Nyheter från Populär astronomi

2005-01-31

Meg Urry sågar Harvard-rektorn

Rektorn på Harvard University, Lawrence Summers, gjorde bort sig rejält häromveckan när han häromveckan uttryckte sin åsikt att kvinnor och män är olika begåvade i matte och naturvetenskap. Nu har astronomiprofessor Meg Urry vid Yale University tyckt till.

- Han visste inte vad han snackade om, säger hon. Vi vet en del om varför kvinnor inte klarar sig lika bra inom naturvetenskap och teknik och det har att göra med implicit diskriminering mot kvinnor.

Hon intervjuas i bl a Yale Herald.


Meg Urry på konferensen om kvinnor inom astronomi Women At Work 1992. Bild: STScI





2005-01-29

Kosmologer vinner Crafoord-priset

Kungl. Vetenskapliga akademin meddelar att årets Crafoord-pristagare är en trio välkända kosmologer från USA och Storbritannien. Jim Gunn, Jim Peebles och Martin Rees delar en halv miljon dollar (!) 'för deras bidrag till förståelsen av universums storskaliga struktur'.

Prisutdelningen sker först i september.

2005-01-28

Galaktiska centrum för 350 år sedan (och en liten magnetar i en stor bubbla)

Det supermassiva svarta hålet i vintergatans centrum, det är ju känt för att vara rätt litet och klet, kosmiskt sett. Men för bara 350 år sen var det i varje fall mycket mer aktivt och strålade mer än vad det gör nu. Detta vet man därför att ett näraliggande gasmoln - 350 ljusår från svarta hålet - visar tecken på en dusch av strålning från just rätt håll. Mer på Spaceflight Now....

Bild: ESA, M. Revnivtsev (IKI/MPA)
Molnet Sgr B2 (t v) reflekterar gammastrålning från svarta hålet i galaxens centrum. Bild: ESA, M. Revnivtsev (IKI/MPA)





Magnetarer är som pulsarer, fast snäppet värre. En magnetar är ett slags neutronstjärna som lyser i röntgen- och gammastrålning, sannolikt pga starka magnetfält nära ytan. Nu har astronomer från Australien upptäckt en stor bubbla runt omkring en känd magnetar. Det verkar som magnetaren en gång var en massiv stjärna, kanske 30 gånger tyngre än solen. Sådana stjärnor är bra på att blåsa bubblor, iaf innan de smäller som en supernova. Läs mer på SpaceRef....

Bild: Robert S. Mallozzi (UAH/NASA MSFC)
Samlarbild på en magnetar, som den kanske skulle se ut. Bild: Robert S. Mallozzi (UAH/NASA MSFC)


2005-01-27

Månytan enligt SMART-1

Svenska satelliten SMART-1 har tagit sina första bilder från sin bana runt månen - läs mer hos Rymdbolaget.

Bild: ESA
En snutt månyta som ska kartläggas och analyseras av SMART-1



Etiketter:



Små klumpar mörk materia på drift nära oss

I tidsskriften Nature skrivs det om vad man hittat i datorsimuleringar av universums början. Klumpar av det mystiska mörka materiet med samma massa som jorden skulle kunna ha överlevt universums expansion. Och nu far de kanske runt i universum - de är små men så många att jorden skulle kunna träffat en under de senaste 10.000 år. Möjligen strålar klumparna i gamma-strålning.

Bild: © J. Diemand et al.
Mörk materia syns ju inte, men i datorsimuleringar som denna kan man ändå visa upp nåt. Bild: © J. Diemand et al.

Etiketter:



2005-01-26

Skarpa infrarödbilder på Hästhuvudnebulosan

Nu har det kommit fina nya bilder Hästhuvudnebulosan, denna gång i ljuset från vätemolekyler. Sedan Hubbles bilder på 'Skapelsens pelare' (Örnnebulosan) har det varit poppis med kall gas som fräts sönder av nyfödda stjärnor. Hästhuvudnebulosan är ett klassiskt fall, och i en ny artikel av Emilie Habart och hennes kollegor [läs den på ArXiv.org i pdf-format] så används bilderna till att mäta tätheten i gasen och hur sönderfrätningen går till.

Bild: Magnus Gålfalk/Stockholms observatorium
Så här ser hästhuvudet ut i synligt ljus (bild: Magnus Gålfalk/Stockholms observatorium).


