Nyheter från Populär astronomi

2006-06-30

På måndag får vi asteroidbesök

Tidigt på måndag morgon den 3 juli passerar asteroiden 2004 XP14 lite småkusligt nära jorden. Rymdbumlingen, som tros vara mellan 400 och 900 meter lång, kommer så nära som 432.000 kilometer bort. Ingen krockrisk föreligger dock - det är något längre bort än avståndet till månen. Astronomer i Kalifornien och i Ukraina kommer att studsa radiovågor mot asteroiden att undersöka hur asteroiden ser ut och hur den rör sig. Det är värdefull kunskap inför farligare asteroidbesök, som till exempel när Apophis återvänder efter sitt nästa besök 2029.
Artikel på space.com
NASAs sida om 2004 XP14

Bild: NASA
Asteroiden 2004 XP14 åker förbi jorden på måndag morgon, och kan vara synlig för amatörastronomer med skapligt vassa teleskop. Klicka för att göra din egen bild på banan. (Bild: NASA)

Etiketter:



2006-06-28

Hubbles värsta kamera mår dåligt

Astrowebb bland andra rapporterar att Hubbleteleskopets finaste kamera, ACS, har sedan en vecka tillbaka mystiskt slutat fungera. Sannolikt träffades elektroniken av kosmisk strålning, men orsaken är inte klarlagd. Hubble-astronomer tror dock att det kommer gå att väcka liv i ACS så småningom. Som ett exempel på vad ACS kan åstadkomma har man samtidigt släppt tidigare ACS-bilder på stoftskivan runt stjärnan Beta Pic i målarens stjärnbild. Senaste om ACS' hälsa hittar du här hos Hubbles tekniska webbplats.

Bild: NASA, ESA, D. Golimowski (Johns Hopkins University), D. Ardila (IPAC), J. Krist (JPL), M. Clampin (GSFC), H. Ford (JHU), and G. Illingworth (UCO/Lick) and the ACS Science Team
Stjärnan Beta i målarens stjärnbild - mer känd som Beta Pic - har släppt en ny skiva. Nåja, bilder tagna med ACS innan de nuvarande problemen visar inte bara stjärnans imponerande stoftskiva, utan även en ny skiva som tycks luta lite jämfört med den stora. Det kan skvallra om en planet i Jupiters storleksklass med en lika lutande bana. Bilden har tagits med ACS' koronograf, som blockerar ljuset från stjärnan i mitten. (Bild: NASA, ESA, D. Golimowski/JHU, D. Ardila/IPAC, J. Krist/JPL, M. Clampin/GSFC, H. Ford/JHU, and G. Illingworth/UCO/Lick och ACS Science Team)


2006-06-27

Varför solens korona ser ut som den gör

Solförmörkelser är något vi får höra om då och då. Dessa är förutom spännande scener för allmänheten, också värdefulla tilfällen för astronomer att testa de gällande fysikaliska teorierna gällande stjärnbildning och stjärnutveckling. Särskilt intressant är simuleringar av solens korona, som är det mycket turbulenta område kring solen som syns tydligt under solförmörkelser. En ny simulering har visat hur flera miljarder ton plasma kring solen byter tillstånd samt hur solens magnetfält påverkar solens omgivande plasma. Den nya simuleringen har använt sig av data från den senaste solförmörkelsen den 29 mars 2006.
Läs mer hos amerikanska NSF

Bild: SAIC/NASA
Solens korona som den ser ut i verkligheten, samt datorsimuleringen som använt sig av 700 processorer under 4 dygn. (Bild: Science Applications International Corporation och NASA)

Etiketter:



2006-06-26

SMART-1 förbreder sig för slutet

SMART-1 är den svensk-europeiska sonden som studerar månen. Efter att ha spenderat 16 månader kring månen, bestämdes det för några dagar sedan att SMART-1 ska störta mot månen den 3 september 2006. Om man hade låtit sondens bana förfalla under månens gravitationskraft, skulle SMART-1 hamnat på andra sidan av månen. Dock vill man att landningen ska vara synlig från jorden, och därför har man justerat banan så att den slutar med att störta mot månens framsida.
Läs mer hos ESA

Bild: ESA
En konstnärs bild av SMART-1 i bana runt månen. (Bild: ESA)

Etiketter:



2006-06-24

Midsommardop hos Pluto

Plutos två nya månar har nu blivit döpta. Internationella Astronomiska Unionen kungjorde i veckan att de ska heta Nix och Hydra. Månarnas initialer N och H hyllar plutosonden New Horizons, som kommer på besök 2015. Bokstavshyllningar är lite av en tradition därute - Plutos P och L är tillägnade amerikanska astronomen Percival Lowell som startade jakten på Pluto en gång i tiden. Vi vill istället hylla de anonyma krafterna som redan uppdaterat den svenska upplagan av Wikipedia med sidor om Nix och Hydra. Annars är astronomisk information på svenska Wikipedia en mycket oäven historia.
Läs mer hos Hubbleteleskopets webbplats

