Nyheter från Populär astronomi

2005-10-31

Höften, axlarna och skallen är ömtåligast

Bild
C. Conrad, Självporträtt (Bild: C. Conrad, Apollo 12, NASA)

En av de farligare effekterna astronauter utsätts för är kosmisk strålning. Olika kroppsdelar är dock känsliga till olika grad. Detta beror på mängden benmärg som produceras i benen i varje kroppsdel. Även om det bästa sättet att skydda sig mot strålningen är att vara inne i rymdskeppet, kommer de framtida rymddräkterna att bära mer skydd runt vissa kroppsdelar än andra. Höften, axlarna och skallen är bland de ömtåligaste kroppsdelarna.
Orginalartikel på engelska

2005-10-30

Världens äldsta observatorium hittat i norra Kina

Nyhetsbyrån Xinhua rapporterar att något som tros vara världens äldsta observatorium upptäckts i norra kinesiska provinsen Shanxi. Staden Taosi, där det som finns kvar av observatoriet hittats, var ett betydande centrum mellan 2.600 och 1.600 år f Kr. Hela 2.000 år äldre än Maya-folkets observatorier i Sydamerika, enligt arkeologen He Nu. Ett system av tretton stenpelare användes enligt arkeologer och astronomer för att hålla koll på solen och årstiderna, och kanske även månen och stjärnorna.
Artikel hos Xinhua
Mer om Taosi hos Chinese Archaeology (engelska)

2005-10-28

Mars närmast jorden i helgen

Dags att kolla in Mars på kvällshimlen. Först om 13 år kommer Mars så nära jorden som den gör tidigt på söndag morgon. Titta till exempel mot öster klockan åtta på kvällen, eller söderut vid midnatt. Mars fortsätter att vara ljusstark och trevligt synlig på kvällen under hela hösten.
Artikel i Sky & Telescope
Artikel på tycho.dk (danska)

Bild: Sky & Telescope
Jorden åker runt solen en gång på ett år, Mars tar nästan två år. Just nu har vi liksom hunnit ikapp varandra. (Bild: Sky & Telescope)


2005-10-27

Studenternas rymdraket lyfter

'Studentsatellit ska lyfta om en månad', skrev vi här i juli, men ack så fel vi hade. Det ESA-stödda projektet för universitetsstuderande blev försenat ett par gånger, men nu i morse lyfte det från Plesetsk-kosmodromen i Ryssland. Satelliten har också drag av rysk docka - den innehöll tre mindre 'pikosatelliter' som släpptes ut i rymden kort efter uppskjutningen.
Pressrelease hos ESA (svenska)
SSETIs hemsida

Bild
SSETI var bara en av satelliterna som denna raket bar upp i morse. Hela sju projekt är med, skriver Spaceflight Now. Bland dem är Irans första steg i rymden, satelliten Sinah-1, vars syften verkar väckt misstankar hos en del bedömare på nätet. (Bild: ESA)


2005-10-26

Nya stora teleskop i Arizona och... Stockholm

Tyskbyggda Large Binocular Telescope i Arizona har sett sitt första ljus. Enligt pressmeddelandet är det störst i världen - teleskopets två speglar på 8,4 meter tillsammans motsvarar ett 11-meters teleskop.
Pressmeddelande hos Max-Planck-Institut für Astronomie (tyska)

Något mindre men lika roligt är det 1-metersteleskop som precis fått finansiering i Stockholm. Teleskopet husera på AlbaNova Universitetscentrums kupol i norra Stockholm, och användas i undervisning, för att testa instrument, och för att mäta luftföroreningar med laserekon. Teleskopet blir snäppet större än Uppsalas Westerlundteleskop som har funnits sedan 2003.
Notis hos Stockholms observatorium

Bild: Max-Planck-Institut für Astronomie
Världens största kikare, Large Binocular Telescope. Klicka för att se teleskopets första bild. (Bild: Max-Planck-Institut für Astronomie)


2005-10-25

Tre besvikelser

Idel tråkiga nyheter idag. Venus Express blir försenad ytterligare några dagar på grund av strul med skyddsfilm, skriver Ny Teknik. Uppskjutningen äger rum tidigast den 2 november.

Norrland ska få riktig 3G-mobiltelefoni, men det som är bra för mobilanvändarna är inte lika kul för rymdindustrin, meddelar TT (t ex i Helsingborgs Dagblad). 3G-frekvenserna ligger lite för nära frekvenserna som används för att kommunicera med satelliter.