2005-01-25

Triggade en supernova solsystemets födsel?

En kinesisk-amerikansk forskarteam tror att en supernova kan ha triggat solsystemets födsel. De har upptäckt atomer av svavel-36 i en kinesisk meteorit, som måste ha bildats när atomer av radioaktivt klor sönderföll för väldigt länge sen. Och kloret tror man måste ha bildats i en supernova.

Pressrelease från Arizona State University

bild: www.meteorite.fr
En liten bit av Ningqiang-meteoriten som man hittat tecken på radioaktivt klor i. (Bild: meteorite.fr)


Etiketter:



2005-01-24

ESO avlägger nyårslöften

Europeiska Sydobservatoriet har publicerat sin vetenskapliga strategi (läs den i pdf-format) för den närmaste framtiden. Längst upp på att-göra listan är att lotsa europeisk astronomi in i de Extremt Stora Teleskopens tidsålder med bibehållen kvalitet och ledarskap. Ett Extremt Stort Teleskop (ja, de kallar det faktiskt så, antagligen är det OWL de menar) ska byggas med hjälp av 'radikal strategisk planering'. Vad kan det innebär, undrar man?

bild:ESO
ESOs planerade Överväldigande Stort Telescope (OWL), som den kan se ut i framtiden. Bild: ESO


2005-01-23

Swifts röntgenögon ser en gammablixt

NASA meddelar att nya rymdteleskopet Swift sett för första gången en gammablixt lysa i röntgenstrålning. Förut har själva blixtarna varit för snabba för att fånga dessa mystiska explosioner vid andra våglängder än gammastrålning.

Swift (bild:NASA)
Amerikansk-italiensk-brittiska Swift, som börjar komma igång ordentligt.

Etiketter:



2005-01-22

Vita huset nobbar Hubble

bild: NASA, från space.com

Rymdteleskopet Hubble behöver ett underhållsbesök för att kunna fortsätta leverera vetenskap och bilder till jorden. Men nu har Bush-administrationen gjort klart att NASA får i sin budget för 2006 bara pengar för att avveckla teleskopet.
Det rapporterar bland andra space.com.

Läs även frågor och svar om Hubbles framtid hos NASA.



2005-01-21

Istället för vatten, metan

På Titan är det inte som hemma. Fast inte är det helt främmande där heller. Flytande metan uppträder som vatten gör på jorden, runda stenar finns men de är av is, och de titanska vulkanerna spyr ut inte lava utan just is. Allt detta avslöjades på ESA idag enligt denna pressrelease.

Titans yta.  Bild: ESA/NASA/JPL/Univ. of Arizona
Landaren Huygens betraktade Titan från sin nedfärd förra veckan, och såg bl a bevis för vattenis och metankällor. Bild: ESA/NASA/JPL/Univ. of Arizona

Etiketter: ,



2005-01-20

Ingen asteroid bakom största massutdöendet

Dinosaurierna kanske utrotades när en asteroid träffade jorden. Men jordens värsta massutdöende verkar ha haft andra orsaker.

Vetenskapsmän från Sydafrika och USA har studerat vad som hände mellan Perm- och Triasåldrarna, då 90% av alla arter i haven dog ut, och 75% av alla på land. Man har jämfört fossiler och sediment från Sydafrika och Kina, och kommit fram till att det var snarare växthuseffekten, orsakad av vulkanaktivitet, som höjde temperaturer och sänkte atmosfärens syrehalt. Källa: pressrelease på Eurekalert.


2005-01-19

Hej då bruna dvärgar?

Nya mätningar i dagens nummer av Nature tyder på att bruna dvärgar är tyngre än man trott. Om det stämmer så kanske är många bruna dvärgar bara vanliga stjärnor. Och kanske har vi blivit lurade av alla nya stora planeter kring andra stjärnor - de är kanske bara bruna dvärgar.

Slutsatserna kommer från ett brokigt gäng astronomer från USA, Tyskland, Chile och Spanien, ledd av Laird Close. De har observerat med VLT och en specialbyggd kamera. De lyckades mäta massan på den bruna dvärgen i systemet AB Dor, och den visade sig vara betydligt tyngre än väntat.

