Nyheter från Populär astronomi

2006-04-30

Chilenare blir Nordens största teleskop

Teleskopet CAT har sedan sjuttiotalet levt och verkat på en bergtopp i Chile. Europeiska sydobservatoriet ESO bantar nu ner sitt observatorium på chilenska La Silla till förmån för VLT-teleskopen lite längre norrut, och för ett tag sedan köpte Lunds universitet CAT. Nu har teleskopet styckats ner och transporterats över halva jordklotet, och får snart ett nytt hem i Lunds gamla vattentorn. Det blir det största optiska teleskopet i Norden, och med prislappen på en halv miljon kronor betydligt billigare än vad ett helt nytt teleskop hade kostat.
Läs mer hos forskning.se

Bild: ESO
Lunds 1,4-meters teleskop, som den såg ut på plats i Chile. (Bild: ESO. Klicka för en större version på Bengt Edvardssons hemsida)


2006-04-27

Har protonerna gått upp i vikt?

Har fysikens lagar alltid varit de samma? Fram tills nu har det sett ut så, men nu har ett forskarlag från Nederländerna, Frankrike, Schweiz och Tyskland sett något som kan få lagarna att börja gunga lite smått. De har upptäckt bevis för att kvoten mellan protonens och elektronens massor kan ha ökat med 0,002 procent under de senaste 12 miljarder åren. De har jämfört hur vätemolekyler absorberar uv-ljus från två mycket avlägsna kvasarer, och jämfört med nya mätningar på hur vätemolekyler absorberar här på jorden. Molekylerna absorberade liiite annorlunda än de gör här och nu. Ljuset från kvasarerna började nämligen sin resa mot oss då universum bara var en åttondel av sin nuvarande ålder. Resultatet är än så länge inte helt säkerställt, men det skulle vända upp och ner på fysiken om det visar sig stämma. Nobelprisgrejer, alltså. Men som fysikern John Webb säger till Nature News, än är det inte riktigt dags att boka flygbiljett till Stockholm.
Artikel på Nature News
Sammanfattning av originalartikeln i Physical Review Letters
Tidigare artikel med mätningarna på ArXiv.org

Bild: ESO
Kvasaren HE 1013-2136, i en bild tagen med VLT i Chile. Det är observationer på två andra kvasarer med VLT som tyder på att protonen kanske är lite tyngre än den var för 12 miljarder år sen. Eller så har den redan lätta elektronen bantat. (Bild: ESO)


2006-04-26

Minikometer skapas ur Schwassmann-Wachmann 3

För inte mer är ett par nätter sedan observerade ESO-astronomer den nyligen splittrade kometen Schwassmann-Wachmann 3. Denna komet som kretsar runt solen en gång varje 5,4 år har splittrats otaliga gånger. Senast sågs den dela upp sig tidigt i april, och nu för ett par dagar sen kunde man observera två nya bitar slungas ut. Frågan är nu, hur länge denna process kan fortsätta. Kan detta fortsätta tills Schwassmann-Wachmann 3 förgörs?
Läs mer hos European Southern Observatory

Bild: ESO
Minikometer skapas ur Schwassmann-Wachmann 3. Bilden är skapad av flera bilder tagna i olika färger. En stjärna i bakgrunden syns som en rad färgbluppar under kometen, som var den som rörde på sig mellan exponeringar. (Bild: ESO)

Etiketter:



2006-04-25

Hubble firar 16 år med stjärnsmällsgalax

Rymdteleskopet Hubble har fyllt 16 år och NASA firar såklart med ett maffigt bildsläpp. Näraliggande galaxen M82 håller på att bygga nya stjärnor så pass ivrigt att den håller på att blåsa bort stora mängder gas i en så kallad supervind.
Pressrelease på hubblesite.org

Bild: NASA/ESA/Hubble Heritage Team (STScI/AURA)
Galaxen M82 är vår närmaste stjärnsmällsgalax. Stjärnbildning pågår för fullt i mitten - supervinden har sitt ursprung där och syns i rött i den här bilden. Klicka för fler och större bilder. (Bild: NASA/ESA/Hubble Heritage Team, STScI/AURA)


2006-04-23

En snabb titt på bloggosfären...

