Nyheter från Populär astronomi

2005-03-31

Se jorden med gammaögon

NASA-astronomen Dirk Pendry har gjort en bild på jorden som den skulle se ut om man kunde se högenergi-gammastrålning. Det är jordens atmosfär som lyser mest, därför att gammastrålningen uppstår när partiklar med hög energi (så kallad kosmisk strålning) krockar med gasen i atmosfären.
Pressrelease hos NASA

Bild: NASA/CGRO/EGRET/Dirk Petry
Dirk Pendrys bild på jorden sett med gammateleskopen på rymdobservatoriet CGRO, som var verksamt på 1990talet. Bilden ska hjälpa astronomer planera nästa stora gammateleskop, GLAST. (Bild: NASA/CGRO/EGRET/Dirk Petry)


2005-03-30

Galaxkrockar leder till nya stjärnor

Astronomer har länge trott att nya stjärnor bildas där galaxer krockar. Nu har forskare från tyska Bochum och Heidelberg hittat bevis på infrarödbilder på kolliderande galaxparet Antennerna. De skiner i ljuset från molekylärt väte just där galaxerna krockar som mest. Det tror man måste komma från gas som tryckts ihop i kollisionen, och som senare kan bilda stjärnor.
Pressrelease hos ESA

Bild: Hubbleteleskopet/ESA/NASA
En Hubblebild på galaxparet Antennerna. De vita konturerna visar området som lyser i infrarött ljus från vätemolekyler - och tyder på framtida stjärnbildning. (Bild: Hubbleteleskopet/ESA/NASA)


2005-03-29

Vintergatan får ytterligare en kompanjon

Vår galax har fått en ny granne - en dvärggalax i stjärnbilden Stora björnen. Den nya galaxen har upptäckts av Beth Willman och kollegor som en del av himmelskartläggningsprojektet Sloane Digital Sky Survey. Inga tjusiga bilder hittills dock - galaxen syns bara som ett knappt märkbart överskott av röda jättar bland Vintergatans alla stjärnor.
Artikel på Universe Today

Etiketter: , ,



2005-03-28

Röda jättar kan återuppliva frusna planeter

Gamla stjärnor kan väcka nedfrysta planeter till liv. Det är slutsatsen som ett internationellt forskarteam kommer fram till. De har räknat fram s k 'beboeliga zoner' runt olika typer av stjärnor. Det visar sig att planeter med liv kanske kan finnas runt röda jättar, inte bara nära unga stjärnor som solen. Lyckligtvis betyder detta att när solen blir en röd jätte om ett par miljarder år, så kommer Mars hamna i en beboelig zon.
Pressrelease från NASA

2005-03-27

Deep Impacts teleskop ser dåligt

Högupplösningsteleskopet som följer med NASAs sond Deep Impact ger bara suddiga bilder. Sedan uppskjutningen har man testat instrumenten, och nu visar det sig att teleskopet High Resolution Instrument inte ger så bra bilder som man hoppats på. Sonden, som skjöts upp i januari, ska skicka ner en metallklump som ska krocka med till Kometen Tempel-1 den 4 juli. Deep Impacts huvudnummer, krocken med kometen, ser dock ut att funka som väntat.
Artikel i Spaceflight Now

2005-03-25

Dubbelt så mycket gammastrålning

Var kommer den kosmiska strålning ifrån? Gammateleskopen HESS i Namibia ger några ledtrådar nu när de fullgjort sin första kartläggning av Vintergatan. Förut så kände man till bara några få källor till högenergi-gammastrålning, men nu har man upptäckt 8 st nya. De flesta verkar vara supernovarester och pulsarer, men två av källorna kan vara av en helt ny typ.
Artikel i New Scientist

Bild
Ett av HESS fyra gammateleskop. Kanske de nya källorna som HESS upptäckt kan hjälpa att förklara var den kosmiska strålning kommer ifrån. (Bild: PPARC)


2005-03-24

Hur man talar med en granne

Svenska kampanjen mot ljusföroreningar Ljusstyrkan vill bevara landets mörka natthimlar. Nu har man släppt ett infoblad som ger råd om hur man kan tala med en granne som satt upp allt för störande belysning. Flygbladet, som är översatt från en amerikansk förlaga, ger även tips om vilka lampor som är bäst för den som vill värna både om säkerhet och nattmiljön.
Om infobladet på ljusstyrkan.se


Bild
Lite för ljust nattetid i Åstorp. Numera har Åstorps kommun en ljuspolicy, tack vare Ljusstyrkans arbete. (Bild: Ljusstyrkan)


2005-03-22

Första ljuset från planeter bortom solsystemet

Rymdteleskopet Spitzer har sett det första ljuset från två planeter runt andra stjärnor än solen. Planeterna, HD 209458b och TrES-1, åker ibland framför sina respektive stjärnor - då har Spitzer kunnat se hur ljuset ändrades. Det infraröda ljuset från planeterna tyder på att de är gasjättar som Jupiter, fast hetare.
Pressrelease från NASA