Pressrelease från University of Arizona

Dubbel wollastonprisma. bild: Laird Close/Univ. of Arizona
Huvudnumret i Laird Closes fiffiga kamera är denna dubbel wollastonprisma. (bild: L. Close/Univ. of Arizona)


2005-01-18

En snabbsnurrare

CHARA är ett nytt teleskop - eller snarare kombinationen av flera vanliga teleskop. Samarbetet gör att man kan göra oerhört finkorniga mätningar på till exempel stjärnor, och nu har man rapporterat resultat om stjärnan Regulus i Lejonets stjärnbild.

Regulus är en bra bit större än solen, men det som utmärker den är att den snurrar så fort att radien blir 30% större vid ekvatorn. Så den ser märkligt tillplattad ut. Regulus är också svalare vid ekvatorn, och således ljusstarkare på polerna.

Regulus (Bild: CHARA/Georgia State University)
Regulus enligt CHARA-teleskopen, mer eller mindre. Egentligen har CHARA bara mätt upp siffrorna, och någon egentlig bild är det inte direkt fråga om. Men jämförd med solen är Regulus helt klart större och plattare (Bild: CHARA/Georgia State University).


2005-01-17

Solfläckar och månkontroverser

Det är norrsken på väg igen - danska tycho.dk rapporterar om en stor solfläcksgrupp och den väntade magnetstormen.

Solen idag, enligt SOHO-satelliten.  Bild: ESA/NASA
Solfläcksgruppen 720 på solen idag, som kan ge upphov till norrsken på jorden. (Bild: ESA/NASA, från SOHOs webbsidor).





På annat håll kan man läsa att i bl a Bahrain såg folk nymånen häromdagen trots att den gått ner ett par minuter innan solen (artikel i Gulf Daily News). Dragkampen om vem som vet bäst när månen syns fortsätter.

2005-01-16

Järnmeteorit på Mars?

Häromdagen höll marslandaren Opportunity på att leta reda på sin gamla landningssköld. Men intill den fanns en liten sten som såg ut att vara av metall. Undersökningar i infrarött tyder på att den kan vara en järmeteorit, vilket är verkligen ett fynd. En meteorit av järn skulle troligen ha sitt ursprung i kärnan på en asteroid som bröts upp när den kolliderade med Mars.
Notis i Nature

Bild: NASA/JPL
Sten på Mars som kanske är en klump rymdjärn. Klicka för en större version på space.com. Bild: NASA/JPL


2005-01-15

Vykort från Titan

Stort medieintresse och än så länge inte så mycket vetenskap. Sånt tar tid. Hursomhelst så har Huygens sett saker som ingen annan sett, som panoramabilden nedan, och några små stenar nära landningsplatsen. Stenarna tros vara av kolväten eller is. Att de är rätt runda tyder på att de på något sätt frätats ner.

Titan från Huygens.  Bild: ESA/NASA/Arizona University
Titan från 8 kilometers höjd, tagen under Huygens nedfärd. Fler bilder finns på ESAs webbsidor.

Etiketter: ,



2005-01-14

Hipparchus antika stjärnkarta hittad

Bild: LSU/Bradley Schaefer
Redan de gamla grekerna gjorde stjärnkartor
På AAS-mötet presenterade astronomen Bradley Schaefer ett spännande fynd som han gjort på ett museum i Italien. Statyn Atlas från Farnese bär en glob på axlarna, och Schaefer har visat med hjälp av en astronomiska analys att den är baserad på Hipparchus berömda stjärnkatalog. Stjärnhimlen på globen kan dateras till ca 130 f.Kr., alltså precis då Hipparchus var verksam. Katalogen har man fram tills nu känt till, men inte hur dess data såg ut. Pressreleasen på LSU


Och så hände inget hemskt med Huygens nedfärd till Titan idag.

2005-01-13

Kosmisk strålning från en punktkälla?

Prof. Glennys Farrar från New York University berättade för AAS-mötet att hennes team äntligen sett tecken på en källa till kosmisk strålning. Dessa högenergipartiklar från yttre rymden vet man aldrig riktigt var de kommer ifrån, eftersom de påverkas starkt av universums olika magnetfält. Att hitta källan är värre än att hitta solen när det är mulet och regnar. Men nu har Farrar sett en punkt på himlen där det kanske ligger nåt. Antagligen är det en gammablixt ell aktiv galaxkärna, men det dröjer innan vi kan vara säker.