...visar en del intressanta och aktuella inlägg. I amerikanska Bad Astronomy Blog tipsar Phil Plait om filmen som sonden Messenger tagit av jorden under sin resa till Merkurius. Svenska Rymden i dag uppdaterar om (hela!) Mars historia, med hjälp av nya rön från Mars Express. Borta på Vetenskapsnytt skriver Malin Sandström om erbjudandet om att skicka något till rymden för blott 765 kronor. Samma nyhet kan man också läsa om hos alltid lika fascinerande vetenskapsbloggen Cosmic variance.

Känner du till andra bra astrorelaterade bloggar? Tipsa gärna.

2006-04-21

Tarantulanebulosans inre

Tarantulanebulosan, som också kallas 30 Doradus, ligger i det Stora Magellanska molnet och är en av den södra stjärnhimlens största gasrika nebulosor. En ny serie med bilder från ESOs Very Large Telescope avslöjar att den innehåller hundratals massiva stjärnor inklusive en del extremt tunga på mer än 50 gånger solens massa.
Läs mer hos ESO

Bild: ESO
Tarantulans centrala stjärnhop R136. (Bild: ESO)


2006-04-20

Rymdfärjor med antimateria som bränsle

Inget kan bräcka fördelarna med att använda antimateria som bränsle för framtidens rymdfärjor. Dessa kommer att vara superlätta och kan nå enorma hastigheter. Trots detta, är vi långt ifrån att kunna konstruera sådana i och med deras höga kostnad och instabilitet. Dessutom är avgaserna mycket farliga och för tillfället ohanterliga. Antimateriefärjan kan trots allt vara en stor del av lösningen till en bemannad mission till mars eller andra planeter, och därför har NASAs Institute for Advanced Concepts dragit igång ett projekt för att undersöka möjligheterna.
Läs mer hos NASA

Bild: NASA/NIAC
Klicka för att se en skiss av bränslesystemet. (Bild: NASA/NIAC)

Etiketter:



2006-04-19

Någon gammablixt kommer inte att döda oss

Krzysztof Stanek med kollegor från Ohio State University i USA har granskat fyra galaxer där de närmaste gammablixtarna smällt, och kommit fram till att de har något gemensamt. De lider alla brist på tunga grundämnen. Vintergatan är å andra sidan välförsedd med tunga grundämnen, vilket förmodligen skyddar galaxen mot de tunga stjärnorna som tros ligga bakom i alla fall många gammablixtar.
Stanek medger att världens börser kommer knappast att stiga på grund av denna nyhet.
- Men det finns många som har undrat om man kunde skylla på gammablixtar för massutdöenden tidigt i jordens historia, och vårt arbete tyder på att så inte är fallet, säger han.
Pressrelease hos Ohio State University
Originalartikeln hos ArXiv.org


Bild: ESA/S. Holland/J. Hjorth/J. Fynbo/Köpenhamns U
En del av värdgalaxen för den näraliggande gammablixten som upptäcktes 24 april 1998. Tillsammans med tre nyare jätteexplosioner tyder den på att vår galax - och jorden - inte riskerar drabbas av någon gammablixt. (Bild: ESA/S. Holland/J. Hjorth/J. Fynbo/Köpenhamns Universitet)

Etiketter:



2006-04-17

Första kort från Venus

De första bilderna från Venus Express visar molnvirvlar vid planetens hittills rätt okända sydpol. Liknande virvlar har setts vid nordpolen. De kan utvecklas snabbt, och kommer att kunna observeras i mer detalj under de minst 500 dagar som Venus Express håller planeten under uppsikt. De nya bilderna togs den 12 april, dagen efter sonden intog sin bana runt planeten.

