Nyheter från Populär astronomi

2005-05-31

Andromedagalaxen: tre gånger större

Andromedagalaxen är större än vi trodde. Nya mätningar på stjärnor i utkanten av galaxen visar att de roterar på precis samma sätt som stjärnorna längre in. Resultaten innebär att galaxen har en diameter på 220.000 ljusår, eller lika stor som tolv fullmånar på natthimlen, tre gånger större än man hittills trott.
Artikel på space.com
Pressrelease från Caltech
Bild: Caltech/S. Chapman
Stjärnorna i utkanterna av Andromedagalaxen kommer kanske ursprungligen från andra galaxer. Att de alla roterar ordningssamt som resten av galaxen kom som en överraskning för forskaren Scott Chapman och hans kollegor. (Bild: Caltech/S. Chapman)

Etiketter:



2005-05-29

Kraftigaste solutbrott på 50 år

Den kraftigaste solflaren på ett halvt sekel skickade partiklar hit från solen på rekordtid. I vanliga fall dröjer det ungefär två timmar innan protoner från en explosion på solen når jorden. Men stormen av protoner från solutbrottet den 20 januari nådde jorden på blott en kvart. Det gör att solexperter måste skriva om sina teorier om hur sådana protonstormar uppstår.
Artikel på Spaceflight now

Bild: SOHO - EIT Consortium, ESA, NASA
En protuberans över solens yta. De flesta protuberanser ger även upphov till flares. (Bild: SOHO - EIT Consortium, ESA, NASA)


2005-05-28

Uppskjutningsnytt: BLAST och Cosmos 1

Första satelliten med solsegel, Cosmos 1, är nu på väg till uppskjutningsplatsen nära ryska Murmansk. Satelliten skjuts upp i rymden den 21 juni, lagom till sommarsolståndet.
Pressmeddelande hos Planetary Society

Redan på tisdag är det uppskjutning på Esrange nära Kiruna. Det är det ballongburna teleskopet BLAST som ska upp, för att under en vecka kartlägga de mest avlägsna galaxers strålning i submillimetervågor. Bland annat hoppas man kunna mäta avståndet till stofttäckta galaxer där mängder med nya stjärnor föds.
Notis hos Rymdbolaget

Bild © Rymdbolaget
BLAST-teleskopet testas på Esrange. (Bild © Rymdbolaget)


2005-05-27

Dramatiska händelser i det unga solsystemet

Varför finns det så många kratrar på månen? Varför har Jupiter ett släptåg av asteroider som liknar de mycket längre ut i solsystemet? Och varför har Jupiter och Saturnus såpass underliga banor? Nya datamodeller av bland andra Alessandro Morbidelli, verksam i franska Nice verkar kunna lösa alla tre mysterier i ett svep.
Artikel i Nature
Artikel på space.com

Bild: NASA/JPL

För fyra miljarder år sedan, tror Morbidelli och hans kollegor, hamnar Jupiter och Saturnus i en ovanlig sits, då Jupiter åker två gånger runt solen på samma tid som Saturnus åker runt en gång. Deras kombinerade tyngdkraft kastar sedan ut Neptunus bortom Uranus. Där röjer Neptunus upp en massa små asteroider, som sedan äker inåt - vissa fångas av Jupiter, andra bombarderar månen. (Bild: NASA/JPL)


2005-05-25

Saturnus ringar under radarn

Hur stora är de isiga stenarna som bildar Saturnus ringar? Sonden Cassini har undersökt saken genom att sända radiovågor tillbaka till jorden från sin plats bakom ringarna. Dessa radarmätningarna visar att de olika ringarna utgörs av ringpartiklar i olika storlekar.
Dagens astronomibild hos NASA
Bilden i NASAs planetära bildjournal

Bild: RSS, JPL, ESA, NASA
Färgkoderna i bilden visar var de små ringpartiklarna finns. I de lila områden saknas ringpartiklar mindre än 5 centimeter. De gröna områdena innehåller partiklar mindre än 5 centimeter; i de blåa områdena är partiklarna mindre än en centimeter stora. Vi vet förresten från andra mätningar att ringarna alla innehåller ganska stora partiklar, alltså upp till flera meter i diameter.(Bild: RSS, JPL, ESA, NASA)

