Nyheter från Populär astronomi

2005-09-30

Partiell solförmörkelse på måndag

Solförmörkelsedags igen, och som vanligt händer det roliga mest i utlandet. På måndag förmiddag syns en ringformig solförmörkelse från Spanien och en rad afrikanska länder från Tunisien till Somalia. Sverige får i alla fall avnjuta en partiell solförmörkelse. Kring kl 11.19 kommer som mest mellan 20 och 45 procent av solens skiva täckas av månen - ju längre söderut i landet, desto mer blir det.
Mer information om var, hur och när du kan se solförmörkelsen på astronomi.nu. På stjarnhimlen.se kan du till och med knappa in där du bor och se hur solförmörkelsen kommer att se ut.

Bild: Anders Hultman
Solförmörkelsen maj 2003 var något mer dramatisk än den som kommer på måndag. (Bild: ©Anders Hultman)

Etiketter:



2005-09-29

Från supernovor till mammutar

Bild

Forskare från amerikanska Berkeley Labs har upptäckt järnrika partiklar i fossila mammutars ben. Studien visar att dessa järnpartiklar måste ha slagit dessa djur med hastigheter så högt som 10.000 kilometer i sekunden. De höga hastigheterna och den höga järnhalten stämmer väl överens med en supernova som skulle exploderat circa 41.000 år sedan, 250 ljusår ifrån jorden. Spillror från supernovan kan ha nått jorden i form av en komet, vilket i sin tur kan ha orsakat mammutarnas utrotning.
Läs hela artikeln hos Berkeley Labs

Etiketter:



2005-09-28

Brådmogen galax förbryller astronomer (och TT)

En nyupptäckt mycket avlägsen (och ung) galax verkar vara oväntat stor för sin ålder - hela åtta gånger Vintergatans massa. Hur hann den växa till sig så pass på så kort tid?
- Den här galaxen verkar ha 'bulkat upp' otroligt snabbt, under bara ett par hundra miljoner år efter big bang, säger Bahram Mobasher, astronom vid ESA och NASA, som lett forskarteamet bakom upptäckten.
Nyheten om galaxen har till och med nått Aftonbladet via TT, under rubriken Tidigare okänd galax siktad av Nasa. Notisen är ett fint exempel på hur man kan göra en astronominyhet fullständigt obegriplig både för den insatta och den oinsatta läsaren.
Pressrelease hos ESA
Originalartikeln på arXiv.org
Bild:  NASA/ESA/B. Mobasher (STSI/ESA)
I denna bild, tagen med rymdteleskopet Hubbles infrarödkamera, syns den brådmogna galaxen som en röd prick. Den ligger en bra bit längre bort än spiralgalaxen som syns under den. (Bild: NASA/ESA/B. Mobasher/STSI/ESA)

Etiketter: ,



2005-09-27

Sagorna om ringen

Satelliten Cassini har nu observerat planeten Saturnus och dess välkända ring under en hel säsong. Det visar sig att några av sagorna om ringen är sanna. Forskargrupper some jobbar med de nya data har nu kommit fram till att Saturnus ring är mer dynamisk och fluidartat än man trodde. Innan de nya observationerna med Cassini, hade man dock lyckats simulera ringen som en kollektion av flera tunnare ringar med många partiklar. Resultaten visade samma effekter som man nu observerat. Ringkanterna rör sig, de är kapade på flera ställen, och deras relativa positioner ändras. Man har nu till exempel sett att en av ringarna (D ringen) har migrerat 200 km inåt under de senaste 25 åren.
Bild
Bildsekvens visar skuggade delar av den breda "B" ringen. (Bild: Voyager rymdfärjan, NASA/JPL)

Hela artikeln på engelska [astronomy.com]

Etiketter:



2005-09-25

Tychos supernova skapar kosmisk strålning

Astronomer har länge trott att det är supernovor som ligger bakom de högenergetiska partiklarna som utgör den kosmiska strålningen. Nu kommer nytt bevis som tyder på att det verkligen är så. Ett amerikanskt forskarlag med doktoranden Jessica Warren i spetsen har observerat resterna efter supernovan som danska astronomen Tycho Brahe upptäckte 1572. De konstaterar att supernovans yttersta chockvåg går lite långsamt, troligen därför att den slösar bort sin energi på att accelerera de kosmiska partiklarna.
Pressrelease hos Chandra-teleskopet
Originalartikeln av Warren m fl på ArXiv.org

Bild: NASA/CXC/Rutgers/J.Warren/J.Hughes et al.
Resterna efter Tychos supernova enligt Chandra. Den yttre chockfronten syns i blått; inuti ser man resterna efter stjärnan som blev en supernova 1572. (Bild: NASA/CXC/Rutgers/J.Warren/J.Hughes et al.)