Bild: ESA/INAF-IASF/Observatoire de Paris
Venus Express' optiska och infraröda kameror tog de här nya
bilderna på Venus dagsida (t v) och nattsida. (Bild: ESA/INAF-IASF/Observatoire de Paris)


2006-04-15

'Xena' glänser som snö i solen

Teamet som upptäckte planetkandidaten Xena, eller 2003 UB313, har observerat den på nytt, denna gång med självaste Hubbleteleskopet. Mike Brown med kollegor har gjort en ny uppskattning på hur stor Xena är, och upptäckt att den är knappt större än Pluto. Det är mindre än man hittills trott , därför att den kontroversiella småplaneten visar sig vara otroligt bra på att reflektera det lilla solljus som når den 14,5 miljarder kilometer ut där den är just nu. 2003 UB313 blir till och med solsystemets glansigaste måne, efter den isiga saturnusmånen Enceladus.
Mike Browns webbsida om småplaneten och dess upptäckt
Originalartikeln på ArXiv.org
Artikel på New Scientist Space
Pressrelease på hubblesite.org

Bild: NASA/ESA/M. Brown/Caltech
Planetkandidaten Xena (som ännu inte fått något officiellt namn) är bara en suddig prick i denna Hubblebild. Utifrån bilden har Mike Brown med kollegor kommit fram till att den är bara fem procent större än Pluto - men desto bättre än Pluto på att reflektera solljus. (Bild: NASA/ESA/M. Brown/Caltech)

Etiketter:



2006-04-13

Stockholmsforskare går samman för att leta liv i rymden

Finns det liv på Mars, eller för den delen någon annanstans än jorden? Nu har astronomer, geologer, biologer och fysiker vid Stockholms universitet startat en ny forskarskola inom astrobiologi med uppgift att undersöka förutsättningarna för liv i universum. Skolan, med astronomiprofessorn Hans Olofsson som föreståndare, börjar redan i höst med ett gemensamt utbildningsprogram och åtta nya doktorandtjänster. På forskarskolans hemsida listar man frågor som man tänker ta itu med. Hur ska man till exempel definiera liv? Hur kan livsformer i extrema miljöer berätta om hur livet började på jorden? Och hur ska man egentligen leta tecken på liv på andra planeter?
Notis hos Stockholms observatorium
Om astrobiologi hos Swedish Astrobiology Network

Bild: Institution för molekylärbiologi och funktionell genomik, Stockholms universitet
Astrobiologi blir ett nytt fokus för forskare vid Stockholms universitet. (Bild: Institution för molekylärbiologi och funktionell genomik, Stockholms universitet)


2006-04-12

LCROSS ska först krocka med månen och sedan flyga genom spillrorna

NASA har nu planerat färdigt an ny rymdfarkost som ska studera is på månens sydpol. Den nya farkosten, "Lunar CRater Observation and Sensing Satellite" (LCROSS) ska flyga mot månen år 2008. När den närmat sig, kommer farkosten att dela sig i två delar. Ena delen ska krascha mot månens sydpol, och den andra delen ska flyga igenom isspillrorna som slungas från månens yta. På detta sätt ska diverse isbitar plockas upp, föras tillbaka till jorden, och slutligen analyseras. Den nya missionen förväntas kosta kring 80 miljoner dollar.
Pressmeddelande hos NASA
Bild:
En Konstnärs bild om hur LCROSS kommer att operera (Bild: NASA)

Etiketter:



