida om hur det går med både hans artistkarriär och med hans nyvaknade astronomidito. I torsdags berättade den snart 60-årige rockstjärnan att han gjort sin första presentation av sitt arbete om zodiakalljuset för de andra i astrofysikgruppen på Imperial College i London (där jag förresten också varit doktorand). Nu har kollegan och kosmologiforskaren Andrew Jaffe bloggat om samma händelse och avslöjar att Brian May faktiskt nu är klar med sin avhandling. Hela 37 år efter att han började på den, för att sedan göra avbrott för rocken. Jag har inte lyckats luska ut exakt när han ska disputera, men det blir tydligen någon gång under sommaren. Sedan lagom till jul kommer en uppdatering av Mays bokprojekt Bang!.


Brian Mays forskning handlar om zodiakalljuset, solsystemets stoftskiva som man ibland kan se efter skymningen eller innan gryningen vid gynnsamma förhållanden. May spekulerar att en del av ljuset kan bero på solsystemets rörelse genom ett ännu större stoftmoln, enligt Andrew Jaffes referat. (Bild: Gemini Observatory)

Etiketter: Brian May, kändisar, solsystemet, stoft

För mig är det typ första dagen på nya jobbet men det är söndag och semester och jag orkar inte riktigt med någon programförklaring som nytillträdd redaktörssnubbe. Men vi kanske ska skärpa klimatbevakningen i kommande nummer av Populär astronomi. Just nu händer det massor, och jag tycker att astronomer och rymdfysiker borde lägga sig i debatten mer än vad de gör just nu.

Lundaastronomen Mette Owner-Petersen med kollegor gör sitt i alla fall. De har fått pengar från Vinnova för att specialbygga ett litet men smart teleskop som ska göra ordentliga mätningar på hur mycket solljus jorden och dess molntäcke reflekterar. Det ska det göra genom att titta på månens mörka sida, så kallat jordsken.


Astronomen Peter Thejll, som ingår i Lund-projektet, testar en prototyp av de små teleskop som ska mäta jordskenet och därmed hur jorden reflekterar solljus. I bakgrunden syns nordiska teleskopet NOT på La Palma. (Bild: Hans Gleisner)

Nyheten fick igång en diskussion på Klimatbloggen häromdagen om svårigheten med att förklara klimatförändringar på andra planeter, något som Phil Plait på Bad Astronomy läxade upp klimatskeptikerna om i april. Nu har dessutom Hubbleteleskopet visat att Jupiters randiga moln håller på att ändra i form och färg. New Scientist skriver om saken och konstaterar att inte ens jupiterexperterna vet vad sådana utomjordiska väderförändringar betyder.
Pressmeddelandet om Lunds nya teleskop från Lunds universitet
Artikel i danska tidningen Aktuel naturvidenskab.

I dagarna har dessutom NASA-satelliten AIM rapporterat sina första spektakulära bilder på nattlysande moln över Arktis. De nattlysande molnen är ett modernt fenomen vars ökande antal kan berätta om klimatförändringarna.


AIMs karta över nattlysande moln över Arktis den 11 juni 2007. Klicka för en större version. (Bild: University of Colorado)

Nattlysande moln är också riktigt snygga: jag plåtade några från södra Stockholm i helgen. En proffsigare bild, som visar både nattlysande moln och nyss nämnda jordsken finns förresten hos astrofotografen P-M Hedén.


Nattlysande moln över Stockholms södra förorter natten mot lördag. Klicka för en större version. (Bild: Robert Cumming)


Andra bloggar om: klimat, klimatförändringar, månen, solen, jupiter, astronomi

Etiketter: AIM, hubbleteleskopet, jupiter, klimat, månen, nattlysande moln, populär astronomi, sommar07