Nyheter från Populär astronomi

Nu äntligen blir den här bloggen ett med Populär Astronomi. Det blir inga fler inlägg här på astromalte.blogspot.com, men bloggen fortsätter på adressen www.popast.nu. Alla gamla inlägg och kommentarer finns där redan. Följer du oss med RSS så heter vårt nya flöde http://www.popast.nu/feed/. Välkomna till oss på popast.nu!


Klicka för att komma till Populär Astronomis glänsande nya webbplats popast.nu.

Etiketter: populär astronomi

Tio år till av forskning och mer än tio miljarder dollar. Det är allt som behövs för att vi ska kunna hitta liv i ett annat planetsystem, skriver astrofysikern Steinn Sigurðsson på sin blogg efter en vecka på stora astrobiologikonferensen AbSciCon 2008 i Kalifornien. Om det ännu inte sjuder av liv i rymden så gör det verkligen det bland astrobioforskarna. På nätet kan man läsa sammanfattningar av samtliga presentationer på konferensen — de finns här hos tidskriften Astrobiology (bläddra ner nån skärm så ser du dem). Här finns allt från jakten på beboeliga exoplaneter till framtida utforskning av Mars till astrovirologi (!) och framtidens SETI. Hisnande grejer. Får hoppas att svenske astrobiobloggaren Andrej Kuutmann skriver mer om sånt framöver. Sen på Scientific American hittar jag en artikel om utomjordiska växters färger. Grönska är sannerligen inte det enda som kan finnas därute.


Såhär kanske det ser ut hos den lilla exoplaneten Gliese 876d som upptäcktes 2005. På AbSciCon har man bland annat diskuterat villkoren för liv på just sådana 'superjordar'. (Bild: T. Schindler/NSF)
Andra bloggar om: rymden, liv, astrobiologi, astronomi, biologi, växter, utomjordingar

Etiketter: astrobiologi, exoplaneter, liv i solsystemet, liv utanför solsystemet

Enligt flera källor, bland dem tyska Tagesspiegel och brittiska Guardian, har 13-årige Nico Marquardt visat att NASA haft fel om sannolikheten att asteroiden Apophis träffar jorden 2036. Enligt skoleleven från Potsdam, som presenterat sitt arbete inom en nationell tävling för unga forskare, har tidigare uppskattningar inte tagit hänsyn till att Apophis kommer år 2029 (på fredagen den 13 april) så pass nära jorden att den kan komma att kollidera med en av de många geostationära satelliterna som svävar ovan jorden. Då skulle den kunna hamna i en farligare bana inför nästa besök hos jorden påskdagen 2036. Resultatet blir enligt honom att chanserna för en krock med jorden då är bara 1 på 450. Det är betydligt högre odds än 1 på 45000 som tidigare räknats fram. Enligt nyhetsrapporterna ska NASA ha gett honom rätt, men enligt brittiska nättidningen The Register idag så har ESA nu förnekat detta, och NASAs tidigare uppskattning kvarstår. Enligt NASAs bevakningscentral för jordnära asteroider så kommer Apophis visserligen närmare jorden än många satelliter, men dess bana kommer missa där de allra flesta befinner sig. [Uppdatering (via Universe Today): NASAs jordnära-asteroid-guru Don Yeomans bekräftar att hela historien är 'absurd, påhitt eller en myt' och tyska experten Frank Spahn, som träffat Nico Marquardt, säger sig vara chockerad över mediahaussen (mer på bloggen Cosmos4u). Tja, troligen blir detta inte sista gången som Apophis' mediala sprängkraft tar överhanden.]
NASA-pressrelease om saken
Andra bloggar om: asteroider, kometer, hot mot jorden, Apophis, NASA, Tyskland

Etiketter: apophis, asteroider, hot mot jorden, mediekritik

Redan på 60talet, då de första rymdprojekten började, har de försett oss med spektakulära bilder på jorden. Här uppmärksammar vi hemsidan "The Gateway to Astronaut Photography of Earth" där NASA har lagt upp ett gigantiskt arkiv som innehåller 759 527 fotografier som tagits av astronauter ombord diverse rymdsonder, varav 315 923 har tagits från den internationella rymdstationen ISS. Arkivet förser oss med en häpnadsväckende perspektiv på jorden från ovan. Man kan också klicka på en interaktiv karta för att zooma in där man vill. Bilderna är mestadels astronauternas privata bilder som har tagits med olika kameror, bl.a. kameror från göteborgsbaserade Hasselblad.
The Gateway to Astronaut Photography of Earth

Utvalda "klickbara" bilder på vulkaner i Saudiarabien, åskmoln i Afrika, norrsken, och London på natten. (Bild: Image Science and Analysis Laboratory, NASA-Johnson Space Center. "The Gateway to Astronaut Photography of Earth.")