2006-04-11

Venus Express på plats

Sonden Venus Express har bromsat in och nu snurrar glatt i en bana runt vår molniga granne. Manövern gick felfritt. Bland sondens instrument som nu dras igång är ASPERA-4, som Institutet för rymdfysik i Kiruna ansvarar för. Instrumentet ska undersöka hur solvinden och Venus atmosfär växelverkar.
- Nu ser vi fram emot att sätta igång vårt instrument och att ta emot data som vi kan börja analysera för att lära oss mer om Venus, säger Stas Barabash, professor vid IRF.
Pressmeddelande hos ESA
Se tisdagens presskonferens
Pressmeddelande hos IRF

Bild: ESA
Europeiska rymdstyrelsen ESAs operationscentrum i morse, strax efter Venus Express intog sin nya bana. (Bild: ESA)


2006-04-10

Blå ring kring Uranus

Liksom Saturnus, är Uranus omringad av ringar. Dessa är dock mycket mindre tydliga. Genom att kombinera bilder från rymdteleskopet Hubble och infraröda bilder från amerikanska Keck-teleskopet, har man nu kunnat upptäcka en tjock blå ring kring denna planet. Den nya ringen är blå på grund av dess ämnesinnehåll, som tyder på att den kan ha bildats genom mikrometeoriter som krockat med en närliggande måne.
Pressmeddelande hos University of California

Bild: Science
Den nyligen upptäckta yttre blåa ringen runt Uranus. Klicka för att se hur bilderna har sammanslagits. (Bild: Science)

Etiketter:



2006-04-09

Ödesstund på tisdag för Venus Express

Klockan 09.17 på tisdag är Venus Express framme vid sitt mål. Då inträffar den fem månader långa resans mest kritiska ögonblick, då den på 50 minuter bromsar in och intar en bana runt den molntäckta planeten. Manövern kommer att kräva nästan all den bränsle som Venus Express har med sig. Om allt går bra kan vi se fram emot nya bilder och forskningsresultat som (om man ska tro hajpen) kan hjälpa oss på jorden att förstå hur vår egen växthuseffekt fungerar.
ESA-pressrelease på svenska

Bild: ESA - AOES Medialab
Venus Express började sin resa till grannplaneten i november förra året, och nu är den nästan framme. På tisdag sker inbromsningen som ska sätta den i banan där den ska bo och verka i nästan tre år. (Bild: ESA - AOES Medialab)


2006-04-07

Planetbyggstenar hittade runt död stjärna

När en tung stjärna exploderar kan den lämna kvar en pulsar, en mycket liten och snabbroterande stjärna. Inget ställe att leta exoplaneter, hade man trott, men nu kommer ännu mer bevis på att planeter, ja dem kan man hitta precis överallt. Nya observationer med rymdteleskopet Spitzer visar nämligen att pulsaren 4U 0142+61 är omgiven av en skiva av stoft och damm, som lyser i infrarött. Sådant kan vara början till ett planetsystem - kanske som det extremt märkliga planetsystemet runt en pulsar som Aleksander Wolszczan upptäckte redan 1992. Den som vill lära sig mer om exoplaneter kan förresten kolla in veckans sändning av Vetenskapsmagasinet i SVT som går i repris på lördag (och på webben).
Mer info på Spitzers webbplats

Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Hurt (SSC)
Spitzers nya upptäckt är en pulsar som är omgiven av en stoftskiva. Kanske den kommer att i framtiden kunna bilda ett eget märkligt planetsystem, men med - om man ska tala klarspråk - riktigt dåliga förutsättningar för liv. (Bild: NASA/JPL-Caltech/R. Hurt/SSC)


2006-04-05

Galaxer är fångade av universums väv

Bild: IAC
Här illustreras en bit av den återskapade storskaliga strukturen. (Bild: IAC)

Galaxer är utspridda i universum på ett någorlunda ordnat sätt. En ny studie har visat att galaxer orienterar sig längs filament som omringar stora bubbelliknande tomrum i universum. Genom den nya studen har man kunnat kartlägga den exakta positionen av tusentals galaxer, och kunnat återskapa en bild av den väv som universum kontinuerligen spinner.
Pressmeddelande hos brittiska Royal Astronomical Society
Se datoranimering i mpeg format [8,9 MB]