Etiketter:



2005-05-24

Liv på Mars och vågor i rymden

Två nya doktorsavhandlingar visar bredden inom rymdrelaterad vetenskap i Sverige. Vid Umeå universitet visar rymdfysikern Gabriella Stenberg hur småskaliga fenomen inom rymdplasmor kan påverka vår bild i stort av hur jorden och solen växelverkar. Tomas Hode, astrobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, undersöker hur vi bör förbereda oss för att undersöka eventuellt liv på Mars - var man ska leta och hur vi ska hantera material som hämtas hem från planeten.
Om Gabriella Stenbergs avhandling på expertsvar.nu
Om Tomas Hodes avhandling hos Naturhistoriska riksmuseet

Bild: Staffan Waerndt (Hode), Umeå universitet (Stenberg)
Gabriella Stenberg, som disputerar i Umeå den 3 juni, och Tomas Hode, som blev doktor i Stockholm den 20 maj. (Bilder: t v Umeå universitet, t h Staffan Waerndt)


2005-05-23

En mikrolinsad planet

Mikrolinsning, den mest spejsade av sätten att leta exoplaneter, har lett till en ny upptäckt. Planeten ligger femton tusen ljusår bort, och upptäcktes när den 'förstorade' en stjärna långt bakom den, nära Vintergatans centrum. Planetens massa fungerar alltså som en lins, allt enligt Einsteins allmänna relativitetsteori.
Pressmeddelande hos Ohio State University

Den här käcka animeringen visar hur stjärnan bakom ljusnar när en osynlig planet (och dess stjärna) passerar framför den. (Animering: B. Paczynski, Princeton University, från NSF.org)

Bild: OGLE
Den oansenliga stjärnan i mitten på denna bild var den som blev ljusstark när det nya planetsystemet åkte framför den. (Bild: OGLE)

Etiketter: ,



2005-05-22

Spår av galaxerna som blev Vintergatan

Ett internationellt team med svenskt inslag har hittat spår av galaxer som för länge sedan blev delar av Vintergatan. Holländska Amina Helmi har tillsammans med bland andra lundaastronomen Birgitta Nordström studerat över tretton tusen stjärnor i solens omgivning, och letat efter spår efter stjärnor som rör sig på samma sätt. De har hittat 274 stjärnor som inte bara har ovanliga banor, utan även liknar varandra innehållsmässigt. Allt tyder på att de en gång i tiden varit medlemmar i andra galaxer som gått samman med Vintergatan.
Originalartikeln på arXiv.org

Bild: 2MASS/UMass/IPAC-Caltech/NASA/NSF
Vintergatan enligt den gigantiska stjärnatlasen 2MASS. (Bild: Mosaikbild från 2MASS' atlas med tillstånd av 2MASS/UMass/IPAC-Caltech/NASA/NSF)

Etiketter:



2005-05-21

Hotfulla asteroider - USA anslår mer forskningspengar

I USA ska forskning om farliga asteroider och kometer få mer pengar. En kongresskommitté har anslagit 40 miljoner dollar (nästan 300 miljoner kronor), som kan gå till att förbättra existerande telskop och bygga nya. Bland annat hoppas man bättre kunna bevaka delar av himlen som ligger nära solen.
Artikel i New Scientist

2005-05-20

Det våras för amatörastronomerna

Rikstäckande Svensk amatörastronomisk förening håller Astrokongress i Uppsala i helgen. Ett digert program utlovas med föreläsningar av bland andra Bengt Gustafsson och Titan-experten Jan-Erik Wahlund.

För amatörastronomen som saknar teleskop eller tillgång till mörka himlar finns nu räddning på nätet. På nätkommunityt Slooh kan man automatköra tre små teleskop belägna på bergtoppen Teide på Teneriffa. Det kostar att bli medlem, men man kan prova gratis i sju dagar.

