Nyheter från Populär astronomi

För första gången har det reflekterade ljuset från en exoplanet kring en annan stjärna observerats. Det är ett internationellt team med bas i Zürich, inklusive finske Vilppu Piirola från Tuorla, som använt ett teleskop tillhörande svenska Kungliga Vetenskapsakademien för att göra sina observationer.


En målning av hur det reflekterade ljuset från en exoplanet kring en annan stjärna kan se ut (Bild: ETH Zürich, S.V. Berdyugina)


Eftersom reflekterat ljus är polariserat (dvs ljusvågorna svänger på ett bestämt sätt) kan man filtrera ut det från det opolariserade ljuset från stjärnan, och därmed få en mycket starkare signal från den blänkande planeten.

Tidigare studier av stjärnan HD189733 i stjärnbilden Räven har med indirekta medel visat att det verkar finnas en stor Jupiterliknande planet där (som därför kallas HD189733b), och det är antagligen från den som man nu lyckats se det reflekterade ljuset.

Läs mer om upptäckten i pressreleasen hos EurekAlert

Etiketter: exoplaneter, HD189733, polarisering

Superskarpa bilder i infrarött och synligt ljus från både jätteteleskopen VLT och Hubbleteleskopet har kombinerats i det här kortet på trippelgalaxkrocken som fått smeknamnet 'Fågeln'. (Bild: ESO/Väisänen m fl/S. Mattila)
Ett forskarlag lett av finländaren Petri Väisänen (i vilket mina stockholmskollegor Angela Adamo och Göran Östlin ingår) har upptäckt en mäktig galaxkollision med hela tre galaxer inblandade. I krocken, som pågår 650 miljoner ljusår härifrån, åker en mindre galax i hisnande 400 kilometer i sekunden igenom just där två galaxer tidigare hållit på att gå ihop. Resultatet påminner om en fågel med utsträckta vingar. Kollisionen har gjort att den lilla snabba galaxen nu bildar nya stjärnor i en takt på ungefär 200 solar per år. Att krockar sparkar igång nya stjärnor är välkänt, men hur det går till i detalj är man mindre säker på. Den dramatiska trion som bildar Fågeln blir ett avlägset men fint forskningslabb för astronomer som studerar hur galaxer blir till.
Originalartikel på ArXiv
Pressmeddelande hos ESO
Andra bloggar om: galaxer, fåglar, astronomi, rymden, krockar

Etiketter: galaxer, galaxkollisioner, hubbleteleskopet, stjärnbildning, VLT

Ja, vi kanske hajpade lite för mycket. Europeiska planetjägarsatelliten Corot har nu offentliggjort en del av vad den upptäckt under sina första 300 dagar. Det blev bara en ny exoplanet — COROT-exo-2b. Den är minst 3,5 gånger Jupiters massa och kretsar en gång varannan dag kring en stjärna som väger lika mycket som solen men är svalare och mer aktiv. Planeten, som ligger 800 ljusår bort, upptäcktes tack vare att man observerat stjärnan från både rymden och två teleskop på marken samtidigt. Att inte fler planeter bekräftas just nu beror på att Corots observationer behöver följas upp med teleskop härnere. Så vi får vänta ett tag till innan Corot kan till exempel tala om hur vanligt det är med planeter runt stjärnor som liknar solen, eller hitta några steniga planeter som påminner om jorden. Utöver planeten har Corot också sett två stjärnor som flimrar på ett sätt som visar att de har samma slags seismiska vågor inuti som vår sol har. Stjärnors pulseranden är Corots andra paradgren vid sidan av sina planetupptäckarförmågor.