2006-04-04

Lasrar gjorda av träsprit

En nyhet från brittiska astronomernas landsmöte NAM har nått till exempel Svenska Dagbladet. Radioastronomer från utanför Manchester, med Lisa Harvey-Smith i spetsen, har upptäckt några moln av träsprit - eller i alla fall metanolgas - som lyser som lasrar. Det uppseendeväckande är att molnen bakom denna maserstrålning inte bara är små oupplösta prickar på stjärnhimlen. Den största av dem är hela 460 miljarder kilometer bred.
NAM-mötets pressmeddelanden

Bild: L. Harvey-Smith/JIVE
Nyupptcäkta träspritmasrar (i grönt) lyser upp där stjärnor bildas i molnsystemet W3(OH), som ligger 7500 ljusår bort. Den här bilden visar för första gången att masrar i rymden kan vara förvånansvärt stora. (Bild: L. Harvey-Smith/JIVE)


2006-04-03

Universums starkaste magnetfält

En typisk neutronstjärna har en storlek på bara tjugo kilometer men väger lika mycket som solen. När två neutronstjärnor av samma skrot och korn möts, ja då kan det verkligen hända saker. Nya datorsimuleringar gjorda av engelsk-tyska forskarkollegorna Daniel Price och Stephan Rosswog visar att en kollision mellan neutronstjärnor kan skapa magnetfält som är tusen miljoners miljoner gånger starkare än jordens magnetfält. Starkare än något annat i universum, alltså. Sådana kollisioner kan ligga bakom de korta gammablixtarna.
Pressrelease med bilder och filmer
Originalartikeln på ArXiv.org

Bild: Daniel Price (U. Exeter) and Stephan Rosswog (Int. U. Bremen)
Under bara några millisekunder smälter två neutronstjärnor våldsamt samman. Färgkodningen visar magnetfältets styrka: gult är där det är starkast, kanske starkare än någon annanstans i universum. Klicka på bilden för att se fler bilder och filmer. Bild: Daniel Price (U. Exeter) and Stephan Rosswog (Int. U. Bremen)


2006-04-01

April, april: 'Deep Impact'-planer för Europa oroar EU

[Redigerat: En (mycket liten) läsarstorm blev det när vi plockade bort årets aprilskämt. Här är det igen. Marsprojektet Thor är förresten inget påhitt, den nya gryningen för Dawn är även den helt sann, och bilden på kratern på Europa är äkta.]

'Deep Impact'-planer för Europa oroar EU

En märklig politisk kris med rymdkoppling verkar vara under uppsegling - och den kan skada relationer mellan USA och EU. Efter att NASA under veckan återupprättat asteroidsonden Dawn, har man nu även valt att slå ihop planer på att spränga en krater på Mars med Jupiter Icy Moons Orbiter som lades ner i januari. Man vill man avfyra en 800-kilo tung 'projektil' mot månen Europas isiga yta. Projektet återvinner teknik från NASA-sonden Deep Impact som kraschade en minisond mot kometen Tempel 1 i somras. Nyheten har mottagits med glädje bland planetforskare, men reaktionerna hos EU har varit desto kyligare. I Österrike, som är EUs ordförandeland för tillfället, rapporteras vetenskapsminister Elisabeth Gehrer vara oroad över symboliken i planerna att genomföra en våldsam sprängning på just Europas yta. NASA-chefen Mike Griffin kontrar i Washington Post att nedslaget kan avslöja tecken på liv under månens yta. Uttalanden väntas från både EUs utrikestalesman Javier Solana och USAs president George W. Bush under lördagen 1 april.

Bild: University of Arizona
EU kan vilja stoppa NASAs kontroversiella planer på att spränga en ny krater på Jupiters måne Europa. (Bild: University of Arizona)

Etiketter: ,



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google