Pressrelease från NYU...

Akeno Observatory.  Bild:  University of Tokyo
Akenos observatorium, där man letat efter kosmisk strålning till Farrars projekt.


2005-01-12

AAS dag 2/3: små galaxer och stora universum

Mera matnyttigt från AAS då.

Superstjärnhopar kanske inte föds super You-Hua Chu och Rosie Chen från USA har observerat en jätte till stjärnhop i galaxen M101, och upptäckt att den består av tre mindre delar. Det ser ut som om hoparna håller på att gå samman. Bildas kanske alla på det sättet? Det har varit på tapeten ett tag att superstjärnhopar skulle kunna vara unga varianter på klotformade stjärnhopar, som vi har massor av i vår galax och som är bland de äldsta objekt i universum. Mer om det hela här.

Vita dvärgar i galaxens mitt Under AAS dag 1 rapporterades det om tusentals svarta hål nära galaxens mitt, som man tror låg bakom några av de många röntgenkällor som rymdteleskopet Chandra sett. Nu kommer det bud om att många av röntgenkällorna kanske är relativt vanliga vita dvärger, som bara råkar befinna sig i binärsystem och växelverkar med sin partnerstjärna. Grejen är att bilder på galaxens mitt, tagna i infrarött, inte visar tillräckligt många riktigt tunga stjärnor. Tunga stjärnor är det som kan bli svarta hål. Mer på Spaceflight Now

Bild: CfA
Galaxens mitt i infrarött, tagen med Magellan-teleskopet i Chile. Här ser man (antagligen;) inga svarta hål. (Bild: CfA)


Teorin om kall mörk materia befäster sin position. Hur uppkom galaxerna när universum expanderade efter big bang? Kosmologer vet allt mer om detta, tacka vare omfattande mätningar på avlägsna galaxer och hur snabbt de rör sig bort från oss. Samtidigt har man gjort mätningar på den kosmiska mikrovågsstrålningen. Nu har man äntligen sett att de avlägsna galaxerna följer samma mönster som mikrovågsbakgrunden visar upp. Vilket är ännu en fjäder i hatten för kall mörk materia och dess anhängare.
Mer på Eurekalert

Lilla molnets nya stjärnor ESAs Antonella Nota och kollegor har upptäckt ett gäng unga stjärnor i vår granngalax Lilla Magellanska molnet. Stjärnbildning är inget konstigt här i Vintergatan, men i lilla molnet råder andra förhållanden.

Bild: ESA/NASA
NGC 346 i lilla Magellanska molnet, i ett fint blått Hubble-porträtt. (Bild: ESA/NASA)


Mysko väteskiva runt dvärggalax En annan liten galax där det pågår stjärnbildning är UGC 5288. Det som är skumt med den är att den är omgiven av en stor skiva som består av neutralt väte, och som inte verkar delta i stjärnbildandet alls. Upptäckten gjordes av Liese van Zee från Indiana i USA, som observerade den stora väteskivan med radioteleskopen i Very Large Array. Pressrelease hos Indiana University

Etiketter: , , , ,



2005-01-10

AAS dag 1: första exoplanet på bild?

Nu haglar de astronomiska nyheterna - amerikanska AAS har sitt sammanträde i San Diego med tre presskonferenser per dag.

Bild: NASA
En bild på en planet utanför solsystemet. Nu har det hänt. Den bruna dvärgen heter 2M1207 och ligger i ormens stjärnbild, bara 225 ljusår bort. (Bild: NASA)


En brun dvärg - misslyckad stjärna alltså - visar sig ha en egen planet. Okej, möjligen ser den bara ut att vara med i samma system, men än så länge ser paret ut att höra ihop. Om allt stämmer så blir den här tidigare bilden på systemet den första bilden nånsin på en planet i ett annat solsystem. Och Hubble-bilden den andra.

En annan rolig brun dvärg är den första som är omgiven av en skiva. Skivan liknar skivorna som setts runt vanliga unga stjärnor.

Ljusstarka stjärnan Vegas stoftskiva har plåtats av Spitzerteleskopet. Stoftets egenskaper tyder på att en stor kollision ligger bakom skivans uppträdande, kanske med en planet av Pluto-storlek inblandad.