Etiketter:



2005-09-24

Gravitationell traktor kan bärga asteroider

Bild
Asteroidnedslag (Bild: NASA/Don Davies)

Asteroidnedslag är något some vi alla tänkt på någongång. Trots de orealistiska filmscenerna om hur vi ska förhindra en sådan händelse, har forskare vid NASA kommit på ett revolutionerande och praktiskt sätt att bärga asteroider som är på väg mot jorden. Den nya tekniken verkar mycket lovande och kan hjälpa oss att undvika förödande asteroidnedslag.
Hela artikeln på astronomy.com
Teknisk beskrivning av den nya idén

2005-09-23

Hej, jag heter Pluto och jag är transneptunsk planet

I augusti rapporterade vi att Internationella astronomiska unionen IAU höll på att snabbutreda vad som ska få heta 'planet' i fortsättningen. Nu blev det inte så snabbt, men delar av kommitén i fråga har nu skvallrat om deras förslag till tidsskriften Nature. Bilden har inte direkt klarnat. 'Begreppet planet borde avskaffas', heter det i Vetenskapsradions tolkning, men 'säg alltid vilket slags planet du menar' skulle vara närmare sanningen. Lite tråkigt kanske, men enligt rekommendationen ska både Pluto och nya 2003 UB313 kallas transneptunska planeter.
Artikel i Nature
Notis hos SR Vetenskapsradion

Bild   Eliot Young (SwRI) et al/NASA
Pluto, som ser ut att även i fortsättning få kallas (transneptunsk) planet. (Bild: Eliot Young (SwRI) et al., NASA)

Etiketter:



2005-09-21

Crafoordpristagare på turné

På onsdagskvällen delades ut årets Crafoordpris till kosmologerna Jim Peebles, Jim Gunn och Martin Rees. Det blev höjdpunkten i en välfylld vecka för herrarna, som också varit på kosmologisymposier i Lund och Stockholm.

Bild: KVA
I söndags besökte två av pristagarna Tycho Brahé-minnena på Ven. På bilden från höger: prof Arne Ardeberg, Jim Peebles, guide Martin Alm, Jim Gunn, amerikanska astronomiprofessorn Gillian Knapp, och Tycho själv, med ögonen på annat. (Bild: KVA)


Tillbaka till månen


Bild: NASA-JPL
Astronauter ska tillbaka till månen. (Bild: NASA-JPL)

Det amerikanska rymdforskningsadministrationen NASA har nu bestämt sig för att återigen sätta astronauter på månen så tidigt som år 2018. Den nya rymdsonden kommer att likna Apollo modulen, och varje sond kan återanvändas 10 gånger. Tidsplanen för det nya projektet ligger för lång in i framtiden och kommer inte att tillåta den svenske astronauten Fuglesang att delta i dessa flygningar.
Hela artikeln på NASAs hemsida

Etiketter:



2005-09-20

Spanska planetjagare anklagas för fusk

I juli upptäcktes planetoiden 2003 EL61 av en spansk forskargrupp med José-Luis Ortiz i spetsen. Nu anklagas gruppen för att ha fuskat sig till upptäckten. Amerikanska planetjagaren Mike Brown, som nu anmält Ortiz och sina kollegor till Internationella astronomiska unionen IAU, skyndade sedan att offentliggöra upptäckten av nya planeten 2003 UB313, som hans forskargrupp också gjort. Anledningen var att någon hade hittat de nya himlakropparna i teleskoploggar som tillhörde teleskopen som Browns grupp använde, och som fanns tillgängliga på internet. Denna någon har nu kunnat spåras till just Ortiz forskargrupp.
Om hela kontroversen i en New York Times-artikel på CNet
...och i spanska El mundo

Bild
2003 EL61, med sin måne - långt ut i solsystemet, men nu centrum för ett bråk om forskaretik. (Bild: M. Brown)


2005-09-18

Pulsaren som äter upp sin partner

Den heter J00291+5934, den upptäcktes mellan gammablixtupptäckter av rymdteleskopet Integral i december förra året, och den är bland de snabbaste kända pulsarerna. Det som är nytt är att ett europeiskt forskarteam nu sett att pulsaren pulserar allt snabbare. Då måste den ha en osynlig kompanjon som den sakta men säkert äter upp. Visst händer det makabra saker därute.
Pressmeddelande hos ESA

Bild
Det finns inte mycket kvar av pulsaren J00291+5934s partner, kanske så lite som 40 jupitermassor. I den här bilden visar NASA-konstnären Dana Berry hur gas från kompanjonen (t v) sugs in mot den allt mer snabbsnurrande pulsaren. (Bild: NASA/Dana Berry)