Etiketter: bemannade rymdfärder, rymdstationen

Omega Centauri är ett av de få astronomiska objekt som har ändrat status med åren. Ptolemaeus klassificerade den som en stjärna på grund av dess punktliknande utseende. År 1677 bytte den status, då astronomen Edmund Halley tyckte att den var mer diffus än andra välkända stärnor, och därför bör vara en nebulosa. 160 år senare bytte den status än en gång, då John Herschel såg att den innehöll mindre knutar (stjärnor) och därför inte kunde vara en nebulosa, och passade bättre som en stjärnhop. Med hjälp av moderna bilder från de rymdbaserade teleskopen Hubble och Spitzer har man nu kunnat se att den även innehåller ett tungt svart hål i mitten, precis som man förväntar sig från vanliga galaxer. På 17 tusen ljusårs avstånd, har de nya högupplösningsbilderna visat att Omega Centauri roterar snabbare än en typisk stjärnhop och den är mer än tio gånger tyngre än stjärnhopar i Vintergatan, med ett svart hål i mitten som väger 40 tusen solmassor.
Läs mera hos rymdteleskopet Hubble
... eller hos Gemini observatoriet


En "wide-field" multifärg bild av klothopen — eller galaxen — Omega Centauri, som också kallas NGC 5139. (Bild: NASA, ESA, och DSS2, samt Davide De Martin (ESA/Hubble).)

Etiketter: galaxer, hubbleteleskopet, klothopar, Omega Centauri

Drömmer du om att få arbeta i rymden? Europeiska Rymdorganisationen, ESA, har beslutat att utöka sin verksamhet med bemannade rymdfärder och rekryterar nu nya astronauter. Man vill utöka sin grupp av astronauter (inklusive svenske Christer Fuglesang) som skall arbeta med uppdrag till Internationella rymdstationen (ISS), Månen, och vidare ut i solsystemet.

Det är första gången som ESA söker astronauter i samtliga 17 medlemsländer, och uttagningen börjar nu i maj. Eventuella sökande ska förutom ett bra minne och koncentrationsförmåga också tala engelska flytande, klara av en hel del stress, och gärna vara kunnig inom relevanta vetenskapliga områden.

Tror du att du har vad som krävs? Läs mer om uttagningen på ESAs hemsida


Allas vår Christer Fuglesang, med en svårslagen utsikt utanför fönsterrutan. (Bild: NASA)

Etiketter: astronauter, bemannade rymdfärder, christer fuglesang, ESA, ISS

Jakten på jordliknande planeter fortsätter. Nu säger ett gäng astronomer från Spanien att de upptäckt en planet på bara fem gånger jordens massa runt stjärnan GJ 436, 30 ljusår bort i Lejonets stjärnbild (pressmeddelande, originalartikel). Nyhetsmedierna har hakat på, t ex AFP, SR Vetenskapsradion, Metro och Aftonbladet tv. Tidigare observationer av samma stjärna visade en planet i storleksklass Neptunus som har en egendomligt avlång bana. Man anade att det berodde på en annan, osynlig planets inflytande. Men andra forskare är skeptiska. En av dem är professor Michel Mayor från Geneves observatorium, som 1995 upptäckte den första exoplaneten tillsammans med kollegan Didier Queloz. Han var på besök i Stockholm idag.
— Idén är bra, säger han. Men det är synd att de inte tog tid på sig att göra fler mätningar! Man borde kunna se hur den Neptunus-stora planetens passager blir längre med tiden. Nu har man observerat flera passager, men utan att se något tecken på en andra planet.
Jag passade på att fråga Michel Mayor om jakten på nya jordar och vad han tror om liv i andra solsystem. Resultatet kommer ni få läsa i Populär Astronomis nästa nummer. Men han är övertygad om att det finns massor med planeter i samma storlek som den eventuella planeten runt GJ 436.
— Vi ser väldigt många planeter med låg massa, kring 5-10 gånger jordens. Ingen vet om de är steniga eller inte, men det finns fler än vad vi hade väntat oss.