Bild: IAC
Sloohs teleskop finns här på Kanarieön Teneriffa, där även spanska IAC har sitt Observatorio del Teide. (Bild: IAC)


2005-05-19

Eldkula över Finland

En mycket ljussttark eldkula syntes över östra Finland i tisdags kväll, rapporterar bland andra finska nättidningen Avaruus och svenska Metro. Den kunde ses från större delen av östra Finland och så långt upp som Karleby. På vissa ställen hördes också ett åskliknande dån, som till och med fick fönster att skaka. Enligt Markko Pekkola på astronomiföreningen URSA rörde det sig sannolikt om en meteorit som sedan exploderade över ryska Karelien.
Notis i Avaruus

2005-05-18

Massiv stjärna har en klocka inuti

Underliga stjärnan WR123 varierar ständigt i ljusstyrka medans den forlorar material till rymden i en kraftig vind. Variationerna är helt kaotiskt, har man trott. Men nu har kanadensiska teleskopet MOST, som är bra på sånt här, upptäckt att den har en regelbunden 10-timmars period gömd i kaoset. WR123 är en så kallad Wolf-Rayet-stjärna, och kanske en dag exploderar den och blir både supernova och gammablixt. Vad som varierar inuti den med en period på 10 timmar är än så länge okänt.
Artikel i New Scientist

Bild: Y Grosdidier m fl/NASA
Wolf-Rayet-stjärnan WR124, som syns på den här Hubble-bilden, liknar WR123 med den nyupptäckta mystiska klockan. (Bild: Y Grosdidier m fl/NASA)

Etiketter:



2005-05-17

En planet som styr hur sin stjärna snurrar

Stjärnan tau i Björnvaktarens stjärnbild snurrar med samma sida vänd mot sin enda kända planet. Det är slutsatsen som kanadensiska astronomer drar från observationer med rymdteleskopet MOST. Planeten är fyra gånger större än Jupiter och har sin bana bara på en tjugondedel av avståndet från jorden till solen.
Artikel på Spaceflight now
Pressmeddelande hos University of British Columbia

Bild: MOST/Canadian Space Agency/UBC
Kanadas första rymdteleskop, stor 'som en portfölj', letar bland annat planeter genom att mäta små ljusvariationer hos näraliggande stjärnor. (Bild: MOST/Canadian Space Agency/UBC)

Etiketter:



2005-05-16

Kanadensiska amatörer fick använda Gemini

I en tävling för amatörastronomer i Kanada var första priset egna observationer på två av världens bästa teleskop. Astronomerna på Quebecs Club d’astronomie de Dorval fick observera unga stjärnan RY Tau med åtta-meters teleskopet Gemini North på Hawaii, och en grupp från delstaten Alberta tog en ny bild på stjärnhopen Plejaderna med grannteleskopet CFHT.
Pressrelease hos Gemini-teleskopen
Artikel på space.com

Bild: Gemini Observatory/AURA/Club d’astronomie de Dorval/Stephanie Cote, Herzberg Institute of Astrophysics/Travis Rector, University of Alaska, Anchorage
RY Tau är en solliknande stjärna i Oxens stjärnbild. Snart blåser den bort den gas och stoft som den föds ur och som syns fint på denna proffsiga amatörbild. (Bild: Gemini Observatory/AURA/Club d’astronomie de Dorval/S. Cote, Herzberg Institute of Astrophysics/T. Rector, U. of Alaska)


2005-05-15

Därför ligger Mars polaris lite fel

Isen vid Mars sydpol har sitt centrum hela 150 km från planetens geografiska sydpol, och nu tror man sig veta varför. Det är två stora kratrar som påverkar det lokala klimatet så pass att det råder ständigt lågtryck och kyla på ena sidan polen, men inte på den andra.
Artikel i Spaceflight Now

Bild: NASA
Mars lite sneda sydpolaris har nu fått sin förklaring, tack vare amerikanska planet- och klimatforskare. Isarna på Mars poler består mest av koldioxid. (Bild: NASA/Rymdteleskopet Hubble)


2005-05-14

Nya bilder på Titans yta

I januari nådde landaren Huygens ytan på Saturnus måne Titan. Nu finns nya kort som Huygens tog på väg ner till den titanska marken. De finns att kika på på ESAs hemsida.
Intervju med rymdfysikern Jan-Erik Wahlund i Upsala nya tidning.