De största superjättarna har upptäckts - alla verkar ha radier på mer än en miljard kilometer.

Strålar från svarta hål kan trigga stjärnbildning är budskapet från några radioastronomer på Very Large Array i New Mexico. De har tittat på en galax som håller på bilda en massa stjärnor, kallad Minkowskis object, och upptäckt en näraliggande radiostråle. Datamodeller verkar bekräfta kopplingen dem emellan.


Tio tusentals svarta hål nära galaxens mitt: ja inte räcker det med ett supermassivt svart hål därborta. Nu har man med Chandra sett tecken på ett väldigt högt antal röntgenkällor inom tre ljusår från galaxens mitt, och troligen finns det ännu fler små svarta hål där i närheten. Vi ser bara de som har hittat en annan stjärna att växelverka med.

Etiketter: ,



2005-01-09

Största solteleskop ska byggas på Hawaii

Nu blev det klart att ATST (Advanced Technology Solar Telescope) ska byggas på Hawaii och ingen annanstans. Finansieringen är inte riktigt klar men det ser ut som om detta blir världens största solteleskop. Det amerikanska universitetskonsortiet bakom planerna utvärderade ett antal ställen i världen för teleskopet, inklusive som granne till Svenska solteleskopet på kanarieön La Palma, som är för tillfället näst störst i världen.

ATST, bild: NSO/AURA
Solteleskopet ATST enligt planerna (bild: NSO/AURA)


2005-01-08

Svarta hål lotsar stjärnor mot Vintergatans mitt

Chandra-bild på galaxens mitt
Vintergatans händelserika mitt, avbildad av röntgenteleskopet Chandra. Bild: NASA/UMass/D.Wang et al. [källa]


I mitten av vår galax ligger ett stort svart hål. Runt omkring det ligger hopar med unga stjärnor, som har varit lite av ett mysterium för astronomer. Bildades stjärnorna där? Är de egentligen gamla men ser yngre ut pga svarta hålets påverkan? Samtliga idéer har sina problem.

Men nu har Atakan Gürkan och Frederic Rasio från Illinois i USA hittat på en teori som kanske funkar. Stjärnhoparna närmar sig galaxens mitt med hjälp av ett eget, mellanstort svart hål mitt i varje hop. Och rätt vad det är så har man faktiskt sett en stjärnhop nära galaxens mitt som man tror innehåller även ett svart hål.

Notis i New Scientist
Artikeln på arXiv.org

Etiketter:



2005-01-07

Swift ser sina första gammablixtar

Vad ligger bakom gammablixtarna? NASAs satellitteleskop Swift ska hjälpa med svaret, och det kanske inte dröjer så länge. Swift har kommit igång, kikat på supernovaresten Cas A, och upptäckte så många som tre gammablixtar på ett dygn den 19 december. Inte illa.

NASAs pressrelease

Bild: NASA/JPL
Swifts röntgenteleskop XRT tog denna bild på supernovaresten Cas A. Gammablixtar må vara häftiga men de ser inte lika fina ut.

Etiketter:



2005-01-06

Chandra ser tecken på jätteutbrott i avlägsen galaxhop

I en galaxhop långt bort har röntgenteleskopet Chandra sett håligheter i gasen som tyder på ett massivt utbrott från nånting i mitten, antagligen ett supermassivt svart hål.

Galaxhopar brukar vara fyllda av het gas som skiner i röntgenstrålning, och generellt sett tror man att gasen flyter in till hopens mitt och svalnar av. I det här fallet händer nånting helt annat - den heta gasen förblir het och hålls bort från mitten. Bara ett stort svart hål som slukar löjligt mycket materie kan fixa det, tror Chandra-forskarna.

Pressreleasen

Bild: NASA/CXC/Ohio U./B.McNamara
Den heta gasen i galaxhopen MS 0735.6+7421 och dess håligheter, var och en av dem med diameter på mer än en halv miljon ljusår. Bild: NASA/CXC/Ohio University/B.McNamara.

Etiketter: ,



2005-01-05

350 radioteleskop ska leta utomjordingar

USAs SETI-institut har avslöjat planer för en ny ambitiös radioteleskop-anrättning. Hela 350 st radioteleskop ska bilda Allen Telescope Array i norra Kalifornien. Som SETIs nuvarande observationer i Arecibo ska man lyssna hos näraliggande stjärnor efter tecken på utomjordiska civilisationer. Man ska även kartlägga atomärt väte i universum och därmed undersöka universums utveckling och mörk materia.