2005-09-16

Ingen särskilt stor risk att en komet slår till



Bild: NASA/JPL

Kometen Borrelly. (Bild: NASA/JPL)

I jordens omgivning finns det många kometer som kan någon gång träffa jorden och orsaka skador i olika skalor. Astronomer trodde att så många som 3% av de kometer som kommer nära jorden krockar med jorden, men ny australiensisk forskning vid ANU (Australian National University) har visat att kometer som är stora nog för att förstöra städer på jorden slår till inte oftare än en gång varje 40 miljoner år.
Läs hela artikeln på engelska

Etiketter:



Ett hemlöst svart hål

En kvasar, det är en ung galax med ett jättestort svart hål i mitten. Tror alla astronomer. Men nu har forskare från Belgien, Schweiz och Tyskland hittat en kvasar som saknar värdgalax. Varför är än så länge lite oklart.
Pressmeddelande hos ESO
Fler bilder på hubblesite.org

Bild: NASA/ESA, ESO, F. Courbin/EPFL, P. Magain/U. Liege
Kvasaren HE0450-2958 har ingen värdgalax. Istället verkar den vara kompis med en mycket störd liten galax, strax ovanför i bilden. Har de kanske krockat en gång i tiden? Stjärnan under kvasaren i bilden ligger i vår galax och bara råkar vara i vägen. (Bild: NASA/ESA, ESO, F. Courbin/EPFL, P. Magain/U. Liege)

Etiketter: ,



2005-09-14

Prisma ska pröva ny teknik i rymden

Små satelliter som kan samarbeta med varandra kan bli framtidens melodi inom rymdbaserad forskning. Nya Prisma-projektet är ett svenskt-tyskt-franskt initiativ som ska utveckla ny teknik, med små samarbetande satelliter alltså, till den framtida jakten på jordliknande planeter. Utan att det kostar för mycket. Aftonbladet summerar med rubriken Sverige söker efter liv i rymden. Det var nog att ta i, men 80 procent av deras läsare tror att det finns intelligent liv i rymden, så en sådan hård vinkling är förståelig.
Pressmeddelande hos Rymdstyrelsen
Pressmeddelande hos Rymdbolaget

Bild: Rymdbolaget
Prisma-satelliterna ska bana vägen för ESAs stora planetsökande projekt Darwin. (Bild: Rymdbolaget)

Etiketter:



Asteroidsonden framme

Japanska sonden Hayabusa (som vi skrev om i augusti) är nu framme vid asteroiden Itokawa. Den svävar bara 20 km ovanför asteroidens yta, som sonden nu ska börja kartlägga. Senare i höst ska satelliten fånga upp damm från Itokawas yta för att sen transportera det tillbaks till jorden.
Om Hayabusa på New Scientist Space
Om Hayabusa hos JAXA

Bild: JAXA
Den lilla 630 meter långa rymdkorven på bilden är asteroiden Itokawa. Den ser inte alls ut som man hade väntat sig från radarmätningar, enligt forskare vid japanska rymdstyrelsen JAXA. (Bild: JAXA)


2005-09-13

Gammablixten slår avståndsrekord

En nyupptäckt gammablixt ligger längre bort än nästan allt annat vi sett i universum. Det finns en kvasar som är snäppet mer avlägsen, men gammablixtarna börjar nu på allvar ta över från kvasarerna som vår bästa glimtar av universums mest avlägsna - och yngsta - delar. Gammablixten, som heter GRB 050904, upptäcktes av rymdteleskopet Swift den 4 september. Avståndet mättes upp från gammablixtens efterglöd, som syntes bara i infrarött ljus, av japanska teleskopet Subaru på Hawaii.
Artikel på New Scientist Space
Pressmeddelande hos ESO
Bilder och filmer hos NASA

Bild:  Dr Daniel Reichart
Här syns efterglöden efter gammablixten 050904. Den är tecken på en stor stjärna som exploderar, och antagligen ett svart håls födelse. Gammablixten ligger så långt bort att ljuset från blixten har varit på väg mot oss sedan universum var bara 800-900 miljoner är gammalt, bara kort efter de första stjärnor och galaxer bildades. Efterglöden upptäcktes av teleskopet SOAR i Chile. (Bild: Dr Daniel Reichart)

Etiketter:



2005-09-11

Livat på solen - stockholmare håller koll

I onsdags kom ett utbrott på solen - den femte starkaste solflare någonsin. Radiokommunikationer slogs ut i nord- och sydamerika, rapporterar New Scientist. Solytan fortsätter att vara aktiv under den kommande veckan, varnar amerikanska NOAA. Flaren kom från en stor solfläcksgrupp som blev populär i Stockholm på söndagen. Många besökare på Fysikens år-firande i Kungsträdgården fick kika på solfläckarna genom ett speciellt skyddat teleskop.