Och så rapporterar Sky & Telescope att den försvunna sonden Mars Polar Lander är fortfarande på rymmen. I tidigare bilder såg det ut som om kraschplatsen hade identifierats, men på nya, bättre bilder finns inte ett spår av den olycksdrabbade landaren.

2005-10-24

Misslyckad stjärnbildning kan leda till planeter

Bild: NASA/JPL
Konstnärsillustration av mikroskopiska partiklar kring en brun dvärg. (Bild: NASA/JPL)

Med det infraröda rymdteleskopet Spitzer har astronomer nyligen kunnat observera mikroskopiska stoftpariklar kring fem misslyckade stjärnor, dvs bruna dvärgar. De nya observationerna tyder på att bruna dvärgar går igenom samma stadier som "normalä sollika stjärnor när de bildas. Detta kan innebära att till och med planeter kan bildas kring bruna dvärgar, som den märkliga bruna dvärgen 2M1207 redan tyder på.
Pressmeddelande hos NASA

Etiketter:



2005-10-23

Venus Express försenad

Raketen som ska bära nästa stora planetsond, Venus Express behöver rengöras en gång till innan den kan skjutas upp, rapporterar Astrowebb. Ny tid för uppskjutningen är tidigt på onsdag morgon.
Venus Express' hemsida hos ESA

Bild: ESA
Venus Express är en nästan-kopia på ESAs framgångsrika Mars Express. När den kommer fran till den molniga grannplaneten ska den studera och fotografera dess atmosfär och närområde. (Bild: ESA)


2005-10-21

Astronomdagarna: 1900talets populär astronomi och universums mörkaste tid

Bild: Uppsala astronomiska observatoriumUnder Astronomdagarnas första dag föreläste Marie Rådbo för allmänheten. Under andra dagen på lördagen pratar Johan Kärnfelt om hur astronomi för allmänheten kunde låta för hundra år sen, och om uppsalaprofessorn Östen Bergstrand (bilden) som kom på det bästa sättet att föra ut astronomin till folket.

Upplysning blir det alltså, men också mörker. Carina Persson från Onsala berättar om jakten på tecken från universums mörkaste tid - efter big bang, men innan de första stjärnorna tändes. Då växelverkade de allra första molekylerna med just efterglöden efter big bang - och skickade ut fotoner som kanske kan detekteras idag. Just nu letar man med svenska rymdteleskopet Odin, och snart även med planerade rymdprojektet Herschel.
Läs mer bland föredragspresentationerna för Astronomdagarna [pdf, på engelska]

2005-10-20

Astronomdagarna: nobelfysik i jätteteleskop

Under Astronomdagarnas första dag berättar Dainis Dravins om ett spejsat instrument till det planerade europeiska jätteteleskopet OWL. Instrumentet QUANTEYE kommer att kunna räkna in ljusfotoner med en miljarddels sekunds noggrannhet. Det gör det för första gången möjligt att kunna se märkliga fenomen i själva ljuset från astronomiska källor. Så kallade kvantoptiska fenomen alltså - ni kanske minns att nobelpristagaren Roy Glaubers fått årets Nobelpris i fysik för just forskning inom kvantoptik.
Läs mer bland föredragspresentationerna för Astronomdagarna [pdf, på engelska]

Bild: Jon Morse (University of Colorado)/NASA
Gigantiska stjärnan Eta Carinae är ett av objekten som kvantoptiska instrumentet QUANTEYE ska kika på. Det är ett av de ställen där det finns lasrar i rymden, och de ska Lunds Sveneric Johansson ska föreläsa om, också under Astronomdagarna på fredagen. Bild: Rymdteleskopet Hubble/Jon Morse (Univ. of Colorado)/NASA

Etiketter: ,



2005-10-19

Astronomdagar i Uppsala stundar

Bild: Uppsala universitetVartannat år träffas Sveriges amatör- och proffsastronomer för att diskutera aktuell och framtida forskning. Nu på fredag och lördag är Uppsala universitet värd för årets
Astronomdagar. Som är brukligt inom astroforskning nuförtiden är nästan alla presentationer på engelska. Ett undantag blir när Marie Rådbo på fredagskvällen reder ut huruvida natthimlens stjärnor lyser de för evigt. Hennes föredrag är öppet för allmänheten. Bland de andra höjdpunkter ska Nils Andersson berätta hur nära man har kommit att fånga upp gravitationsvågor från rymden, Gabriella Stenberg uppdaterar om det planerade nya observatoriet i Umeå, och Jan-Erik Wahlund kommer med det senaste från Cassini-sondens besök hos Saturnus och dess månar.
Pressrelease från Uppsala universitet (på svenska)
Programmet för mötet (på engelska)