Läs pressreleasen på University of California

(bild: University of California Berkley Radio Astronomy Laboratory)
De tre första prototypparaboler i Allen Telscope Array (bild: University of California Berkley Radio Astronomy Laboratory)


2005-01-04

Vackra av magnetfält

Hur får planetariska nebuloser de vidunderliga former som de har? Ingen vet riktigt, men magnetfält kan spela en avgörande roll, enligt teoretiker. Och rätt vad det är så har nu magnetfält upptäckts kring centralstjärnorna i fyra planetariska nebuloser. Teamet som gjort upptäckten kommer från Tyskland, och resultatet presenteras i tidsskriften Astronomy & Astrophysics nya nummer.

Läs Astronomy & Astrophysics' pressrelease


Bipolära fjärilsnebulosan NGC 6302 (t v; Bild: ESO) och Abell 39, en alldeles sfärisk nebulosa (Bild: WIYN/NOAO/NSF)


2005-01-03

Svenska MAGIC ska leta rymdstoft

Om ett par dagar skjuts upp svenska sonden MAGIC, som ska leta stoftet efter meteoriter i jordens atmosfär. En rad fenomen tros ha detta rymddamm som orsak - sommarens vackra nattlysande moln, till exempel - men ingen har lyckats fånga in och analysera det. MAGICs avancerade instrument, delvis utvecklade på Stockholms universitets meteorologiska institution, ska förhoppningsvis reda ut det hela.

Rymdbolagets pressrelease om MAGIC

Bild: Rymdbolaget
MAGIC, porträtterad i labbet innan dess rymdfärd som börjar den 8 januari 2005.


2005-01-02

Stjärnor kommer och går i spiralen NGC 6946

Geminiobservatoriet på Hawaii har offentligtgjort en fin bild på spiralgalaxen NGC 6946. 'Fyrverkerigalaxen', kallar man den, och namnet är kanske inte så långsökt. Under de senaste hundra åren har man sett hela 8 supernovor explodera i NGC 6946. Enligt Geminiforskaren Rachel Johnson måste stora stjärnor bildas lika snabbt som de exploderar, och allt tyder på att galaxen hållit på spraka med både supernovor och stjärnbildning under de senaste par tio miljoner år.

NGC 6946, bild: Gemini Observatory
NGC 6946, plåtad på teleskopet Gemini North på Hawaii. Man har använt filter som framhäver områden där stjärnbildning pågår.


2005-01-01

2004 MN4: mest hotfulla asteroiden hittills

Danska tycho.dk summerar läget med asteroiden 2004 MN4, som man trodde ett tag skulle kunna krocka med jorden den 13 april 2029. Hotet nådde under några dagar nivå 4 på Torino-skalan, som mäter hur potentiellt farlig en jordnära asteroid kan vara. MN4 är den första asteroiden att klassas som ett kategori-4 hot. Nu tror man inte att den 410-m långa stenbumlingen kommer närmare än 58000 km från jorden år 2029.

Bild: JPL
Asteroiden 2004 MN4s bana. (Bild: JPL)

Etiketter: ,



Populär astronomiBloggen har flyttat till Populär Astronomis hemsida. Vi ses där!

Intresserad av att prenumerera? Besök Populär astronomi hos Tidningsbutiken.

This blog has moved to Populär Astronomi's homepage, popast.nu.

Arkiv

december 2004   januari 2005   februari 2005   mars 2005   april 2005   maj 2005   juni 2005   juli 2005   augusti 2005   september 2005   oktober 2005   november 2005   december 2005   januari 2006   februari 2006   mars 2006   april 2006   maj 2006   juni 2006   juli 2006   augusti 2006   september 2006   oktober 2006   november 2006   december 2006   januari 2007   februari 2007   mars 2007   april 2007   maj 2007   juni 2007   juli 2007   augusti 2007   september 2007   oktober 2007   november 2007   december 2007   januari 2008   februari 2008   mars 2008   april 2008  

This page is powered by Blogger. Isn't yours? Bloggtoppen.se Add to Google