Bild: SOHO (ESA/NASA)
Den jättelika solutbrottet som kom i onsdags och orsakade norrsken som åtminstone en besökare i Kungsan idag vittnade om. Det kan komma mer norrsken under veckan som kommer. (Bild: SOHO/ESA & NASA)


2005-09-10

Fysikens år firas i Stockholm på söndag

Bild2005 är Fysikens år. Det firas söndagen den 11 september med allehanda aktiviteter på Kungsträdgården i Stockholm. Bland annat finns mycket astronomi - man kan till exempel kolla på film om Hubbleteleskopet, lyssna på föredrag, utforska kosmisk strålning, och titta på Vintergatan med radioteleskop.

Som om det inte vore nog finns nyhetsredaktionen för Populär astronomi på plats, med gott om ex av det pinfärska septembernumret.
Mer om Fysikens år i Stockholm
Info på kungstradgarden.nu

2005-09-07

Kometen var fluffig som snö

Vad fick vi veta om kometen Tempel 1 efter att Deep Impacts krock med den i juli? Kometen är lika fast som en driva med pudersnö, enligt projektledaren Michael A'Hearn på NASA. Sedan finns det ovanligt många kratrar på kometen - krockar är tydligen en del av vardagen där. Och efter kraschen så utsöndrades en massa molekyler med kol i. Kanske det tyder på att kometer bär organiskt material med sig.
Pressmeddelande med bild hos NASA

Bild:  NASA/JPL/UMD
Här har Deep Impacts alla bilder på kometen har lagts ihop. Stora pilen pekar på platsen där projektilen träffade kometytan. De andra pilar pekar på ett egendomligt platt område och brantar nära det. (Bild: NASA/JPL/UMD)


2005-09-06

Bredband på jorden och moln på Neptunus

Inrikes: Rymdbolaget hjälper Bonniers fixa bredbands-tv. Är det sådant som Saab, Volvo och Ericsson tänker på nu när de uppmuntrar staten att satsa på rymdindustrin?

Ute i rymden: I infrarött ser några kometer ut som asteroider, vilket kanske tyder på att de har bytt ut en kometkarriär mot en stillsammare tillvaro som asteroid. Och så har NASA publicerat nya bilder (och en liten film) på moln på drift i Neptunus atmosfär.

Bild:  NASA, ESA, E. Karkoschka (University of Arizona), and H.B. Hammel (Space Science Institute, Boulder, Colorado)
Neptunus, sett i ljus från metan av Hubbleteleskopet. Bild: NASA/ESA/E. Karkoschka, University of Arizona/H.B. Hammel, Space Science Institute, Boulder, Colorado.


2005-09-04

Antligen lite radio-deuterium

Att mäta upp väte i gasen mellan stjärnorna är inget nytt inom astronomin. Men att kunna se väteatomer med en extra neutron - deuterium, som det heter - och det i radiovåglängder, det är grejer det. Nu har astronomer på Haystack Observatory i USA för första gången kunnat mäta deuteriumhalten i galaxen. Sen kan man gå och jämföra med vad big bang-teorin säger om saken.
Pressrelease på MITs webbplats

Bild: Alan Rogers, Haystack Observatory
Såhär kan alltså ett radioteleskop se ut, i det här fallet det som sett deuterium i rymden. Mätningarna lyckades delvis tack vare ett omfattande arbete med att spåra störningar från mobiltelefoner och andra teknikprylar i omgivningen. (Bild: Alan Rogers, Haystack Observatory)


2005-09-02

Lösning på koronans gåta prisad

Förra året disputerade Boris Gudiksen vid Stockholms universitet med en avhandling som löser problemet om hur det kommer sig att solens korona är så het. Och nu har avhandlingen fått årets Naturvetarpris för bästa doktorsavhandling i fysik under 2004. Priset delas ut av Naturvetareforbundet.

Bild: SOHO
Solens korona enligt satelliten SOHO. Koronan hettas upp till temperaturer på miljoner grader som en följd av den komplexa växelverkan mellan solens magnetfält och gasens rörelser närmare solens synliga yta. (Bild: SOHO)


2005-09-01

Sydafrikas jätteteleskop ser ljuset

Sydafrikas nya teleskop, SALT har gjort sina första observationer. SALT är nu med sin 11-meters spegel södra halvklotets största teleskop.
Mer på SALTs webbplats

Bild: SALT
SALTs nya kamera SALTICAM har tagit de här korten på klotformade hopen 47 Tuc (övre raden t v), Lagunnebulosan (t h), unga stjärnhopen NGC 6530 (nedre raden t v) och spiralgalaxen NGC 6744. (Bilder: SALT)

Etiketter:



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google