Julen har kommit tidigt i år, säger Corots svenske projektledaren Malcolm Fridlund i ESAs pressmeddelande. En av klapparna i fråga är denna graf på hur stjärnan COROT-exo-2:s komplicerade flimrande, som avslöjar hur stjärnan bleknar och ljusnar när planeten åker framför den. Planeten är större än Jupiter och befinner sig bara sex gånger stjärnans radie från sin sol. (Bild: Corot exo-team)
Andra bloggar om: exoplaneter, planeter, Corot, stjärnor, rymden, astronomi

Etiketter: Corot, exoplaneter, stjärnor

Under torsdagen väntas Internationella astronomiåret 2009 (även känt som IYA2009) få officiellt erkännande av FN:s generalförsamling. Enligt vad jag erfarit så gick den svenska regeringen till slut med på att lobba för att det skulle bli så — året stöds redan av UNESCO men att FN skulle stödja initiativet fullt ut har tydligen inte varit självklart. I vilket fall som helst kommer det hända massor när det är dags, och nu är astronomiårets svenska sajt astronomi2009.se äntligen uppe. Där kan du läsa om vad som är på gång och hur allt ska koordineras. Internationellt är det webbplatsen astronomy2009.org som gäller.
[Uppdatering 20/12: Nu har FN officiellt utropat 2009 till astronomiår. Det rapporterar bland andra astronomiårets internationella hemsida, nyhetsbyrån AFP och norska Astronytt.]

Andra bloggar om: Internationella astronomiåret, astronomi, Galilei, 2009, FN

Etiketter: Internationella astronomiåret

"Dödsstråle kan skapa nya planeter" skriver DN, och SvD kallar det för "Galaxernas krig". Där får man läsa om att en "stråle av ren energi" som dock samtidigt "består av en dödlig blandning av röntgen- och gammastrålar" "har gått till attack" och "utplånat eventuellt liv". Vad handlar nu detta om?

Om man undviker att beskriva händelser i rymden i onödigt sensationellt språk och att använda i sammanhanget meningslösa begrepp som "krig" eller "attack", så kan man säga att astronomer med hjälp av bl.a. rymdteleskopet Chandra har upptäckt en galaktisk stråle (eng. "jet") i galaxparet 3C321. Sådana strålar har man tidigare sett i andra galaxer och enligt bästa vetskap är det ett massivt svart hål i mitten av galaxer som orsakar strålarna när materie faller in i dem. En del av materian tillsammans med hård strålning blir alltså utslängd med nära ljushastighet i en viss riktning, troligtvis svarta hålets rotationsaxel.

Det speciella med paret 3C321 är nu att den ena galaxens stråle verkar ha den andra galaxen i sin väg, träffar den och ändrar sin riktning därefter (se bilden nedan och denna animation). En hel galax bryr sig nog inte så mycket om att bli störd på detta viset. Men just där strålen träffar kan det t.ex. påverka eventuellt befintliga planeter och deras atmosfärer genom att den kosmiska strålningen, som även jorden dagligen utsätts för, plötsligt blir mycket starkare och skadar livsbetingelserna.

Att strålen skulle "skapa planeter" kan kallas för spekulativt, men åtminstone skulle det vara mycket indirekt. Man vet att gasmoln i galaxer, när de blir ihoptryckta, kan börja bilda nya stjärnor och därmed även planeter omkring dessa. Tanken är nu att strålen skulle kunna komprimera gasen där den träffar och därmed utlösa ny stjärnbildning.


Galaxparet 3C321 sett i optiskt ljus (orange), Röntgen (rött) och radiostrålning (blått). Det är alltså galaxen längst ner till vänster som skickar strålen som träffar den andra galaxen på undersidan. (Bild: X-ray: NASA/CXC/CfA/D Evans et al; Optical/UV: NASA/STScI; Radio: NSF/VLA/CfA/D Evans et al/STFC/JBO/MERLIN; illustration: NASA/CXC/M Weiss)

För att läsa vidare på engelska klicka på bilden eller här och här.

Etiketter: 3C321, dödsstrålar, galaxer, galaxkollisioner, jetstrålar, svarta hål

I april berättade vi om att ett europeiskt forskarlag funnit två jordliknande planeter som skulle kunna härbärgera liv, baserat på deras avstånd till sin stjärna, den röda dvärgen Gliese 581. Nu har två oberoende forskarlag undersökt denna möjlighet närmare och rapporterar att iallafall en av dessa planeter ligger inom den beboeliga zonen runt den röda dvärgen. Det är dock inte den minsta av planeterna, Gliese 581c som det pratades mest om tidigare i år, som utsetts som bästa kandidat: Den ligger för nära stjärnan för att det bland annat ska kunna finnas flytande vatten på ytan! Den mest intressanta planeten har istället visat sig vara Gliese 581d, med en massa på 8 jordmassor eller mer och på ett tre gånger så stort avstånd från stjärnan. Den befinner sig emellertid nära den yttre gränsen för den beboeliga zonen enligt båda forskarlagen, så de livsformer som kan uppstå där skulle sannolikt vara av det primitiva slaget.