Bild
Här ser man området kring Huygens landningsplats. Enligt ESA kan de smala kanalerna vara floder av flytande metan. De ljusa fläckar är antagligen isgrus - Titans yta tros bestå mest av kolväten och is. (Bild: ESA/NASA/JPL/University of Arizona)

Etiketter: ,



2005-05-13

Vatten nära jättestjärna kan vara tecken på planetsystem

Svenska satelliten Odin är bra på att se tecken på vattenmolekyler i rymden. Nu har den under ledning av ett internationellt team med stockholmsastronomen Kay Justtanont i spetsen riktat sina ögon mot jättestjärnan W Hya, och sett bra mycket mer vattenånga än väntat. Enligt forskarna kan vattnet ha sitt ursprung i istäckta asteroider, kometer eller planeter som ligger nära stjärnan. Resultaten publiceras snart i tidsskriften Astronomy & Astrophysics.
Artikeln på ArXiv.org

Bild: Rymdstyrelsen
Satelliten Odin har sett tecken på vattenånga nära jättestjärnan W Hya, som ligger 250 ljusår från jorden. (Bild: Rymdstyrelsen)

Etiketter:



2005-05-12

Mera gammablixtar, mera Mars

Det har varit en händelserik vecka på gammablixtfronten. En gammablixten som small den 19 december 2004 var den första som man kunnat studera optiskt och infrarött ljus redan under blixtens första sekunder. Vanligtvis ser man synligt ljus först senare, från gammablixtens så kallade efterglöd. Resultaten, som publiceras i två artiklar i tidsskriften Nature, tyder på att gammastrålningen och den optiska och ir-strålningen har samma källa, mer eller mindre.
Artikel i Spaceflight now

Mars Express' radarantenner, som vi skrev om häromdagen är tillbaka i leken. Efter noga övervägande vände man på sonden i förhoppning om att solens värme skulle lösa problemet - och det gjorde det.
ESA-pressmeddelande

Bild
Mars Express' nyss uppvärmda radarbom är nu på plats. Inom de närmaste veckorna ska de andra två bommarna försiktigt fällas ut. (Bild: ESA)

Etiketter:



2005-05-11

Gammablixt-genombrott? Inte riktigt

Gårdagens gammablixt-nyhet var lite för bra för att vara helt sann. Nya observationer från jorden har kartlagt området där Swift såg den korta gammablixten 050509b. Det finns inget tecken på gammablixtens efterglöd, och då kan man inte alls vara säker på att det var galaxen 2,2 miljarder ljusår bort som var värd för blixten 050509b. Den kan ligger både närmare eller längre bort.

Den bästa bilden hittills på området har tagits med ESOs Very Large Telescope av ett team med svenske Jesper Sollerman och hans kollegor på danska Niels Bohr-institutet.
NASAs webbsida om de allra senaste gammablixtar

Etiketter:



2005-05-10

Swifts gammablixt-genombrott

En an astronomins hetaste frågor verkar få sitt svar nu, när en kort gammablixt spårats till en avlägsen galax. Gammablixten 050509b upptäcktes av satelliten Swift tidigt i måndags morse. Med positionen som Swift mätte upp för gammablixten kunde astronomer dra slutsatsen att den kom från en galax hela 2,2 miljarder ljusår bort. För att kunna synas på så långt håll måste den vara riktigt ljusstarkt - och då kan det inte vara fråga bara om en näraliggande magnetar, som den som Swift såg i vår galax i december. Slutsatsen: det var två neutronstjärnor som krockade och bildade ett svart hål.
Artikel hos Nature
Första rapporten på space.com

Bild: NASA/Spectrum Astro
Swift har gjort de bästa observationer någonsin på en av de korta gammablixtarna - och kanske löst mysteriet kring dem. (Bild: NASA/Spectrum Astro)

Etiketter: ,



2005-05-09

Problem med Mars Express radarantenner

Sonden Mars Express håller på att fälla ut sina radarantenner, men allt går inte riktigt enligt planen. Den andra av de tre radarbommar som ska ut verkar ha fastnat. Två av tre bommar behöver man om det ska finnas en chans att hitta vatten under ytan på Mars. Just nu har man stoppat utfällningen och försöker lista ut exakt vad som har gått fel.
Pressmeddelande hos ESA