Bild: NASA, ESA, H. Weaver (JHU/APL), A. Stern (SwRI) och HST Pluto Companion Search Team
Pluto (upptäckt 1930) med sina månar Charon (1978) och nydöpta Nix och Hydra som hittades först 2005. (Bild: NASA, ESA, H. Weaver/JHU/APL, A. Stern/SwRI och HST Pluto Companion Search Team)

Etiketter:



2006-06-21

Luftskepp kan ge de bästa observationerna

Inom astronomin strävar man kontinuerligt efter att få bättre och bättre observationer. Ett sätt att göra detta är genom att använda stora teleskop. Ett annat sätt är att skicka teleskopen upp i rymden, så att bilderna inte kontamineras av jordens atmosfär. En ny idé, som astronomen Robert Fesen utvecklade på en konferens i Florida i slutet av maj, är att montera teleskopen på luftskepp som flyger högt i atmosfären. Observationer från luftskepp är nästan lika bra som rymdobservationer, med fördelen att det är mycket billigare att använda luftskepp.
Läs originalrapporten på engelska här
Artikel på New Scientist Space
Bild: SWRI
Den 44-meter långa luftskeppet HiSentinel provflög från New Mexico i november förra året. (Bild: ©Southwest Research Institute)


2006-06-20

Locknekratern Geocenter - bilder från invigningen

Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey
Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey
Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey Bild: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey 
Vår reporter Gösta Gahm rapporterar: Den 11 juni invigdes museet Locknekratern Geocenter, där det berättas om den meteorit på 300 miljoner ton, som slog ner i ett 500 meter djupt hav för 455 miljoner år sedan och gav upphov till Locknekratern nära Östersund i Jämtland. Kratern, numera Locknesjön, är omgiven av vallar av material som stelnat efter de grus- och sandmassor som sköljdes upp i kilometerhöga vattenvågor. En riktig jämtsk tsunami alltså. (Fotograf: J. Wright Horton, Jr., U.S. Geological Survey. Klicka för förstoringar.)

2006-06-18

Rymdfärjan klar för 1 juli trots farhågor

NASA har gett till rymdfärjan Discovery grönt ljus för uppsändning tidigast 1 juli. Detta trots att risken att delar av bränsletankens isolering ramlar av under färden fortfarande klassas som 'sannolikt/katastrofalt'. NASA-chefen Mike Griffin motiverar med att även under de värsta tänkbara omständigheterna skulle inte astronauternas liv vara i fara. Dock skulle det innebära slut för rymdfärjeprogrammet om Discovery förolyckas, även om ingen i besättningen skadas. För mer om uppsändningen rekommenderar vi såklart Astrowebb.
Pressrelease hos NASA
Artikel på Spaceflight Now

Bild:
En sån där dramatisk bild på rymdfärjan Discovery och dess besättning. Europa representeras av tysken Thomas Reiter, näst längst till höger. (Bild: NASA)


2006-06-16

Svensk teknik jagar antimateria i rymden

Varför finns det så lite antimateria i universum? Det är en av frågorna som satelliten Pamela, som lyfte igår från kazakstanska Baikonur, hoppas kunna svara på. Pamela ska i mer detalj än någonsin förr studera de antiprotoner och positroner som strömmer in från yttre rymden i form av kosmisk strålning. Och om man har riktig tur så fångar man in även kärnor av antihelium, om några skulle finnas därute. Bland instrumenten finns en manick för att se till att bara partiklar som fångas på rätt sätt registreras av satellitens detektorer, och den är byggt vid Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm. Läs mer om den på KTHs egen Pamela-sida.
Pressmeddelande hos KTH
Artikel på New Scientist Space

Bild: Pamela-kollaborationen/INFN
Satelliten Pamela genomgår tester (och lite handpåläggning) innan uppsändning från Baikonur på torsdagen. (Bild: Pamela-kollaborationen/INFN)