Dessa studier, som man kan läsa mer om i Astronomy & Astrophysics press-release här, pekar på att Gliese 581d borde vara ett av huvudobjekten att studera för det kommande gemensamma ESA/NASA-projektet Darwin/Terrestrial Planet Finder (TPF). Dessa rymdbaserade observatoriers främsta mål kommer att vara att söka efter spår av liv i jordlika planeters atmosfärer.

Etiketter: 581c, 581d, Darwin, exoplaneter, gliese, röda dvärgar, TPF

Det här är ett gästinlägg av Malin Sandström, som vanligtvis bloggar på vetenskapsnytt.

Den brittiske science fiction-författaren och visionären sir Arthur C. Clarke har stått med ena foten i rymden och den andra i framtiden allt sedan 1945, då han både sålde sin första novell till Astounding Science och blev den förste att lägga fram idén om kommunikationssatelliter i en teknisk artikel i brittiska Wireless World.

Hans första bok publicerades 1951, och han har vid det här laget publicerat över 70 böcker och mer än 500 artiklar och noveller. Mest känd är filmen 2001: Ett rymdäventyr (2001: A Space Odyssey), som Clarke författade ihop med Stanley Kubrick. Monoliter, opålitliga AI:er, supersmarta utomjordiska varelser som hjälper fram människans utveckling... alla tog de sig in i det allmänna medvetandet genom denna film från 1968, som ironiskt nog fick väldigt blandad kritik när den kom, men idag anses vara en av världens främsta filmer.

Som författare hyllas Clarke framför allt för att ha bundit ihop SF-fältet med mänskliga frågor och filosofi — samtidigt som han med sin bakgrund inom matematik och fysik skrev ”hård”, verklighetstrogen science fiction. Många författare nämner honom som inspiration och som förebild, och han har en i högsta grad levande skara fans runtom i världen — de har bland annat satt upp en blogg där folk världen runt kan framföra gratulationer till Clarke för de nittio åren. I skrivande stund har den över 400 kommentarer.

Inom rymdfältet ses Clarke som en visionär och inspiratör. Det finns till och med ett pris uppkallat efter honom; en belöning till de som mest främjat utforskningen av rymden: Sir Arthur Clarke Award, instiftat för två år sedan. Vem som helst kan nominera pristagare genom den officiella webbsidan, fram till den 31 december varje år.

Som ett tecken på Clarkes brobyggande mellan vetenskap och SF är det kanske symptomatiskt att han har skrivit den första science fiction-text som anrika vetenskapstidskriften Nature någonsin tryckt — år 1999 — som avspark för en periodvis återkommande serie med korta SF-noveller under vinjetten "Futures" (lyssna på den här, uppläst av Clarke själv).

Så tänk lite extra på satelliter idag, hyr och se 2001, nominera en rymdutforskare, läs Salons betydligt bättre text om Clarke eller lyssna på hans torra och precisa uppläsning av egna Improving the Neighbourhood. Själv ska jag fira honom genom att slå mig ner i soffan med tusensidiga tegelstenen ”The Collected Stories”.

Andra bloggar om: Arthur C Clarke, science fiction, scifi, litteratur, rymden

Etiketter: böcker, filmer, gästinlägg, kultur, satelliter, science fiction

Årets astrokort enligt Phil Plait, spiralgalaxen IC 342 i en bild av Travis Rector. Tvåa var en filmsnutt av en solförmörkelse sedd från rymden av solsatelliterna STEREO. Den finns att kolla på Youtube såklart. (Bild: T.A. Rector/University of Alaska Anchorage, H. Schweiker/WIYN och NOAO/AURA/NSF)
Födelsedag: Nu har vi fyllt 3! Sedan mitt första trevande inlägg om konstiga klothopar i Andromedagalaxen har det blivit 775 till inlägg. Visst fanns det lite champagne kvar i kylen?

