Nyheter från Populär astronomi

Spiralgalaxen M101 ligger tillräckligt nära oss att Hubbleteleskopet kan skilja ut enskilda stjärnor. Nu har NASA släppt en kalasstor (typ 192-megapixel) bild på galaxen där alla kan hitta roliga detaljer bland stjärnor, stoftmoln och nebulosor. Forskare som är intresserade av röntgenkällor i rymden har till exempel använt bilden till att ringa in några kandidater till svarta hål.


Mitten av spiralen M101. Hela bilden finns såklart även som skrivbordsunderlägg. (Bild: NASA/ESA)

En nyupptäckt gammablixt är längre, svagare, närmare och konstigare än nästan alla tidigare gammablixtar. Blixten fångades av satelliten Swift den 18 februari, och varade i över en halvtimme - vanliga gammablixtar är oftast klara på ett par minuter. Den ligger också ganska nära oss för att vara en gammablixt, bara 440 miljoner ljusår bort. Till råga på allt visar blixtens efterglöd att den har med sig en supernovaexplosion som redan är rätt ljusstark, och kan till och med ha börjat innan blixten kom.
Läs mer på NASAs Swift-sida
Artikel på New Scientist Space
Följ alla gammablixtar på sambandscentralen GCN
Dagens astronomibild hos norska VitNytt


Natthimlen nära nya gammablixten, före (t v) och efter den upptäcktes 18 februari. Kanske vänder den upp och ner på vad vi tror händer när tunga stjärnor exploderar. Bild: SDSS, NASA/Swift/UVOT

Etiketter: gammablixtar

Visualisering av en neutronstjärna med dess magnetiska fält och radiostrålar. (Bild: Russel Kightly Media)

Brittiska astronomer rapporterar upptäckten av en ny stjärntyp som liknar pulsarer men med mycket längre mellan pulserna. Till skillnad från klassiska pulsarer som varje bråkdel av en sekund skickar ut radiostrålar som bara varar i några millisekunder, skickar de nya RRAT-stjärnorna radiopulser med perioder på 5 minuter upp till flera timmar. Det är som om de har en lägre puls än klassiska pulsarer.
Pressmeddelande från Jordell Bank Observatory

Etiketter: neutronstjärna

Lasern riktas upp från jätteteleskopet VLT mot natthimlen. (Bild: ESO)
För att observera himlakroppar med hög upplösning, måste astronomer kunna korrigera för de störningar som atmosfärens interna rörelser tillför observationerna. Ett effektivt sätt att göra detta kan vara genom att använda sig av en så kallad artificiell stjärna. En sådan kan man skapa genom att skjuta upp en mycket stark laser som kan se ut som en stjärna. Genom att studera störningarna på den artificiella stjärnan, kan man modellera atmosfärens beteende, och därefter korrigera den astronomiska observationen. En första artificiell stjärna har nu konstruerats för ESOs fjärde 8.5-meterstora teleskop vid VLT i Chile. Lasern är så pass stark att den nya 'stjärnan' bildas på 90 kilometers höjd.
Finn ESOs pressmeddelande här

Halvkilometerstora asteroiden 2004 VD₁₇ kan krocka med jorden i maj 2102. Nya beräkningar från NASA visar att sannolikheten att asteroiden träffar jorden kan vara så mycket som en på 1.850, vilket gör den till den farligaste kända asteroid just nu. 2004 VD₁₇ är bara den andra asteroid någonsin som fått farlighetsgraden 2 på Torino-skalan. Skalan, som vi skrev om förra året, är ett slags Richterskala för hot från kometer och asteroider, som fastställdes 1999 i italienska Turin.
NASAs sida om 2004 VD₁₇


Jordhotande asteroiden 2004 VD₁₇ kommer förmodligen snart att klassas som mindre farlig, som skedde med Apophis 2005. Asteroiden 1950 DA (bilden) kan krocka med jorden, men först år 2880. (Bild: S. Ostro/JPL)

Etiketter: apophis

Nya Japansk-europeiska rymdteleskopet Akari (eller ASTRO-F) sändes upp från Japans Uchinoura Space Centre i tisdags kväll svensk tid. Sonden är ett samarbete mellan den europeiska rymdstyrelsen ESA och japanska motsvarandet JAXA. Den har som mål att kartlägga hela himlen i infrarött ljus, något som inte gjorts i samma skala sedan IRAS på åttiotalet.
Pressrelease hos ESA
Pressrelease hos JAXA