Etiketter: , ,



2006-06-14

Med en maffig galaxkrock kan man slå världen med häpnad

Imorgon torsdag är sista och kanske mest intressanta dagen på Nobelsymposiet i astrokemi. Experter från USA, Frankrike och Nederländerna ska hålla föredrag om planetatmosfärer, jakten på liv på Mars och andra planeter. Trots ett för svensk astronomi spännande pressmeddelande var presskonferensen före symposiet glest besökt, enligt organisatörerna. Medierna tycks inte ha varit speciellt intresserade. Ändå så slår idag Aftonbladet stort med en astronomisk nyhet: om det de kallar tidernas största gasmoln. Det var nog att ta i, men det är i varje fall det största molnet av sitt slag, orsakat av en galaxhopskrock och förevigad av ESAs röntgensatellit XMM-Newton. Skillnaden med Nobelsymposiets uppslag? Svårt att säga, men en stor maffig bild och Universe todays rubrik kan ha spelat roll. Det är värt att notera att Vetenskapsrådets annars ypperliga sajt för vetenskapliga pressreleaser forskning.se tycks inte ens tillåta pressreleaser med bilder. Inte att undra på att svenska nyheter ibland får ge vika för mer färgglada dito från utlandet.

Bild: University of Maryland, Baltimore County (UMBC)
Galaxhopen Abell 3266 håller på gå samman med en annan galaxhop som är tio gånger mindre. Kollisionen har skapat ett gigantiskt, hett gasmoln med en storlek på tre miljoner ljusår (den gul-orangea delen i mitten). Och nej, färgerna är inte riktiga... Originalartikeln på ArXiv.org innehåller fler spejsade bilder på krocken. (Bild: University of Maryland, Baltimore County)

Etiketter: ,



2006-06-12

Allt om norska meteoritnedslaget

Nåja, inte riktigt allt, eftersom det är långt ifrån klart hur stor stenen var och hur mycket av den brann upp. Men en summering är på sin plats. Över Nordnorge kl 02.05 onsdagen den 7 juni sågs en mycket ljusstark eldkula som enligt vittnen lyste upp den redan ljusa natten. Kolla bonden Peter Bruvolds bild i Aftenposten och Martin Lyngdals bild på Universitetet i Oslos webbplats. Några minuter senare hördes ett kraftigt dån på flera håll, dock enligt DN inte i Sverige, och kl 02.13 registrerade jordskalvbevakningsstationen Norsar lågfrekventa skakningar som måste haft sitt ursprung i meteoritnedslaget. Infraljudpulser registrerades hos Institutet för rymdfysik i Kiruna (klicka för att se pulserna) och så långt bort som Luleå. Norske kändisastronomen Knut Jørgen Røed Ødegaard, som skriver om händelsen hos Universitet i Olso tror att meteoriten kan ha varit bra mycket större än Norges tidigare meteoritrekord, en sten på 90 kilo som föll ner 1904. Aftenposten visar en bild som sägs vara på nedslagsplatsen i Reisadalen, där smällen skakade hus och blåste in gardiner. Men än så länge vet vi inte hur mycket som finns kvar av besöket från ovan.
Artikel på forskning.no
Artikel med bilder hos Universitetet i Oslo
Artikel i dagens DN

(Alltsammans är förstås småpotatis jämfört med stenbumlingen som orsakade jämtska Locknekratern, vars Geocenter slog upp portarna i söndags. Det kan man läsa om hos Länstidningen i Östersund och Östersundsposten.)

Bild: NORSAR
Dånet kom från väster. Pilen visar hur Norsar-stationen ARCES uppfattade meteoritens ankomst natten till i onsdags. För bilder på själva eldkulan, kolla här och här. (Bild: NORSAR)


2006-06-09

Fysikens lagar är inte som förr, enligt mätningar från Lund

Har fysikens lagar alltid varit de samma? Det antar alla astronomer, men det kanske inte är så. Under ett par års tid har noggranna mätningar på avlägsna kvasarer börjat peka på att fysiken var annorlunda förr. I våras bekräftades det att protoner verkar ha blivit tyngre jämfört med elektroner. Andra observationer tyder på att den berömda finstrukturkonstanten, som bestämmer hur den elektromagnetiska kraften beter sig, kanske inte är så konstant egentligen. Men mätningarna har varit kontroversiella. Nu har dock lundaastronomerna Maria Aldenius och Sveneric Johansson gjort nya mätningar i sitt forskningslabb som stramar upp fysiken bakom kvasarmätningarna. Och de har bekräftat att finstrukturkonstanten är inte som den en gång var. Den har, omtumlande nog, ändrat sig med några miljontedelar under de senaste sex miljarder år.
Pressmeddelande hos Lunds universitet
Originalartikeln på ArXiv.org
Mer om jakten på de föränderliga konstanterna i Scientific American
Artikel av kvasarobservatören John Webb i Physics World (pdf)