Det är den Neptunus-stora planeten GJ 436 b:s underliga bana som har övertygat spanska forskare att ännu en planet finns i samma system, med en massa på 5 gånger jordens. Men det är ännu oklart om beviset för den håller. (Diagram: G. Laughlin/oklo.org)
Andra bloggar om: exoplaneter, planeter, liv, jorden, rymden, astronomi

Etiketter: exoplaneter, liv utanför solsystemet, planeter

I MROs nya bilder på Phobos (klicka på bilden för att se allihopa) är färgerna inte riktigt som man skulle se med blotta ögat. Bilden har satts samman av kort tagna i både synligt och infrarött ljus. Sedd från den här vinkeln har den avlånga Phobos en diameter på bara 21 kilometer. (Bild: NASA/JPL/University of Arizona)
Marssonden MRO har precis släppt nya spektakulära bilder på den röda planetens lilla potatismåne Phobos. På Planetary Societys blogg förklarar Emily Lakdawalla vad man kan se i bilderna. Jättekratern Stickney dominerar totalt. De underliga ränderna som verkar strömma ut från kratern har, visar det sig, inget med den att göra. Forskare tror att de skapats av nedslag, men inte på Phobos själv utan av flygande stenskrot när planeten Mars träffats av stenbumlingar från rymden. Phobos ligger redan farligt nära Mars och om 50 miljoner år kommer den att ramla ner på den röda planeten.
Andra bloggar om: Mars, rymden, astronomi, månar, Phobos

Etiketter: mars, MRO, månar

Välkommen till den svenska bloggosfärens första rymdkarneval! Kraftigt influerat av engelskspråkiga Carnival of Space, såklart. Vi summerar de senaste två tre veckornas mest intressanta inlägg på svenska rymd- och astronomibloggar.

I Kiruna var det presskonferens med Virgin Galactic i spetsen och rymdturism som tema. Bloggaren Leif Arndorff var (till skillnad från Maud Olofsson) där och rapporterar på rymdturism.se. Borta på Arielspace berättar Ariel Borenstein att Virgin Galactic går med vinst. Men konkurrensen börjar hårdna. Dag Kättström skriver på Rymden i dag om två-sits-rymdfarkosten XCOR Lynx, en lyxsportbil för rymden alltså.

Detta om framtiden. Nästa år flyger svenska Prismasatelliterna, och på Prismabloggen berättar Krister Sjölander att kontraktet nu skrivits på för Prismas uppsändning juni -09 ombord på en rysk Dnepr-raket. På Rymdbolaget skålades det med 'ryskt vatten'. Amerikanska uppsändningar handlade det om hos Astrowebb: Johnny Rönnberg anmäler att nästa rymdfärjeuppskjutning skjuts upp. Inget ovanligt i det, men nästa rymdfärja ska ju uppgradera Hubbleteleskopet.

Det var förresten just Hubble som låg bakom upptäckten av metan hos en exoplanet. Nytt tillskott i bloggosfären astrobiologen Andrej Kuutmann rapporterade på Liv på jorden och annorstädes. Sen hajade Aftonbladet till och Andrej fick kommentera om uppståndelsen, dock utan att nämna kofisar. Mer astrobiologi blev det här på Populär Astronomi då Eva skrev om upptäckten av molekylen amino-acetonitril i Vintergatan. (Hur luktar den? Frågan har inte besvarats av Malin på Vetenskapsnytt, som var tydligen för omotiverad för att rymdblogga.;) Vintergatan plåtades förresten fint av P-M Hedén, astrofotograf på skidresa i Tänndalen, se inlägget på Klar himmel. Folkbildning i astronomi stod Assi för. Kolla hennes planetskola, som avslutades häromdagen med Neptunus. Missa inte heller Assis unika NASA-pärlplatta.

Snart blir det en ny rymdkarneval (om inte jorden går under på grund av partikelexperimentet LHC, som Under lagerbladet rapporterade). Blir det As(si)tronomi, Vetenskapsnytt eller Klar himmel? Paxa äran i kommentarerna!

En karneval blir tråkig utan musik. Som tur är verkar Adam Tensta (videon upphittad på Calibloggen) ha varit på Tekniska museets rymdutställning.


Adam Tensta med Sophia Somajo: Before U know it. Svensk rymdkultur när den är som bäst.

Etiketter: rymdkarneval

Jesper Sollerman bloggade om saken redan i somras och i Populär Astronomis marsnummer så skrev vi om nedläggningen av den Svenska Almanackan. 2009 års upplaga skulle bli den sista, något som många tyckte var en tråkig nyhet. Nu kan vi meddela att det anrika astronomiska tabellverket ska få nytt liv, dock utan inblandning av Stockholms observatorium, som länge stått för almanackans framtagning, sedan 70talet i samarbete med Almanacksförlaget. Almanacksförlaget har tecknat avtal med astronomen David Kennedal, som räknat och programmerat åt almanackan sedan 1981.
— Förlaget vill fortsätta att ge ut den för att det är en tradition, säger David Kennedal. Vad jag förstått så ska den vara precis som tidigare. Svenska Almanackan kommer alltså att se precis likadan ut som den alltid gjort.
Dessutom jobbar Kennedal och Almanacksförlaget på en helt ny almanacka som ska komma ut till hösten.
— Den blir i A5-format, med fler stjärnkartor än den Svenska Almanackan och med mer grafiskt material. Den riktar sig mer till amatörastronomer.

Etiketter: böcker