Japanska rymdteleskopet Akari, ombord på en M-5-raket, sändes upp igår. Sonden kommer delvis att styras från ESAs satellitkontrollstation utanför Kiruna. (Bild: JAXA)

Amatörastronomer i USA har fått med egna ögon se på planetkandidaten 2003 UB₃₁₃ (även kallad Xena). Till det behövde de ordentliga förberedelser, noggrann planering och 2,1-meters teleskopet vid McDonald-observatoriet. Rent bildmässigt var Xena ingen höjdare, men sannolikt var gruppen de enda människorna i världen som sett småplaneten utan en kamera i vägen. Sannerligen ett exempel på 'extrem astronomi', enligt observatoriets Frank Cianciolo.
Pressmeddelande hos McDonald Observatory
Artikel i New Scientist


Amatörastronomer i Texas använde Otto Struve-teleskopet för att se solsystemets mesta nykomling med egna ögon. (Bild: Marty Harris/McDonald Observatory)

Etiketter: eris

Amerikanska astrobiologen Margaret Turnbull har presenterat en topp-tio lista över de allra bästa ställen att leta utomjordiskt liv. De stjärnor med störst chans att härbärgera planeter med liv på är epsilon Indi i stjärnbilden Indiern, och stjärnan beta CVn, i Jakthundarnas stjärnbild. Turnbull tycker att de är de bästa stjärnorna att leta radiosignaler från utomjordingar respektive ta kort på jordliknande planeter. Hon har i sin lista tagit hänsyn till en mängd olika faktorer som kan påverka liv bortom solsystemet. Läs hela listan här .


Stjärnan tau Ceti liknar solen, och finns med på Margaret Turnbulls favoritkandidater för att leta liv kring. Det lär bli ett jobb för europeiska projektet Darwin, nu när NASAs motsvarande lagts ner. (Bild: NASA/Digital Sky Survey)

På jorden strömmar solvindens partiklar in mot polerna och skapar norrsken. På Mars syns egendomligt nog bara ett slags ekvatorsken. Är det samma sak som sker? Ja, säger ett internationellt forskarlag lett av Kirunaprofessorn Rickard Lundin i en artikel i veckans nummer av tidsskriften Science. De har visat, med hjälp av svenska instrumentet ASPERA-3 på sonden Mars Express, att partiklar som faller ner på Mars accelereras på precis samma sätt som de som orsakar norrsken över till exempel just Kiruna. Men den röda planetens magnetfält är helt olik jordens - därför syns det marsianska skenet mest vid ekvatorn.
Mer om upptäckten hos IRF Kiruna
Pressrelease hos ESA
Artikel i Svenska Dagbladet


Ekvatorskenet på Mars liknar jordens norrsken men syns mest lite söder om ekvatorn. Bilden visar hur ekvatorskenet skulle kunna se ut om man hade utsikt över planetens nattsida, som inte syns från jorden. (Bild: Mats Holmström/IRF)

Detektion av tunga grundämnen i elektromagnetisk spektrum av en avlägsen galax. (Bild: ESO)

En ny studie med ESOs Céline Péroux i spetsen har visat att en unga galaxen kring en avlägsen kvasar innehåller en större mängd tyngre grundämnen är väntat. Galaxen i fråga är för ljussvag för att observeras direkt - istället har man mätt upp hur den absorberar kvasarens ljus. Om ett stort antal sådana galaxer finns i universum, så kan de lösa mysteriet om den totala metallhalten på närmare håll i universum. Gasen mellan stjärnorna kring solen visar nämligen tecken på mer av de tyngre grundämnen än vad man kan förklara med nuvarande teorier om hur galaxer bildas.
Pressmeddelande hos ESO

Etiketter: kvasarer, universum

En gigantisk storm härjar just nu på Saturnus. Den upptäcktes först från radiosignaler från blixtnedslag, sedan följde amatörastronomer stormens utveckling medan NASA-sonden Cassini befann sig på fel sida av planeten. Stormen är den största någonsin som setts på Saturnus. Den täcker en yta som är större än hela USA (eller hela Kina) och blixtarnas elektriska aktivitet är tusen gånger starkare än hos elektriska stormar på jorden.
Mer om stormen hos NASA