Bild: University of New South Wales
Ett spektrum kan berätta en hel del. Ljuset från en kvasar i det unga universum passerar genom gasmoln som absorberar ljuset vid våglängder som beror på finstrukturkonstanten. Sex miljarder år senare når ljuset jorden men absorptionerna stämmer inte riktigt överens med det som man ser i labbet i Lund. Kanske så finns det något skumt fel som krupit in i beräkningarna nånstans - eller så var fysikens lagar faktiskt lite annorlunda förr i tiden. (Bild: University of New South Wales )

Etiketter:



I nya numret: Sven Grahn om framtidens rymdturism

Rymdprofilen Sven Grahn blickar tillbaka och fråmåt i en intervju i nya numret av Populär astronomi. Efter en lång karriär inom den svenska rymdindustrin siktar han mot rymdturismens tidsålder. Nyligen har Virgin Galactic pratat om att använda Esrange utanför Kiruna (som bland andra Rymden i dag rapporterade om för några veckor sen). Vad tycker Grahn om möjligheterna? Det avslöjas i tidningen. Dessutom bjuder vi på ESAs maffiga planer för mars- och månresor, ljusets sanna väsen, solförmörkelsebilder från i mars, och en hel del annat.
Läs hela intervjun med Sven Grahn (pdf-format)
Populär astronomi
Svens Grahns rymdblogg

Bild: PA
Populär astronomis sommarnummer är ute nu i välsorterade pressbutiker, eller så kan du ju prenumerera (Bild: PA).

Etiketter: ,



2006-06-06

Hällristning: amerikanerna såg värsta supernovan 1006

Ingen svensk hällristning tyvärr, nationaldagen till trots. Amerikaner dominerar astronyheterna som vanligt, och nu kommer kanske bevis på att de började tidigt med astronomin. Hällristningar som upptäckts i delstaten Arizona visar nämligen något som skulle kunna vara en bild på en exploderande stjärna från tusen år sedan. Supernovan 1006 observerades från Europa och Asien, men hittills har man inte vetat om de amerikanska urinvånarna hade koll på den. Dock lär den ha varit svår att missa - som bäst var den den ljusstarkaste stjärna som mänskligheten någonsin skådat.
Artikel på space.com
Artikel på New Scientist Space

Bild:  John Barentine, Apache Point Observatory
Supernovan 1006 exploderade en bit till höger om Skorpionens stjärnbild, och visst kan man uttyda en skorpion med en stjärna intill den på stenen. Inte övertygad? Kolla då bilden på hur natthimlen skulle sett ut för tusen år sedan från upptäcktsplatsen i Arizona. (Bild: John Barentine, Apache Point Observatory)

Etiketter:



2006-06-04

Där rymden börjar på riktigt

Ett av projekten som klarat sig undan NASAs budgetyxa är IBEX, som precis fått klartecken på att börja förbereda för uppskjutning 2008. IBEX ska undersöka solsystemets yttersta kanter, där solens påverkan slutar och den interstellära rymden börjar på riktigt. Senaste resultaten från gamla sonderna Voyager 1 och 2 tyder på att solsystemets gräns mot resten av galaxen är inte alls symmetrisk. Men Voyagrarnas mätningar är få och tvetydiga - tanken är att IBEX ska med sina neutralatomskameror ta reda på hur det egentligen ligger till därute.
Pressrelease hos amerikanska Southwest Research Institute
IBEX hemsida

Bild: SWRI
NASAs IBEX ska snurra runt jorden i en bana som tar den utanför jordens störande magnetfält. Där ska sondens kameror kartlägga solsystemets gränsmarker, och även undersöka den för bemannad rymdfart farliga kosmiska strålningen. (Bild: SWRI)


2006-06-02

En stenhög som svävar i rymden

Japanska sonden Hayabusas besök på asteroiden Itokawa var inte helt lyckat. Sonden ligger kvar därute men enligt det senaste från den ständigt optimistiska japanska rymdstyrelsen kommer den sannolikt att klara resan tillbaka till jorden 2010. Även om den aldrig kommer fram har vi dock redan fått en fascinerande bild på en mycket märklig asteroid, enligt ny forskning som publiceras i veckans nummer av tidsskriften Science. Hayabusas mätningar visar alltså att Itokawa är gjord av samma stoff som andra asteroider, men att den håller ihop överhuvudtaget är ett smärre under. Itokawa är nämligen till 40 procent tom rymd - antagligen är den de samlade spillror efter en tidigare kollision.
Artikel i Science
Artikel på New Scientist Space

Bild: JAXA
Stenarna och gruset som täcker asteroiden Itokawa skvallrar om att den bildades ur spillrorna efter en tidigare asteroidkrock. Klicka och bläddra neråt för fler bilder.
(Bild: JAXA)


Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google