2005-10-18

Mer is på Mars


Bild: NASA/JPL

Dalarna i den centrala Deuteronilus-Protonilus på Mars från Viking (Bild: NASA/JPL)

Rymdsonden Viking har nu lyckats ta högupplösningsbilder på ickepolaris på Mars. Dessa tros vara isklippor och inte glaciärer, och tros ha formats genom att den marsianska polarisen har rört sig från polerna. Bland de nyligen observerade mönstren på Mars finns flödesmärken och isspillror som är mycket jordlika.
Pressmeddelande hos Geological Society of America

2005-10-17

Aktivitet i rymdpolitiken (och i NGC 1097)

Framöver lär det bli mer samarbete inom rymdforskning mellan Sverige och USA. Idag skrev nämligen utrikesministern Laila Freivalds avtal med USAs ambassadör Teel Bivins. Enligt Rymdstyrelsen är det bland annat svenska mikromotorer för satelliter och mervärdesmat för astronauter som NASA är ute efter.

Taikonautkillarna Fei Junlong och Nie Haisheng landade tidigt i morse efter Kinas andra framgångsrika rymdresa. Fler resor planeras, och enligt Tang Xianming kan det till och med vara aktuellt att rekrytera kvinnor till taikonautyrket, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Och så rapporterar ESO om den aktiva galaxen NGC 1097, vars kärna lyser med hjälp av ett supermassivt svart hål som käkar rejäla mängder med gas och stoft. Det här är kanske första gången som man sett en så detaljerad vy över hur materia kanaliseras ner från galaxens huvuddel till slutet i kärnan, säger Almudena Prieto, astronom i Heidelberg, Tyskland.

Bild: ESO
Det här är mittendelen av galaxen NGC 1097 - en ring med unga stjärnor, och så gas och stoft som dras in till det osynliga svarta hålet. (Bild: ESO)


2005-10-15

Vår närmaste grannes äldre stjärnor

Bild: NASA/JPL/SSC
Spitzers senaste och fulländade bild på Andromedagalaxen. (Bild: NASA/JPL/SSC)

Det infraröda rymdteleskopet Spitzer har nu tagit 11000 individuella bilder av vår närmaste spiralgalaxgranne, Andromedagalaxen (ungefär 2,5 miljoner ljusår bort). Genom att observera de infraröda våglängderna, visar bilden mestadels ljus från de äldre stjärnorna, och därmed upplyser oss om spiralstrukturens äldsta beståndsdelar. Spitzer har nu avslöjat att Andromeda innehåller varm stoft som värmts upp galaxens stjärnor.
Pressmeddelande hos Spitzer

Etiketter:



2005-10-14

Nya stjärnor byggs nära galaxens svarta hål

I Vintergatans centrum finns det några konstiga, tunga stjärnor. Vad gör de där, och var kom de ifrån? Nu har astronomerna Sergei Nayakshin och Rashid Sunyaev kommit med svaret, med hjälp av gamla observationer från rymdteleskopet Chandra. Stjärnorna bildades där, mitt i smeten, intill galaxens supermassiva svarta hål. Alternativet, att de på något sätt släpade sig in dit, visar sig inte stämma överens med observationer. Närheten till hålet i mitten verkar bidra till att det är just tunga, kortlivade stjärnor som byggs, men exakt hur det går till är inte klart.
Läs mer hos Chandra
Artikeln bakom nyheten på arXiv.org

Bild: NASA/CXC/MIT/F.K.Baganoff et al.
Galaxens centrum, sett med Chandra. Sgr A* är där svarta hålet ligger. Kan stjärnor bildas här så kan de göra det intill stora svarta hål i andra galaxer, säger Nayakshin och Sunyaev. (Bild: NASA/CXC/MIT/F.K.Baganoff et al.)