Stora stormen på Saturnus nattsida, sett från sonden Cassini i ljus reflekterat av planetens ringar. Hos NASA kan man också lyssna på ljud gjort av stormens radiosignaler. (Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)

Etiketter: Cassini

Alperna på månen. Klicka för att se dem i närbild. (Bild: NASA)

Vi vet att bergskedjor formas efter miljontals år av geologisk aktivitet på jorden. En ny studie har visat att dessa kan också bildas efter gigantiska asteroidnedslag på månen. Den nyligen identifierade bergskedjan på månen har visats vara av samma storleksordning som alperna. De grekiska namnen på de närliggande utmärkande dragen förstås förklarar namnet Olympic Village som syns till vänster om alperna i bilden. Kanske kan vi komma att hålla de olympiska spelen på månen någongång. Då skulle vi ta diverse världsrekord till en annan nivå, i och med att allt skulle spelas under en sjättedel av jordens tyngdkraft.
Läs Pressmeddelandet hos NASA

Etiketter: månen

Ska Pluto få fortsätta vara planet? Blir nyupptäckta 2003 UB₃₁₃, aka Xena, den tionde planeten eller inte? Internationella Astronomiska Unionens arbetsgrupp har inte lyckats enas om en ny definition på planet, och frågan kan få en lösning tidigast i augusti på IAUs generalförsamling i Prag i augusti. Om någon tar upp den till omröstning. Ledare för IAU-arbetsgruppen om planetbenämning är norske professor Kaare Aksnes. I en intervju på norska webbtidning forskning.no säger han att han fått buntar med brev från amerikanska skolbarn som vill att Pluto ska förbli planet.
- Att detronisera Pluto skulle garanterat skapa ramaskri, säger han.
Artikel på New Scientist Space
Intervjun med Aksnes i forskning.no


Pluto kan bli av med sitt planetstatus, eller så kan den få sällskap av småplaneter som nykomlingen Xena och asteroidbältets Ceres. Med lite tur kommer vi få besked när IAU sammanträder på Prags konferenscenter i augusti. (Bild: IAU/astronomy2006.com)

Etiketter: eris, pluto

Svenska miljö- och astronomisatelliten Odin fyller fem år om en dryg vecka, men frågan är om den kommer att fira ett sjätte år i tjänst. Rymdstyrelsen, som betalar hälften av Odins driftkostnader, vill hellre lägga pengar på andra projekt. Rymdstyrelsen har också sagt upp Odins kontrakt för drift från Rymdbolagets satellitstation på Esrange. Ett förslag på billigare drift finns, och satellitens internationella delägare gillar det; allt hänger alltså på vad Rymdstyrelsen bestämmer inom den närmaste tiden.
Mer om Odins första 5 år, hos Rymdbolaget
Artikel i Norrbottens-kuriren
Sven Grahn bloggar om Odins öde


Rymdstyrelsen överväger ett sjätte år för Odin - säger man nej så kan satelliten stängas ned redan i vår. (Bild: ©Rymdbolaget)

Etiketter: Odin

Den klotformade stjärnhopen M12 verkar ha tappat uppemot en miljon av sina stjärnor. Det rapporterar italienska astronomer som observerat hopen - och räknat dess stjärnor - med ESOs jätteteleskop VLT. Att sådana hopar får räkna med ett visst svinn ut till galaxens utkanter är välkänt, men M12 verkar ha varit synnerligen olyckligt lottad. Eller så är Vintergatan duktigare på att stjäla stjärnor än man tidigare trott.
Pressrelease hos ESO
Originalartikeln hos ArXiv.org


Stjärnhopen M12 ligger strax utanför Vintergatan och syns i Ormbärarens stjärnbild. I mitten av hopen syns dess tyngre medlemmar, men längre ut har många av de minsta försvunnit. Klicka för en större bild, eller kolla fler bilder här. (Bild: ESO/FORS/VLT)