Westerlund 1 - en svensk upptäckt som slår rekord

Nya observationer har klargjort att stjärnhopen Westerlund 1 kan vara vår galax största och mest underliga hopar - en superstjärnhop, helt enkelt. Enligt den nya kartläggning så är hopen full av tunga, ljusstarka stjärnor, och i mitten är den så tät att avståndet mellan stjärnorna är knappt större än vårt solsystem. Westerlund 1 upptäcktes redan 1961 av uppsalaastronomen Bengt Westerlund, men lager av stoft runt den har gjort den svårt att studera fram tills nu.
Pressrelease från ESO

Bild: 2.2m MPG/ESO + WFI
Westerlund 1 är antagligen Vintergatans största stjärnhop. (Bild: 2.2m MPG/ESO + WFI)


2005-03-20

Exoplanetnyhet på onsdag

På onsdag ska NASA avslöja en nyhet som handlar om exoplaneter (planeter utanför vårt solsystem, alltså). Det ska röra sig om observationer gjorda med rymdteleskopet Spitzer, som på sistone upptäckt ett antal stoftskivor runt andra stjärnor. Deltagarna på onsdagens presskonferens har också forskat om planeter som åker framför andra stjärnor och hur de avslöjar sina atmösfärer.
Pressrelease från NASA

Bild: NASA
Spitzer har sett något spännande - på onsdag får vi reda på vad. (Bild: NASA)


2005-03-19

Glaciärer på Mars

Strömmen av bilder från europeiska sonden Mars Express visar allt fler tecken på vattnets roll i den röda planetens historia. Man har visserligen misstänkt att Mars var ett blött ställe under solsystemets första miljoner år, men de nya bilder tyder på att växelverkan mellan vulkaner, is och vatten varit viktiga även rätt nyligen, geologiskt sett


Bild:
Mars Express' kamera visar glaciärer som flyttat material från ena till andra halvan av denna timglasformade dubbelkrater. (Bild: ESA)


2005-03-18

Saturnus måne Enceladus har en atmosfär

När sonden Cassini flög förbi Saturnus istäckta måne Enceladus i februari, så märkte man att den orsakar en liten böjning i Saturnus magnetfält. Troligen beror det på joniserade vattenmolekyler som omger månen - tecken alltså på ett slags atmosfär. Enligt engelska rymdfysikern Michele Dougherty, vars team byggde Cassinis magnetometer, är mätningarna vara det första tecknet för gaser som utsöndras från Enceladus yta, eller kanske till och med dess inre.
Pressrelease hos NASA

Bild: NASA/JPL/Space Science Institute
Enceladus plåtad av Cassini. Atmosfären syns inte på bilden - den har än så länge bara setts genom hur den påverkar Saturnus magnetfält. (Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)

Etiketter: , ,



2005-03-17

Mörk energi - överallt eller ingenstans?

Den s k mörka energin som man tror ligger bakom att universum expanderar allt snabbare, gör sig påmind även bland de närmaste galaxerna till vår egen. Det är slutsatsen som ett italienskt-schweiziskt-svenskt forskarteam (där Cathy Horellou från Chalmers ingår) drar. De har gjort datamodeller på hur galaxerna rör på sig och ser tecken på den mörka energins påverkan även nära oss.
Pressrelease på PhysOrg.com

Men ett gäng teoretiker i USA, Italien och Kanada tvivlar på att det är någon mörk energin bakom accelerationen. Tanken är att bland de ojämnheterna som uppstod vid big bang fanns, inte bara de små som man sett tecken på med satelliten WMAP, utan också ojämnheter så pass stora så att de kan misstolkas som acceleration.
Pressrelease på EurekAlert

Bild: James Wadsley, McMaster University, Hamilton, Ontario
I denna datasimulering av universums expansion visas galaxer (i rött) som trycks utåt av den mörka energin. Om den nu finns, vill säga. (Bild: James Wadsley, McMaster University, Kanada)

Etiketter: ,



2005-03-16

Prisregn över stockholmsastronomer

Tre astronomer vid Stockholms observatorium har prisats för sina forskningsbragder. Jesper Sollerman och Göran Östlin delar på Edlundska priset för forskning på gammablixtar respektive unga galaxer, och Mats Löfdahl, verksam vid KVAs Institut för solfysik får Strömer-Ferrnerska belöningen för hans banbrytande arbete med att göra allt skarpare bilder på solen.
Pressrelease från Kungl. Vetenskapsakademien

Etiketter:



2005-03-14

Rörig galax är lugn under ytan

Vår röriga granngalax har ett oväntat välartat magnetfält. Stora Magellanska molnet, som ligger bara 170 000 ljusår bort, håller på att rivas sönder av Vintergatan, och ser ut därefter. Men nu har man mätt upp dess magnetfält, och resultaten blev en överraskning. Magnetfältet är stark och välartat.
Pressrelease från CSIRO

Bild
Stora Magellanska molnet sett i radiovågor är en dramatisk syn. De australiensiska astronomerna som gjort upptäckten tror att det kan vara just galaxens febrila aktivitet som gör att dess magnetfält kan hålla sig lugn. (Bild: S.Kim m fl/ATNF)

Etiketter:



2005-03-13

Ny NASA chef vän av bemannade rymdresor

USAs rymdprogram har en ny chef. Michael Griffin som utnämnts som ny chef för NASA har en gedigen bakgrund inom fysik, universitetsvärlden, näringslivet, missilförsvar, och inom rymdorganisationen självt. Av tidigare uttalanden att bedöma verkar han vara en anhängare av presidenten Bushs vision för bemannade resor till månen och till Mars.
Artikel i Houston Chronicle

Etiketter:



2005-03-12

Röda döda galaxer

Rymdteleskopet Spitzer har upptäckt en uppsjö av olika typer av galaxer från tiden då universum var mycket yngre än nu. Och alla är inte alla energiska och blåa - en hel del är helt enkelt 'röda och döda'. De röda döda galaxerna tycks ha slutat bilda nya stjärnor, och än så länge är det ett mysterium varför.
Pressrelease från Harvard Center for Astrophysics
Artikel i New Scientist

Bild: Ivo Labbé (OCIW)
Galaxer långt bort i det tidiga universum sedda med Spitzers infraröda ögon. Några är blåa och pigga, andra röda och döda, enligt astronomerna Jiasheng Huang och Ivo Labbé. Bild: Ivo Labbé (OCIW)


2005-03-11

Stjärnor kan inte vara hur stora som helst

Stjärnor kan inte födas tyngre än 150 gånger solens massa. Det är vad amerikanska astronomen Don Figer kommit fram till efter att ha letat efter stjärnbjässar i stjärnhopen Bågarna med hjälp av Hubbleteleskopet. Resultatet verkar stämma överens med forskning som presenterades i januari av brittiska Cathie Clarke och amerikanska Sally Oey.
Pressrelease på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA and D. Figer (STScI)
Stjärnhopen Bågarna, som är bland de ymnigaste hopar i vår galax. Ändå rymmer den inga stjärnor tyngre än 150 solmassor. Bild: NASA, ESA och D. Figer (STScI)


2005-03-10

Skolor sökes för att fånga partiklar från rymden

Partikelfysiker på KTH letar samarbetspartners bland Stockholms skolor. Tanken med Stockholm skolors kosmiska nätverk är att upptäcka sällsynta kosmiska partiklar som orsakar partikelskurar i jordens atmosfär. Hittills har bara tre gymnasieskolor skrivit på - fler behövs.
Pressmeddelande från KTH

Bild: KTH
En skur av subatomära partiklar är resultatet när en partikel från yttre rymden träffar jordens atmosfär. (Bild: KTH)


2005-03-09

Hans Bethe (1906-2005)

Hans Bethe var först att lista ut hur solens kärnreaktioner går till, och tillbringade ett liv med att forska om stjärnor, supernovor och hur de tillverkar grundämnen. Han flydde undan nazismen till England och landade till slut i Ithaca, USA. Han verkade under förra seklets andra hälft mot kärnvapensprov, men var själv med i projekten som utvecklade USAs atombomb.

Om Hans Bethe och fusionreaktioner på svenska
Om stjärnornas kärnreaktioner på nobelprize.org
Dödsruna i Sky & Telescope

Bild: nobelprize.org
Hans Bethe (Bild: nobelprize.org)


2005-03-08

Jupiter speglar solens andra sida

Jupiter reflekterar röntgenstrålning från solen, enligt nya rön från satelliten XMM Newton.
- Vi hoppas kunna lära oss mer om de aktiva områden på solen som vi inte kan se från jorden genom att titta på Jupiters röntgenstrålning, säger Dr Graziella Branduardi-Raymont från University College London.
- Om det blir en stor flare på den delen av solen som är riktad mot Jupiter, kan vi eventuellt se den i spritt ljus från Jupiter, även om vi inte kan se den delen av solen från jorden just då.
Pressrelease från PPARC

Bild: ESA/XMM-Newton/Branduardi-Raymont et al
Jupiter sett i röntgen - en spegelbild av solens baksida (Bild: ESA/XMM-Newton/Branduardi-Raymont et al)

Etiketter:



2005-03-07

In i ugnen

NGC 1427A tillverkar nya stjärnor för fulla muggar. Det är lika bra det, för om en miljard år eller så så finns den inte längre. Den lilla blåa galaxen befinner sig i galaxhopen i Ugnens stjärnbild, och man tror att hopen håller på att riva sönder den.
Pressrelease på hubblesite.org

Bild: NASA, ESA och Hubble Heritage Team (STScI/AURA)
NGC 1427A lever farligt, medan spiralgalaxen långt bakom den verkar åtnjuta en lugnare tillvaro. Klicka för en större version. Bild: NASA, ESA och Hubble Heritage Team (STScI/AURA)


2005-03-06

Pulsarpar gör verklighet av Einsteins teorier

Binärsystem med två pulsarer ger radioastronomer bra tillfällen att testa Einsteins relativitetsteorier. Pulserna i paret J0737-3039 visar upp en rad roliga effekter, bland dem tecken på att rörelseenergi görs om till gravitationsvågor, och att tiden går långsammare nära ett massivt objekt. Pulserna saktar alltså ner när pulsarparet närmar sig varandra.
Artikel i Sky & Telescope

2005-03-05

Minsta stjärnan

Astronomerna som samlar på exoplaneter och bruna dvärgar har nu hittat den minsta stjärnan nånsin. OGLE-TR-122b, som är medlem i en dubbelstjärnesystem, är bara lite större än Jupiter. Den hittades när den åkte framför sin kompanjonstjärna och gjorde den lite ljussvagare under ca 3 timmar.
Artikel i New Scientist
Pressrelease från ESO

Bild: ESO, SOHO/ESA, Cassini/NASA/JPL/University of Arizona/ESA
Nyupptäckta stjärnminsting OGLE-TR-122b är bara 16% större än Jupiter, men bränner ändå väte som en vanlig stjärna. (Bild: ESO, SOHO/ESA, Cassini/NASA/JPL/University of Arizona/ESA)


2005-03-04

M33 - långsammare än en snigel på Mars

Näraliggande spiralen M33 har blivit den första riktiga galax som man sett röra på sig på natthimlen. Med hjälp av VLBA, en kombination av radioteleskop med baslinje är lika stort som jorden, har man mätt upp hur galaxen rör sig från år till år. Till det har man använt s k vattenmasrar, källor där radiovågor från vattenmolekyler förstärks ungefär som i en laser.
Pressrelease från Harvard Center for Astrophysics

Bild: T.A. Rector and M. Hanna (NOAO/AURA/NSF)
M33 rör sig ynka 30 mikrobågsekunder per år (nedåt till vänster i bilden). Att mäta en sådan rörelse är som att betrakta en snigel på Mars - fast hundra gånger långsammare. (Bild: T.A. Rector and M. Hanna (NOAO/AURA/NSF))


2005-03-03

Mogen galaxhop i ett ungt universum

Galaxhopen XMMU J2235.3-2557 upptäcktes av en slump när röntgensatelliten XMM höll på att observera något helt annat. Men när man tittade lite närmare på hopen, och skaffade bilder i infrarött på VLT i Chile, då visade den sig vara inte som vilken galaxhop som helst. För att vara så stor som den är så ligger den väldigt långt bort. Och den ser ganska gammal ut, trots att ljuset från den började sin färd mot jorden när universum var en tredjedel av sin nuvarande ålder. Kosmos verkar ha växt upp snabbt.
Pressrelease hos ESO
Pressrelease på EurekAlert

Bild: ESO/FORS/VLT och ESA/XMM-Newton
Infrarödbild på avlägsna (men mogna) galaxhopen XMMU J2235.3-2557. Konturerna visar hur den ser ut i röntgen. (Bild: ESO/FORS/VLT och ESA/XMM-Newton)

Etiketter: ,



2005-03-02

Skumma radiopulser från galaxens centrum

Radioastromer tror sig ha observerat en helt ny typ av radiokälla. Scott Hyman och medarbetare rapporterar i tidsskriften Nature om fem stycken tio-minuters radiovågsutbrott, med ungefär en och halv timme mellan utbrotten. Teorierna om vad skulle kunna ligga bakom de mystiska radiopulserna är många. Sannolikt inte en pulsar, men kanske en magnetar. Jakten på andra liknande objekt har i varje fall börjat.
Notis i New Scientist

2005-03-01

Mystisk process bildar nya stjärnor

Det här var lite oväntat - röntgenstrålning från ett gasmoln där stjärnor bildas. ESA-satelliten XMM har sett för första gången röntgenstrålning från den kalla gasen runt protostjärnor. Något pågår som är lite mer dramatiskt än tyngskraftens lugna verkan. Magnetfält verkar vara ett hett tips, men hur de hjälper stjärnan att födas återstår att se.
Artikel på space.com

Bild: ESA/XMM/Subaru/UH88
Röntgenbild på ett stjärnbildningsområde. (Bild: ESA/XMM/Subaru/UH88)


Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google