2005-10-13

Taikonauter i rymden och astrofeber i Iran

Kinas andra bemannade rymdfarkost Shenzhou 6 kom iväg i morse med taikonauterna Fei Junlong och Nie Haisheng ombord, rapporterar bland andra Astrowebb och space.com. De ska stanna fem dagar i rymden.


I Iran frodas astronomin. Kolla bara på trespråkiga ParsSky.com, iransk motsvarande till popast.nu. Idag rapporterar nyhetsbyrån Reuters [artikel i Al-Jazeera] om astronomifeber i staden Saadat Shahr. Törsten efter astronomisk kunskap har lett inte bara till en ovanlig blandning av kvinnor och män i det annars rätt könssegregerade samhället, utan till och med elavbrott beställda för att natthimlen ska kunna framträda i all sin prakt. Reuters-artikeln verkar vara baserad på amerikanen Mike Simmons rapporter från staden, och det nya observatoriet i Saadat Shahr drivs med hjälp av amerikanska projektet Team Telescopes. Berätta inte för George Bush.

Bild: Reuters
Zafaranieh-observatoriet i Teheran, där 280 ungdomar varje vecka går i astronomiklasser på fritiden. Astronomitrenden i Iran är ett fenomen främst bland unga och kvinnor, sägs det. (Bild: Reuters/aljazeera.net)


2005-10-12

Elfte expeditionen är tillbaka på jorden

Bild
Sergei Krikalev och John Phillips (Bild: NASA)

I måndags landade besättningen till den elfte expeditionen i Kazakstan efter 179 dagar ombord på den Internationella rymdstationen. Landningen drabbades av en oväntat kommunikationsavbrott, men kosmonauten Sergei Krikalev, astronauten John Phillips och rymdturisten Gregory Olsen var alla vid god hälsa. Den ryske veteranen Krikalev har spenderat totalt 803 dagar, 9 timmar och 39 minuter i rymden, och är nuvarande rekordhållare för den längsta vistelsen i bana runt jorden.
Pressmeddelande hos NASA
Läs om den internationella rymdstationen

2005-10-11

Svarta hål är inte helt svarta trots allt

Bild    Bild
Icke-roterande (vänster) och maximalt roterande (höger) svarta hål, visade med falska färger. Klicka för att se den animerade effekten. (Bild: Avery Broderick vid Harvard Smithonian Centre for Astrophysics)

Det kan tänkas att det inte är möjligt att observera svarta hål, i och med att de är svarta. Nu har astronomer vid Harvard (CfA) simulerat svara håls effekt på deras omgivning, och kommit fram till att det ska vara möjligt att observera dessa exotiska objekt inom en snar framtid. Som första försöksobjekt planerar man att observera det supermassiva svarta hålet i vintergatans centrum.
Pressmeddelande hos Harvard (CfA)

2005-10-09

CryoSat klarade inte uppskjutningen

Bild
CryoSat mäter isen. (Bild: Konstnärsbild, ESA)


Den 8:e oktober klockan 21:00 meddelade den ryska kommissionen att uppskjutningen av CryoSat misslyckats efter satellitens förlust. En preliminär analys har visat att det andra separationsstadiet misslyckades, och att CryoSat föll i havet någonstans nära nordpolen. CryoSat var ämnad för att inte bara bestämma utsträckningen av polarisen, utan också bestämma deras precisa tjocklek. Dessa data skulle ge oss möjligheten att studera den globala issmältningen och dess konsekvenser.
ESAs pressmeddelande om förlusten
ESAs pressmeddelande om CryoSat

2005-10-07

Extremt stora (a) teleskop och (b) hot

Lunds Tekniska Högskola har vunnit en designtävling. Inte vilken som helst, heller - det är byggnaden som ska husera det planerade 50-meters teleskopet Euro50 som de ritat. Av sju tävlande förslag av den lundensiska designen bäst. Euro50 är som vi berättade i somras den mindre av två möjliga teleskop inom det europeiska Extremt Stora Teleskop-projektet.
Pressmeddelande på expertsvar.nu

Vad gäller de extremt stora hoten, asteroiderna alltså, är det dags att pröva om vi kan hejda en inkommande himlakropp. Aftonbladet med flera rapporterar att ESA nu utsett två asteroider till möjliga försökskaniner för projektet Don Quijote. Tanken är att krocka en sond med en asteroid, som Deep Impact kanske, i ett försök att ändra dess bana.
Mer info hos ESA