Exoplaneter på väg: Planetupptäckarsatelliten Corot kom inte med sina resultat den här veckan, som vi tipsade förra veckan. Istället blir det först torsdagen den 20 december, enligt epost från Malcolm Fridlund på ESA.

Bästa bilden -07: Och så har bloggaren Phil Plait utsett årets finaste astrobilder. Etta är ett kort på spiralgalaxen IC 342. Den är rätt så okänd trots att den bara ligger 11 miljoner ljusår bort, fyra gånger längre bort än Andromeda alltså. Anledningen är att den syns genom vår egen galax, vars stoft och damm och gas därför ligger ivägen.
Andra bloggar om: 3 år, astronomi, rymden, galaxer, spiraler, planeter, Corot, bilder

Etiketter: bloggar, Corot, exoplaneter, galaxer, populär astronomi

Nattlysande moln över norra arktis i juli i år. Molnen är ett sommarfenomen som brukar kunna ses från Sverige. (Bild: NASA/Goddard Space Flight Center Scientific Visualization Studio)
Nattlysande moln är inte nytt för 2007, som Aftonbladets webb-tv påstår. Men de verkar ha ökat på senare år, och det är ännu oklart hur de bildas. Nu har NASAs satellit AIM hållit koll på molnen sedan i somras, och har gjort en rad nya upptäckter om molnen och de pyttesmå ispartiklar som ligger bakom dem. Resultaten presenterades idag på Amerikanska geofysiska unionen AGUs höstmöte i San Francisco. Molnen visar sig vara mycket föränderliga och kan skifta i form från timme till timme. Enligt de nya data så kan molnen uppträda mellan 80 och 88 km ovan jord, i ett lager dubbelt så tjockt som man tidigare trott. Man har också sett tecken på liknande ispartiklar i helt vanliga moln, något som var oväntat men som kan hjälpa forskare att förstå fenomenet.
NASAs pressrelease med bilder och filmer
P-M Hedéns bilder på nattlysande moln
Andra bloggar om: klimat, moln, nattlysand moln, väder, rymden

Etiketter: AIM, atmosfär, klimat, mediekritik, nattlysande moln

Borta på Forskning & framsteg börjar några nya bloggare, och då blir det personalbyte på astrofronten. Bland FoF-bloggarna har astronomen Jesper Sollerman hittills varit flitigast av alla. Nu efter 100 inlägg så lägger han av, vilket kan betecknas som en förlust för den svenska vetenskapsbloggosfären. Men vi misströstar inte, för in kommer istället kosmologen och författaren Ulf Danielsson. I sitt första inlägg tar han strid med de som tycker att frågan om tiden före big bang kanske lämnar plats åt Gud (eller någon liknande skapare). Som Sean Carroll skrev på favvobloggen Cosmic Variance i april, vi vet mer än man kanske skulle tro om tiden före big bang (han fortsätte tankegångarna häromveckan). Eller vi börjar få pejl på vilka forskningsinriktningar som kan lösa till exempel problemet att Einsteins teorier inte duger vid stora smällen, eller inuti svarta hål. Carroll misstänker att den delen av universum som vi ser inte är typiskt, något som varit ett traditionellt antagande inom kosmologin. Det har inte Ulf Danielsson uttalat sig om än, men det kanske han gör så småningom.


I det så kallade ekpyrotiska universum, ett av de möjliga teorier för vad som hände före big bang, är det en krock mellan bran som sparkar igång den stora smällen. (Bild: Paul Steinhardt/Princeton Univ.)

Etiketter: big bang, bloggar, inflationen, kosmologi, universum

Har amatörforskaren Bob G. Lind upptäckt ett nytt fornhistoriskt observatorium (Skånska dagbladet, Sydsvenskan)? Det tycker han, och får visst medhåll, åtminstone från länsantikvarien (DN). Riksantikvarieämbetets blogg har ännu inte kommenterat, men bloggaren och arkeologen Martin Rundkvist skriver att Linds tolkning (där en 'gigantisk solur' ingår) är helt galen. Rundkvist hoppas att något så uppenbart tokigt kan bidra till att återupprätta arkeologernas anseende efter att de gick Lind till mötes och fick igång sommarens bråk om skyltningen på Ales stenar.