Etiketter: klothopar

Amerikanska rymdstyrelsen NASA har publicerat sin budget för 2007, och den innehåller kraftiga nedskärningar för vetenskapliga projekt. För chefen Mike Griffin innebär det att han går emot sina tidigare löften att de vetenskapliga uppdragen inte skulle lida av nysatsningar på rymdfärjan och framtida månfärder. Bland de projekt som lär ryka är Terrestrial Planet Finder, som skulle leta jordliknande planeter, och en sond med Jupiters istäckta måne Europa som mål. Ett bättre utfall blir det för nästa generations rymdfärjor, nya månkapseln CEV, och rymdteleskopet Hubble, som får mer pengar och ett löfte om underhållsbesök om rymdfärjeprogrammet går som det ska.
Artikel på New Scientist Space


Europeiska projektet Darwin (bilden) får ta över i jakten på jordliknande planeter nu när NASA inte har råd med sin Terrestrial Planet Finder. (Bild: ESA)

Brittiska astronomer säger sig ha för första gången mätt temperaturen på Vintergatans omgivande mörka materia. Med hjälp av jätteteleskopen VLT i Chile har de kartlagt hur stjärnorna i Vintergatans små satellitgalaxer rör på sig. De små galaxerna är, som man vet sen innan, proppfulla med mörk materia. Resulataten visar att den mörka materian håller ihop sig på ett sätt som tyder på att den har en temperatur på hela 10.000 grader. Hetare än solen, men ändå strålar den inte, eftersom den är helt olik vanlig materia. Det här kan vara stort alltså - hittills har man inte vetat ett smack om den mörka materias väsen, förutom att den finns.

Forskarlaget från Cambridge, med galaxnestorn Gerry Gilmore i spetsen, har inte publicerat sina resultat än. Pressen och allmänheten tycks varit de första som fått veta om det - antagligen på grund av nyhetsvärdet, eller också så har de någon annan forskargrupp i hälarna på dem.
Artikel hos BBC

Etiketter: mörk materia

Sen ganska länge har astronomer lärt ut att solen är i ett avseende en ovanlig stjärna. Den har ingen partner, och dubbelstjärnor är, har de sagt, överlag vanligare i galaxen. Men nu säger amerikanska astronomen Charles Lada att det faktiskt inte stämmer. Nya rön visar nämligen två tredjedelar av röda dvärgar är singlar, och röda dvärgar utgör uppemot 75 procent av alla stjärnor i galaxen. Så solen är i sin ensamhet i gott sällskap.
Pressmeddelande hos Harvards Center for Astrophysics
Originalartikel på ArXiv.org


Röda dvärgar må vara svalare än solen, men de är heta just nu. Förra veckan offentliggjordes upptäckten av en jordliknande planet runt en röd dvärg (som kanske ser ut som på bilden), och nu visar de att galaxens stjärnor är mest singlar. (Bild: ESO)

Enligt DN idag blir det isigt i Sverige under helgen. Isigt är det också på kometen Tempel 1, visar nya bilder från när kometen förra sommarens träffades av sonden Deep Impact. Det är första gången som man har sett is på en komets yta.
Pressmeddelande hos Brown University i USA
NASAs Deep Impact-sida


Kometen Tempel 1, plåtad av sonden Deep Impact i juli. De tre små blå isfläckar på ovansidan är var och en ungefär lika stor som fem ishockeyplan. (Bild: NASA)

Etiketter: Deep Impact

Kandidaten till tionde planet 2003 UB₃₁₃, även känd som Xena, verkar vara större än Pluto. Det skriver ett forskarteam lett av Frank Bertoldi i veckans nummer av tidsskriften Nature. De har använt ett radioteleskop för att mäta radiovågor som reflekteras av småplaneten - resultaten visar att 2003 UB₃₁₃ har en diameter på 3.000 kilometer. Det är en bra bit större än Plutos 2.300 kilometer.
Artikel på Nature News
Radioobservatoriet IRAM i Spanien
Om 2003 UB₃₁₃ i Wikipedia (svenska)


Astronomer från Max-Planck-Institutet i Bonn använde det här radioteleskopet för att mäta storleken på planetkandidaten 2003 UB₃₁₃. Och nej, den har fortfarande inget officiellt namn. (Bild: IRAM/C. Risacher, B. Thomas, P. Hily-Blant)

Etiketter: eris, pluto