Bild: ESA
Don Quijote-projektet består av två sonder - den ena försöker putta en farlig asteroid in på en säkrare bana, och den andra kollar om det funkat. (Bild: ESA)

Etiketter:



2005-10-06

Sök efter liv på Mars på jorden

Bild: ESA/DLR/FU Berlin (G. Neukum)/AMASE forskargrupp
Vänster: Is i en vulkanisk krater kring nordpolen på mars. Höger: Trollosen på Svalbard (Bild: ESA/DLR/FU Berlin (G. Neukum) samt AMASE forskargrupp)

Det internationella samarbetet AMASE (Arctic Mars Analog Svalbard Expedition) har nu jobbat fram en ny metod för att hitta liv på Mars. Metoden bygger på att analysera is inuti de 'blåa' isöppningarna i de frusna vulkaniska bergen på Svalbard i Norge. Man väntas kunna hitta fossila ekosystem som har utvecklats kring relativt varma ytor. Dessa förhållanden anses vara tillgängliga på Mars.
Pressmeddelande hos Carnegie Institution
AMASE projektsida

2005-10-05

Krockande neutronstjärnor bakom de korta gammablixtarna

I augusti skrev vi att gåtan om de korta, mörka gammablixtarna kunde vara nära sin lösning, efter lite av en falsk start i våras. Men gammablixten den 7 juli upptäcktes av gamla satelliten HETE-2, spårades sedan även i synligt ljus, och i veckans nummer av tidsskriften Nature avslöjar bland andra svenska och danska astronomer vad man lärt sig av den. Kort sagt: kortisarna ligger rätt långt bort, de är mindre ljusstarka än sina långa kusiner, och till skillnad från dem verkar de inte vara kopplade till supernovaexplosioner. Då kan de inte vara bara magnetarer, så slutsatsen är att det måste vara två krockande neutronstjärnor som orsakar varje kort gammablixt.
Pressrelease på danska hos Dark Cosmology Center i Köpenhamn
Pressrelease hos ESO
Artikel i Nature News

Bild: ESO
Efterglöden efter den korta gammablixten den 7 juli, porträtterad av det danska 1,5-meters teleskopet hos ESO i Chile. Cirkeln markerar efterglödens position - resten av den suddiga pluppen är antagligen gammablixtens värdgalax. (Bild: ESO)

Etiketter: ,



2005-10-04

Solförmörkelse avklarad - när börjar Ramadan?

Att månen syntes fint framför solskivan under gårdagens solförmörkelse räknas inte som början på Ramadan, hur än praktiskt det skulle kunna anses vara. Enligt moonsighting.com kan den nya månen synas under 4 oktober, men då inte i Europa eller Asien, där fastemånaden får börja först på onsdag. På många håll är man oense om startdatumet, som till exempel i Irak, rapporterar islamonline.net.

Bild
I Algeriet stängdes skolorna för att eleverna inte skulle bländas av den ringformiga solförmörkelsen på väg till skolan, rapporterar marockanska Menara. Från Stockholm skymtades solen och månen genom molnen. (Bild: ©Anders Hultman)

Etiketter: , ,



2005-10-03

Svampliknande Hyperion

Bild: NASA/JPL/SSI
Saturnus måne Hyperion (Bild: NASA/JPL/SSI)

Rymdfarkosten Cassini har gjort sin första färd förbi Saturnus måne Hyperion. Cassini kom så nära som 500 km från månen och tog en del häpnadsväckande bilder som visar hur svamplik månen Hyperion är. Hyperion har en diameter på 266 km, har en oregelbunden form, och har ett kaotiskt roterande beteende.
Hela artikeln hos NASA

Etiketter: ,



2005-10-02

Ny planet har en egen måne

Nya transneptunska planeten 2003 UB313, inofficiellt känd som Xena, har en måne. Upptäckten innebär att man kommer att kunna mäta planetens massa genom att se hur lång tid månen tar för att åka runt i sin bana.
Upptäckaren Mike Browns hemsida om nya månen

Bild: W. M. Keck Observatory
2003 UB313 med sin måne, som fått det tillfälliga namnet Gabrielle. Månen tror man är ungefär en åttondel så stor som våran måne. 2003UB313 är själv en femtedel av jordens storlek. (Bild: W. M. Keck Observatory)

Etiketter:



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google