Etiketter: Ales stenar, arkeoastronomi

Årets fjärde och sista rymdfärjeflygning har skjutits upp till tidigast 2 januari (TT/Aftonbladet, SVT, Rymden i dag, Astrowebb). Felen med bränsletankssensorerna kräver mer tid att lösa än beräknat och uppskjutningsfönstret varar bara till på torsdag. Sensorerna i fråga har varit kinkiga förr, varför NASA tidigare skärpt kraven på att samtliga ska funka felfritt vid uppskjutning. Det har varit som ett moln hängande över oss, säger NASAs operationschef Bill Gerstenmaier till space.com, och beklagar att de tidigare försök till at laga felen inte funkat. På Spaceflight Now förklarar Gerstenmeier dock att förseningen inte kommer att äventyra tidplanen för rymdstationen ISS' uppbyggnad. Nu blir 2008 ännu ett lite väl spännande rymdfärjeår, med planerade uppdrag till ISS även i februari och april före flygningen till Hubbleteleskopet i augusti.
Andra bloggar om: rymden, rymdfärjan, Atlantis, Columbus, NASA, ESA, förseningar


Solnedgång på Kennedy Space Center och rymdfärjan, kvar på marken till höger i bilden. Bilden är från ESAs blogg om europeiska rymdlabbet Columbus. Columbus får nu vänta tills januari innan det når rymdstationen. (Bild: Stephane Corvaja, © ESA)

Etiketter: bemannade rymdfärder, hubbleteleskopet, Nasa, rymdfärjan, rymdstationen

Ett nytt nummer av Populär Astronomi har kommit från trycket och släpps idag. På omslaget syns solen, och inuti tidningen kikar vi närmare på hur solen påverkar jordens klimat. Även om växthusgaser står för den senaste tidens uppvärmning, så forskas det febrilt om solen, dess aktivitet och hur alltsammans påverkar oss härnere. Det skriver Henrik Lundstedt om, medan Susanne Höfner blickar riktigt långt framåt mot när solen blir röd jätte. Då kan det verkligen vara dags att söka sig någon annanstans.

Annat skoj i det tjocka 56-sidiga numret: bildspecial om kometen Holmes, de tappra björndjuren, Malcolm Fridlund skriver om ESAs kommande rymdteleskop, Rymdgymnasiets Eliza Blomberg skriver om kärleksdoftande experiment, och Niklas Olaison berättar om prästen som höll på att uppfinna big bang redan på 1200-talet. Vi har även debatt om Mikael Genbergs kontroversiella månhusprojekt, intervjuar danska stjärnskottet Anja Andersen och recenserar Christer Fuglesangs nya böcker. Plus nyheter och stjärnkartor och mer därtill.

Populär Astronomi finns numera hos Press Stop och samtliga Interpress-butiker, eller så kan man ju prenumerera.
Andra bloggar om: astronomi, rymden, klimat, solen, klimatförändring, tidningar

Etiketter: ESA, klimat, kometen Holmes, populär astronomi, solen

NASA har skjutit upp rymdfärjan Atlantis uppskjutning till fredag kväll klockan 22.09 svensk tid. Det rapporterar TT under den missvisande rubriken 'Nasa ställde in rymdresa' (Sydsvenskan t ex), men resten av artikeln ger en bra summering av vad resan till rymdstationen med nya forskningslabbet Columbus ombord. Det är sensorer till bränsletanken som inte funkar som de ska. Enligt NASA-tekniker så kan det röra sig om ett elektriskt fel (Spaceflight Now).


Rymdfärjan Atlantis står fortfarande på startplattan 39A på Kennedy Space Center. (Bild: NASA)

Etiketter: Columbus, Nasa, rymdfärjan

Franska rymdteleskopet Corot har sedan i februari letat planeter som tillfälligt skymmer sina stjärnor när de åker framför dem. Det sägs funka över förväntan. Hur många nya planeter har den kunnat upptäcka, och vad betyder det för den framtida jakten på andra jordar? Snacket har börjat i bloggosfären, och enligt en mycket väl underrättad källa så kommer Corots första riktiga resultat att offentliggöras omkring nästa måndag (då exoplanetförfattaren Doris Lessing missar eventuell konversation om nyheten på Nobelfesten). Håll koll på Corots hemsida hos ESA. Och så här förstås.