Bild
Mars Express' just nu lite jobbiga radarbommar ska studsa radiovågor mot planetens yta, och med lite tur även mot vattenmassor under ytan. (Bild: ESA)


2005-05-08

Sombrerogalaxen enligt Spitzer

Rymdteleskopet Spitzer har plåtat Sombrerogalaxen i infrarött. Den nya bilden visar var galaxens stoft ligger, mest i en platt ring. Galaxens centrum lyser också starkt i infrarött. Där finns enligt andra observationer ett supermassivt svart hål.
Spitzer presenterar bilden på Sombreron

Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Kennicutt, University of Arizona, och SINGS-teamet
Sombrerogalaxens ring av stoft och damm syns i rött i denna bild. Den är inte helt platt, vilket tyder på någon annan galax påverkat den någon gång för länge sen (Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Kennicutt, University of Arizona, och SINGS-teamet)

Etiketter:



2005-05-07

Phoebe kom någon annanstans ifrån

Saturnus underliga lilla måne Phoebe föddes inte samtidigt som Saturnus andra månar. Analyser av bilder från satelliten Cassini har visat att Phoebe liknar mer de små asteroider som syns i yttre delarna av solsystemet än Saturnus andra månar. Hon verkar dock inte ensam om att komma utifrån - av 12 nya saturnusmånar som rapporterats nyligen har hälften banor som liksom Phoebes tyder på liknande ursprung.
Cassini-pressmeddelande hos NASA

Bild: NASA/JPL/Space Science Institute
På månen Phoebes yta syns tecken på isar och organiska föreningar som skvallrar om ett urprung långt bortom Saturnus. (Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)

Etiketter:



2005-05-06

Spår efter försvunna Marslandaren

Mars Polar Lander skulle undersöka den röda planetens sydpol, men tappade radiokontakt strax före landningen 1999. Nu tror man att man äntligen hittat spår efter landaren, och kan därmed lista ut vad som egentligen gick fel. På bilder från 2000 ser man nämligen samma slags spår som landarna Opportunity och Spirit lämnade då de anlände på Mars förra året.
Artikel i Sky & Telescope

Bild: NASA/JPL
Mars Polar Lander kraschlandade på Mars 1999. Den nya bildanalysen bekräftar teorin om att landningsraketerna stängdes av för tidigt, antagligen därför att landarens dator misstolkat signaler och trodde att den redan hade landat. (Bild: NASA/JPL)

Etiketter:



2005-05-05

Norska Kavlipriset ska ge miljonbelöning till astrofysiker

Norska vetenskapsakademin har utlyst tre nya priser i astrofysik, nanovetenskap och neurovetenskap. Kavlipriset i astrofysik, värt 6,5 miljoner norska kronor, ska gå till forskare som 'har funnit ny kunskap om hur universum hänger samman, och hur det uppstod och utvecklat sig'. Pengarna kommer från stiftelsen Kavli Foundation, som grundades av affärsmagnaten Fred Kavli. Han hoppas att priserna, som ska delas ut vartannat år, ska sporra och uppmuntra till ekonomiskt stöd för grundforskningen.
Artikel på forskning.no


2005-05-04

Fuglesangs rymdresa spikad

Det blir april 2006 som svenske astronauten Christer Fuglesang intar rymden. Han ska flyga med rymdfärjan till internationella rymdstationen ISS, som håller på att byggas 400 km upp i rymden. Rymdfärjeprogrammet som Fuglesang är en del av håller precis på att komma igång igen efter Columbia-olyckan 2003. Första resan har försenats och rymdfärjan Discovery räknas lyfta först i juli.
Notis i Aftonbladet

Bild: NASA
Christer Fuglesang blir första svensk i rymden till våren nästa år. (Bild: NASA)


2005-05-03

Solfläck 10756 gör entré

Även om solen har sina fläckfria dagar, så syns just nu fina solfläcken 10756. Det är ju farligt att titta direkt på solen, så kolla istället bilder i realtid från satelliten SOHO om du inte orkar mecka med kikare och pappersskärm.

Bild: SOHO
Solfläck 10756 åker mot väster just nu. Klicka för att se en animering från spaceweather.com. (Bild: SOHO)

Etiketter:



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google