Enligt Planetquests manick så känner vi till 267 exoplaneter idag. Hur många fler blir det nästa vecka? (Bild: NASA JPL)
Är du redan vilse bland alla nya planeter runt främmande stjärnor så finns trevliga saker på webben. Exoplanet.eu är lite torr men innehåller allt om alla de nya planeterna. En roligare sajt är NASAs Planetquest där man bland annat kan ladda ner ett litet verktyg till skrivbordet som alltid visar det senaste antalet exoplaneter. För amatörastronomer så finns t ex internationella projektet transitsearch.org där man får hjälp med att göra just samma slags observationer som Corot. Är du snarare datanörd och vill hitta planeter själv bland proffsens mätningar, kolla istället projektet och webbsajten systemic.
Andra bloggar om: planeter, exoplaneter, webbtips, rymden, astronomi, Corot

Etiketter: Corot, exoplaneter, Nasa, Nobelpriset, planeter, skvaller, surftips

Tidigast på torsdag kväll ska rymdfärjan Atlantis lyfta mot Internationella rymdstationen. Det blir årets fjärde rymdfärjetur, ett år efter Christer Fuglesangs resa med Discovery. Sydsvenskan rapporterar om den europeiska labbmodulen Columbus som åker upp med Atlantis. Svenska forskare intervjuas, till exempel Karolinska institutets Dag Linnarsson som (med ett öga på Mars) intresserar sig för hur astronauters ben klarar långa perioder i rymden. Som av en händelse så släpps nya singeln med Kent på onsdag (Eskilstuna-Kuriren, Oswalds Popcorn), och den heter just Columbus. Texten hänvisar snarare till upptäcktsresanden Christofer Columbus än till ESAs forskningslabb. Å andra sidan har kopplingen mellan Kent-låtar och rymden gjorts tidigare så kanske timingen ändå inte är någon slump.
ESAs nya Columbus-blogg
NASAs rymdfärjesida (med ny design)
Astrowebb bevakar som alltid


ESAs forskningslabb Columbus intar rymdstationen ISS lagom till helgen. Som en inflyttare från Eskilstuna i Stockholm 1993, om man ska (över)tolka Jocke Bergs låttext med samma namn. (Bild: ESA)
Andra bloggar om: Kent, rymden, rymdfärjan, Columbus

Etiketter: bemannade rymdfärder, Columbus, ESA, kultur, musik, Nasa, rymdfärjan, rymdstationen

Så säger fysikern John Charap om ett stycke svensk forskning i en artikel som heter Att klyva kvarken på Nature News. Det handlar om materians minsta beståndsdelar, och om jakten på den mörka materian. Den tokiga idén i fråga som kanske inte är så tokig är att det kan finnas så kallade preonstjärnor därute i universum, som skapades i big bang och innehåller uteslutande de löjligt små partiklar som föreslagits som beståndsdelar i kvarkar och leptoner. Just det, de partiklar som enligt dagens fysik inte skulle bestå av några mindre delar alls. Preonstjärnor tros kunna vara små som ärtor men väga lika mycket som månen. Preonstjärnornas främsta förespråkare är luleforskarna Fredrik Sandin och Johan Hansson, och nu har de publicerat en artikel i ansedda tidskriften Physical Review D där de förklarar hur man snart faktiskt skulle kunna se tecken på dessa konstiga stjärnor, via gravitationsvågor eller om en skulle krocka med jorden. Och om de går att upptäcka så borde de vara tillräckligt många för att utgöra en stor del av den nu mörka materian, säger Sandin och Hansson.
[Uppdatering 2007-12-12: Nu kan du läsa Hansson och Sandins artikel om preonstjärnor i Populär Astronomi 2005/4 (pdf).]


En preonstjärna (här med en tyngdkraftsskyddad fluga som jämförelse) prydde omslaget till Populär astronomi i december 2005. (Bild: J. Hansson)

Etiketter: big bang, kosmologi, mörk materia, partikelfysik, preonstjärnor